Hoppa till huvudinnehåll

Toppbetyg räcker inte till längre - Emilia måste skriva högskoleprovet

Emilia Winqvist
Förra året hade Emilias betyg räckt till - men inte i år. Emilia Winqvist Bild: Yle/Björn Karlsson emilia winqvist

Det har blivit svårare för finländare att bli antagna till universitet i Sverige, det här efter en betygsreform som trädde i kraft i januari. För Emilia Winqvist betyder det här att hon måste skriva högskoleprovet, med bara tre månaders förvarning.

Finländare med goda betyg har tidigare kunnat segla in på svenska universitet, men från och med årsskiftet har det blivit svårare. Poängskalorna som används för att kunna jämföra utländska gymnasiebetyg med de svenska i antagningen till universitet och högskolar har förändrats.

Förändringen för de som söker till Sverige från Finland blir markant. Det har Emilia Winqvist som är abiturient på Gymnasiet Lärkan märkt av.

– Skulle jag ha sökt in förra året hade jag till och med haft utrymme att misslyckas i studentexamen, men nu krävs det en högre prestation än jag tror att jag klarar av, säger hon.

Emilia ska söka till juridiklinjen i Stockholm, och för att komma in utan att skriva högskoleprovet krävs det ett L i medeltal. För tillfället har hon en 9:a i medeltal från gymnasiekureserna och i studentexamen kommer hon troligtvis att få ett E i medeltal. Bra betyg, men det räcker inte.

– Med min 9:a i medeltal borde jag skriva tre L och ett E för att komma in, säger hon.

Tre månaders förvarning

Förändringen gjordes ganska snabbt och de finländska eleverna fick ingen förvarning.

– Min kompis läste om det här på en svensk nyhetssajt i januari och ganska snart fick vi meddelande om det här från vår skola, säger Emilia.

För hennes del betydde beskedet om betygsreformen att hon nu, med tre månaders förvarning, var tvungen att börja läsa till högskoleprovet.

– Provet är den första april och jag har studentexamensskrivningar före det, så för tillfället läser jag i tre till fyra timmars pass två gånger om dagen, säger Emilia.

En stor utmaning är att matematikdