Hoppa till huvudinnehåll

Hur bestraffar du en människa?

Som brandman hade Frank ägnat hela sitt liv åt att hjälpa andra människor. En kväll var han ute på stan med sina kompisar för att dricka ett par öl. En man började antasta Frank. Det gick så pass långt att Frank slog till mannen, som sedan ramlade omkull och dog av fallet.

Frank gick själv till polisen och anmälde sitt brott. Han dömdes till 11 års fängelse.

Jag har förtjänat mitt straff, säger han, sittandes på en bänk på fängelseön Bastøy i Oslofjorden. Solen står högt på himlen. Fåren betar, en häst med kärra åker förbi, och vattnet glittrar.

Frank som är intagen på det norska fängelset Bastöy står framför huset som han bor i.
Frank på Bastøy Frank som är intagen på det norska fängelset Bastöy står framför huset som han bor i. Bild: Yle/Rasmus Tåg Bastöy,intagen

Bastøy är beläget drygt 70 km söder om Oslo. Det är ett fängelse med låg säkerhetsnivå. Hit kommer främst män som fått långa straff. Allmänna brott hos de intagna är grovt våld, dråp och drogrelaterade fall.

När de kommer till Bastøy är de inne på slutrakan av sin soning. I Norge – och i Norden – börjar man avtjäna sitt fängelsestraff på den högsta säkerhetsnivån som domen förutsätter. Sedan förflyttas man progressivt till fängelser med lägre säkerhetsnivåer.

Frank bor i ett rött hus med vita knutar. Huset delar han med en annan intagen. I husets trädgård växer äppelträd som blommar vackert och ger skugga för solen.

Syftet är att sakta men säkert ge mer och mer ansvar åt den enskilda intagna, så att hen bättre kan förbereda sig för ett liv utanför fängelset. Det här går under begreppet "normalitet", och det är en central faktor i den nordiska kriminalomsorgen.

På Bastøy bor de intagna i bostäder som rymmer två, fyra eller sex personer. Frank bor i ett rött hus med vita knutar. Huset delar han med en annan intagen. I husets trädgård växer äppelträd som blommar vackert och ger skugga för solen. På husets terass brukar de ibland grilla, och i den stora tv:n i vardagsrummet finns det massor med kanaler att välja mellan.

– Jag tror inte att man kan komma närmare en lyckad och fungerande kriminalomsorg än Bastøy, säger Frank.

Ett rödmålat hus på den norska fängelseön Bastöy.
Huset som Frank bor i. Ett rödmålat hus på den norska fängelseön Bastöy. Bild: Yle/John Stark fängelse,Bastöy
I ett fängelse kan man knappast få ett liv som är mer normalt än det här.

Rutiner ger struktur

Frank brukar vakna kvart i sju. Han börjar dagen med att jogga eller med att delta i öns "morgonklubb". Det innebär att några intagna går ut i naturen tillsammans med några kriminalvårdare för att få en lugn, skön start på dagen.

Efter att Frank duschat och ätit frukost så går han till fängelsets kök där han jobbar från kvart över åtta till halv fyra.

Klockan fem på eftermiddagen räknar kriminalvårdarna alla intagna för att kolla att alla är på plats. Efter det kan de intagna göra vad de vill.

Ofta går man på kaffe hem till någon annan intagen, och äter något som man köpt från öns butik. De intagnas dagpeng på drygt 63 norska kronor går oftast åt till matingredienser, choklad, tobak eller kaffe. Senast klockan elva på kvällen ska man vara inne i sitt hus.

Kyrkan och några hus på den norska fängelseön Bastøy.
På Bastøy finns det också bland annat en kyrka Kyrkan och några hus på den norska fängelseön Bastøy. Bild: Yle/John Stark Bastöy
Får på en åker på fängelseön Bastøy i Norge.
Får på en åker på Bastøy Får på en åker på fängelseön Bastøy i Norge. Bild: Yle/John Stark får,Bastöy

Under ett år får Frank 30 dagar permission.

– När jag är ute på permission för en dag eller två och träffar min familj, och ser hur de har det, men sedan är tvungen att återvända till fängelset... Och då ge ifrån mig mobiltelefonen för förvar… Då tänker jag mycket på hur bra jag hade det före allt det här hände. Det är hemskt och tungt.

Att jobba relationellt med människor, att prata med dem och behandla dem med respekt – det är helt gratis.― Tom Eberhardt, fängelsechef, Bastøy fengsel

– Men istället för att bara låta allt bubbla och gro inom mig så har jag ända från början av min fångenskap valt att skriva ner mina tankar och känslor, och jogga mycket. Att personalen behandlar mig bra och med respekt har varit jätteviktigt ända från början, beskriver Frank.

Profilbild av Tom Eberhardt som är fängelsechef för norska Bastøy fengsel.
Tom Eberhardt, fängelsechef, Bastøy fengsel Profilbild av Tom Eberhardt som är fängelsechef för norska Bastøy fengsel. Bild: Yle/Rasmus Tåg Bastöy,fängelse,fängelsechef

Vad innebär det att få sin frihet berövad?

Tom Eberhardt är fängelsechef på Bastøy. Han påpekar att det är lätt för en utomstående att kritisera Bastøy för att det verkar så fritt. Däremot är det inte lätt för en utomstående att verkligen förstå innebörden av att få sin frihet berövad.

– Tänk dig att jag ger dig följande utmaning. Du ska bli inlåst i den finaste sviten i det dyraste hotellet i Helsingfors. Du får själv nyckeln, men jag bestämmer när du får öppna dörren. Du får titta på tv från en stor skärm, men jag bestämmer när du får ringa din älskling.

– Jag bestämmer dessutom när du ska äta och vad du ska äta. Då är jag ganska säker på att du inom loppet av några få dygn kommer att känna dig frihetsberövad, eftersom din frihet är fråntagen, säger Tom Eberhardt.

Att låsas in för första gången

Före Frank flyttades till Bastøy var han intagen på högsäkerhetsfängelset Halden, som kallats för världens mest humana fängelse.

– Jag jobbade som brandman, räddningsdykare och rökdykare, och hjälpte andra människor i nöd. Men när jag blev inlåst för första gången så fick jag panik, jag kunde inte andas. Det tog länge för mig att inse att jag inte kommer att sitta inlåst hela mitt liv, men det var jättesvårt i början.

Det är oerhört svårt att sitta på ditt rum halv åtta på lördag kväll och höra att dörren går i lås. Du vet att den öppnas nästa gång halv elva på söndag förmiddag. Det är många långa timmar att sitta allena med dina tankar och känslor.― Frank

– Sakta men säkert började jag få rutiner. Jag visste vilken tid dörren till mitt rum skulle låsas upp och så. Men det är oerhört svårt att sitta på ditt rum halv åtta på lördag kväll och höra att dörren går i lås. Du vet att den öppnas nästa gång halv elva på söndag förmiddag. Det är många långa timmar att sitta allena med dina tankar och känslor, säger Frank.

I Halden bor de intagna i 10 kvadratmeters enpersonsceller utrustade med säng, klädskåp, kylskåp, tv, anslagstavla, och privat wc och badrum. I boendeenheterna finns det ett gemensamt "vardagsrum" med ett kök där avdelningens intagna tillsammans lagar och äter mat, tittar på tv, spelar kort eller dataspel, och umgås.

"Ska ett fängelse faktiskt se ut så där?"

Både Halden och Bastøy har fått utstå en del kritik från framförallt amerikanskt håll för att vara "ofattbart liberala" och "lyxiga". En del av kritiken lyfter fram hur det känns för brottsoffren att se att gärningsmännen tjänar sina straff i omständigheter som ser bättre ut än många människors lägenheter.

Den delen av Halden fengsel som ofta väckt mest uppmärksamhet är musikstudion, som bär namnet Criminal Records. Rune Ulfeng är en av de kriminalvårdare som jobbar i studion.

Instrument inne i det norska Haldenfängelsets musikstudio.
Musikstudion i Halden fengsel Instrument inne i det norska Haldenfängelsets musikstudio. Bild: Yle/Rasmus Tåg inspelningsstudior,Halden Prison,musikstudio
Kriminalvårdare Rune Ulfeng framför ett mixerbord inne i musikstudion i det norska fängelset Halden.
Kriminalvårdare Rune Ulfeng Kriminalvårdare Rune Ulfeng framför ett mixerbord inne i musikstudion i det norska fängelset Halden. Bild: Yle/Rasmus Tåg Halden Prison,inspelningsstudior,musikstudio

– Studion har många uppgifter. Vi erbjuder undervisning i musik, i instrument, studioteknik. Studion erbjuder kultur här inne i fängelset – vi kan använda en del av utrustningen för livesammanhang. Eftersom många av våra intagna har barn, så brukar de läsa in ljudböcker så att deras barn kan höra pappas röst, säger Ulfeng.

De intagna trivs bra här, de blir nöjda pojkar. Det blir bra människor av nöjda människor.― Rune Ulfeng, kriminalvårdare

Musikstudion är mycket populär bland de intagna.

– De intagna trivs bra här, de blir nöjda pojkar. Och om vi har nöjda pojkar så går våra dagar mycket bättre inne i fängelset. Det blir bra människor av nöjda människor, säger Rune Ulfeng.

– Jag jobbade 17 år i ett fängelse där de intagna skulle tillverka lastpallar och annat onödigt skräp. Vad ska du göra med den kompetensen när du en dag kommer ut ur fängelset? Här lär vi dem något nyttigt som de faktiskt kan använda sig av där ute i arbetslivet, fortsätter Rune.

Hur blev den nordiska kriminalomsorgen så humanistisk?

Halden fengsel öppnades år 2010, och ett av mottona för fängelsets principer var "en stålhand i silkeshandske". Halden var ett resultat av ett stort ideologiskt beslut som fattades av Stortinget i slutet av 1990-talet.

Vid den tiden präglades den norska kriminalomsorgen av en massa problem. Återfallsprocenten var hög, det fanns mycket knark och våld i fängelserna, och omständigheterna i fängelserna blev alltmer kaotiska.

Tänk dig att jag ger dig följande utmaning. Du ska bli inlåst i den finaste sviten i det dyraste hotellet i Helsingfors. Du får själv nyckeln, men jag bestämmer när du får öppna dörren. Du får titta på tv från en stor skärm, men jag bestämmer när du får ringa din älskling.― Tom Eberhardt, fängelsechef, Bastøy fengsel

Någonting måste göras. Det fanns två vägar att gå: att bestraffa kriminalitet ännu hårdare, eller att välja en mer mänsklig approach.

Stortinget valde enhälligt det senarenämnda. Den största utvecklingen gällde kriminalvårdarnas roll. Från att ha varit vakter skulle de nu också bli en slags socialarbetare. De skulle hjälpa de intagna att börja leva ett liv utan kriminalitet.

En av arkitekterna bakom kriminalvårdarnas nya roll var Harald Føsker. Han har jobbat inom den norska kriminalomsorgen ända sedan 1970-talet.

Harald Føsker sitter i sitt arbetsrum.
Harald Føsker Harald Føsker sitter i sitt arbetsrum. Bild: Yle/Rasmus Tåg kriminalvård,harald føsker

– Vi har gått en lång väg för att komma till den punkt som vi är vid idag. Det nordiska samarbetet är grundstenen. När vi träffar våra nordiska kolleger så reflekterar vi vår praxis, vi utvecklar nya teorier och samarbetar om olika program. Det nordiska samarbetet är helt avgörande för den innovation och utveckling som vi har inom kriminalomsorgen, säger Harald Føsker.

Harald fortsätter.

– Många länder satsar på övervakningsutrustning för att kunna sparka sin fängelsepersonal. Det är en mycket farlig utveckling. Människor förändras inte genom möten med datamaskiner. Människor förändras när de möter andra människor och talar med dem. Man utvecklar sin personlighet genom att reflektera, kommunicera, önska och fundera.

Människor förändras inte genom möten med datamaskiner. Människor förändras när de möter andra människor och talar med dem. Man utvecklar sin personlighet genom att reflektera, kommunicera, önska och fundera.― Harald Føsker

I Norge är det en tvåårig utbildning för att bli kriminalvårdare. De mest centrala ämnena är etik och professionalitet.

– Att jobba i ett fängelse är att ständigt hantera dilemman – dilemman mellan frihet och inspärrning, mellan intagen och anställd, mellan att göra något och inte göra något… Där är etiken central hela tiden, säger Føsker.

– Om du vill visa respekt för en människa, så kräver du något av den människan. Den största disrespekten du kan ge åt en intagen är att bara låta denna ligga och slappa i cellen och inte göra något. Vi bör kräva att de sköter om sin hygien, att de lagar sin egen mat om möjligt, att de håller sin cell i ordning, att de uppför sig ordentligt – allt det här är en del av normaliseringen, att klara av ett normalt liv också utanför fängelset, säger Harald Føsker.

Bädd med läderbälten för att spänna fast människor inne i en säkerhetscell i Halden fengsel.
Bädd med läderbälten för att spänna fast människor inne i en säkerhetscell i Halden fengsel. Bild: Yle/Rasmus Tåg Halden Prison,fängelse,säkerhetscell

Hur ska man förhålla sig till bestraffning?

– Tänk dig att ditt eget barn av en slump skulle hamna i ett gräl som hen inte var skyldig till. Ditt barn knuffar till någon som faller och slår sig så illa att denna oavsiktligt dör. Då borde ditt barn enligt lagen bestraffas, säger Tom Eberhardt och fortsätter.

– Fråga dig själv då ärligt hur det straffet borde genomföras så att ditt barn skulle komma ut som en bra människa efter sin soning? Jag är övertygad om att de flesta inser att det inte är någon nytta med att hen ska vara inspärrad i 22 timmar om dygnet.

Det dyraste du kan göra är att sätta folk i ett fängelse med sträng regim i många år, och sedan tro att det fungerar att släppa ut dem på gatan igen.― Tom Eberhardt, fängelsechef, Bastøy fengsel

– Det dyraste du kan göra är att sätta folk i ett fängelse med sträng regim i många år, och sedan tro att det fungerar att släppa ut dem på gatan igen. Det innebär ny kriminalitet och nya offer för kriminalitet. Dessutom innebär det stora kostnader för samhället, försäkringsbolag och enskilda människor, säger Eberhardt.

En vakt med gevär i handen står i vakttornet på det amerikanska fängelset Attica.
En vakt med gevär i handen står i vakttornet på det amerikanska fängelset Attica. Bild: Yle/Rasmus Tåg Attica Correctional Facility,fängelse

De hårda amerikanska värderingarna

I den norra delen av delstaten New York ligger det ökända högsäkerhetsfängelset Attica Correctional Facility med utrymme för ca 2000 intagna, och en personalstyrka på lite under 700. James Conway arbetade på Attica i 38 år. Han började som en allt-i-allo, och avslutade sin karriär som fängelsechef.

Skyll inte på samhället, på rättssystemet eller på någon annan heller - det är du själv som förorsakat ditt straff.― James Conway tidigare fängelsechef vid högsäkerhetsfängelset Attica Correctional Facility.

– Det är inte delstaten New Yorks fel att du begått ett brott. Du har genom dina egna handlingar själv försatt dig i den positionen att du är i fängelse. Skyll inte på samhället, på rättssystemet eller på någon annan heller - det är du själv som förorsakat ditt straff.

Så sade James Conway när han år 2012 besökte några fängelser i Norden. Se hans besök i programmet "The Norden".

.

Ett av resmålen var Halden fengsel. James Conway var skeptisk till det han såg där.

– Det finns bara ett sätt att ge fångarna ännu mera frihet än Halden gör, och det skulle vara att ge fångarna nycklarna till alla dörrar. Mer liberalt än så här kan det inte bli.

År 2016 är det dags för ett motbesök. Halden fengsels vice fängelsechef Jan Strømnes hoppas att kunna exportera de metoder, idéer och värderingar som används i Norden till Amerika.

James Conway var övertygad om att de intagna förr eller senare skulle missbruka de friheter som Halden fengsel gav.

– Jag undrar om det här systemet fungerar lika bra om fem år, sade Conway år 2012.

År 2016 är det dags för ett motbesök. Halden fengsels vice fängelsechef Jan Strømnes besökte Attica i några dagar. Jan hoppas att kunna exportera de metoder, idéer och värderingar som används i Norden till Amerika.

– Om jag kunde så ett frö till ens en liten förändring för en enda fånge, så skulle det vara sagolikt. Det skulle göra hela resan värd att göra!, sade Jan inför sitt besök i Attica.

Jan Strømnes står framför huvudingången till Halden fengsel i Norge.
Jan Strømnes, vice fängelsechef för Halden fengsel Jan Strømnes står framför huvudingången till Halden fengsel i Norge. Bild: Yle/Rasmus Tåg Halden Prison,fängelse,fängelsechef
Fängelsecheferna James Conway och Jan Strømnes står vid en korridor i Atticafängelset i USA
James Conway och Jan Strømnes Fängelsecheferna James Conway och Jan Strømnes står vid en korridor i Atticafängelset i USA Bild: Yle/John Stark Attica Correctional Facility,jan strømnes

Men några dagars vistelse i Attica Correctional Facility talar sitt tydliga språk. Cellerna är små, matportionerna är små, och stämningen i Attica bubblar av dämpad aggressivitet.

En av de första sakerna som Jan noterar är skillnaden på vad ordet "respekt" innebär. Hemma i Norden innebär en respekt för de intagna att man är jämställd, man är lika värd, och man behandlar varandra enligt det. I Attica betonar fängelsechefen Dale Artus att respekt är mycket viktigt, men i praktiken betyder respekt något som skapas genom att man visar upp vem det är som har makt.

– Kriminalvårdarna står bredbenta bredvid varandra i en formation, med batongerna färdiga i handen, och utstrålar en dominant position. Det är inte vad vi kallar respekt. Hos oss skapas respekt genom god kommunikation mellan varandra, som likvärdiga människor, säger Jan Strømnes.

De trånga cellerna i Attica har galler, jämfört med ordentliga dörrar som det finns på Halden. Det betyder att när de intagna går på sin toalett så gör man det helt öppet framför någon som passerar förbi i korridoren.

– Det är nedvärderande och inhumant, säger Valentino Dixon, som varit intagen i flera år. Det förstör din själ och människovärde.

Kan nordiska metoder appliceras i Amerika?

Med godkännande av Atticas fängelseledning håller Jan en workshop med några handplockade intagna på Attica. Jan ger dem en uppgift.

– Jag ber er att tänka öppet och gränslöst – er uppgift är att fundera på hur ett drömfängelse skulle se ut för er!

Den norska fängelsechefen Jan Strømnes diskuterar med intagna på det amerikanska Atticafängelset.
Den norska fängelsechefen Jan Strømnes diskuterar med intagna på det amerikanska Atticafängelset. Bild: Yle/John Stark Attica Correctional Facility,Halden Prison,jan strømnes

De sex intagna får en timme tid på sig. När de presenterar sitt resultat så är det häpnadsväckande likt Halden.

James Conway, som lyssnar på resultatet av workshopen, är inte överraskad.

– När jag besökte Halden år 2012 så var jag skeptisk – kommer det faktiskt att fungera att ge så mycket friheter åt intagna? Men statistiken visar att det faktiskt gör det., säger Conway och fortsätter.

– Sedan jag besökte Halden, för fyra år sedan, så har de haft en enda incident där en intagen blivit ens lite misshandlad. När har någon intagen senast blivit misshandlad här på Attica – förra tisdagen tydligen? Det verkar alltså funka i Norge. Kunde vi återskapa det här hos oss? Jag är tveksam.

Kriminalvårdarna står bredbenta bredvid varandra i en formation, med batongerna färdiga i handen, och utstrålar en dominant position. Det är inte vad vi kallar respekt.― Jan Strømnes

Men var kunde en förändring i USA börja ske? Vad skulle vara det första steget? Alla experter som Svenska Yle diskuterat med föreslår samma lösning: satsa på att utbilda de amerikanska kriminalvårdarna.

De amerikanska kriminalvårdarna utbildas på ungefär sex veckor, jämfört med den tvååriga högskoleexamen som de norska kriminalvårdarna tar.

Efter de sex veckorna kastas man rakt in i hetluften, och får lära sig praxis av de mer erfarna kollegerna, som gärna förstärker den rådande arbetskulturen – "vi gör som vi alltid gjort" – istället för att anamma modernare metoder, värderingar och lösningar.

– Man måste vara beredd på att det tar tiotals år för att ens potentiellt få en sådan förändring genomförd i USA. Och i det nuvarande politiska klimatet är det knappast möjligt. Deras samhälle är splittrat, åsikterna är polariserade och jargongen är populistisk, säger Harald Føsker.

Statistiken ger Norden rätt

Statistiken talar sitt tydliga språk. Återfallsprocenten i Norden är mellan 22 procent och 26 procent. Det är med andra ord ungefär var fjärde fånge som döms för ett nytt kriminellt brott. Det ger de nordiska länderna en topplacering internationellt.

Bland bottenplaceringarna på den listan finns bl.a. USA. Trots att statistik inte är jämförbar på grund av olika lagstiftning, praxis och statistisk rapportering, så brukar det uppskattas att återfallsprocenten i USA är över 60 procent. Det betyder att över hälften av de som avtjänat sitt straff återgår till kriminalitet.

Återfallsprocenten i USA är över 60 procent. Det betyder att över hälften av de som avtjänat sitt straff återgår till kriminalitet.

En statistik som går att jämföra internationellt är mängden fängelseintagna per 100 000 invånare. Även där är resultatet tydligt – Norden kan stoltsera med den lägsta siffran i världen, mellan 53 och 76 intagna per 100 000 invånare.

USA är etta på listan med 666 intagna per 100 000 invånare. I artikeln "I USA har nästan alla en bekant som sitter i fängelse" finns det mera statistik och bakgrund.

Orsakerna till de enorma skillnaderna mellan Norden och USA är många. Harald Føsker tänker att en orsak är kulturell och djupt rotad i samhället.

– Ideologin om att du är din egen lyckas smed lever starkt kvar i USA. Om du lyckas så kan du bli rik och berömd, men om du misslyckas så är du inte värd någonting. Du är alltså själv ansvarig för att lyckas, det saknas ett säkerhetsnät.

Intagna på det amerikanska Atticafängelset spelar softball.
Intagna på det amerikanska Atticafängelset spelar softball. Bild: Yle/Rasmus Tåg Attica Correctional Facility,softboll,fängelse

Rehabilitering lönar sig, straff lönar sig inte

Harald Føsker betonar att den nordiska kriminalomsorgen inte på något som helst sätt är färdigt utvecklad.

– Jag har stor respekt för att andra länder löser sin kriminalomsorg på ett annat sätt än vi gör i Norden. Vi ska absolut inte dunka oss själva på ryggarna och tro att vi är färdiga. Vi måste alltid följa med vår tid och utveckla vår praxis enligt de rådande utmaningarna, menar Føsker och fortsätter.

– Förr handlade det mycket om att att bekämpa mängden våld inne i fängelserna. Just nu handlar våra utmaningar t.ex. om att bekämpa radikalisering. Men vi måste bemöta allt genom dialog och respekt. Det finns inget utrymme för hämnd.

Vi måste bemöta allt genom dialog och respekt. Det finns inget utrymme för hämnd.― Harald Føsker

Han vet vad han talar om. Förutom att han professionellt varit en av de drivande krafterna bakom de humanistiska metoderna inom kriminalomsorgen, så har han också varit ett direkt offer. Gärningsmannen var Anders Behring Breivik.

– Jag var på jobb då Behring Breiviks bilbomb detonerade i centrala Oslo. Mitt rum var beläget mot bilen, så mina skador var omfattande. Jag gick igenom flera operationer, var sjukledig i ett års tid. Hela mitt ansikte blev ödelagt, många tänder försvann, och jag var länge helt blind.

– Idag har jag återfått 15-20% av synen. Det märkte mig för livet. Jag kan inte köra eller cykla längre, och jag var tvungen att sälja min stuga uppe på fjället, beskriver Føsker.

Det är väldigt viktigt för mig att han i princip behandlas som övriga fångar (...). När Anders Behring Breivik i något skede faktiskt förstår den mängd sorg som han förorsakat, så kommer det att vara ett mycket större straff för hans personlighet och huvud än att de facto sitta i fängelse.― Harald Føsker

Trots sina omfattande skador ville Harald Føsker ändå återvända till arbetslivet. Det skulle han själv bestämma om, inte Behring Breivik.

– Jag tillät mig själv att vara förbannad, och det tycker jag alla ska få vara. Behring Breiviks brott var groteskt och allvarligt. Men han förtjänar inte att jag ska vara hämndlysten för det.

– En människa som vill skapa en ny politik, och har så dåliga argument att han måste använda gevär och bomber mot sina "motståndare", det är ju bara patetiskt. Han ska bestraffas för det han gjort, och vårt rättssystem klarar av det, säger Føsker.

Ett taggtrådsstängsel med vassa piggar.
Ett taggtrådsstängsel med vassa piggar. Bild: Yle/John Stark Taggtråd

Behring Breivik är intagen i fängelset i Skien, och har tre celler på totalt 30 m2 till sitt förfogande. Han ansåg att han behandlas omänskligt och att han är alltför isolerad.

Behring Breivik stämde norska staten. Han förlorade i hovrätten, och hålls fortsättningsvis under noggrann uppsikt i fängelset.

Trots att Harald Føsker själv lidit som ett av Behring Breiviks offer, så litar han fullt på det rättssystem, de värderingar och de principer som han själv varit med om att skapa.

– Det är väldigt viktigt för mig att han i princip behandlas som övriga fångar, trots att han har en ovanligt hög säkerhetsregim runtom sig. Men jag vill inte att han ska bli sinnessjuk. När han i något skede faktiskt förstår den mängd sorg som han förorsakat, så kommer det att vara ett mycket större straff för hans personlighet och huvud än att de facto sitta i fängelse. Men det är svårt att tro att han någonsin kommer ut i samhället igen.

Fotnot:
Frank har sonat färdigt sin dom i juni 2018.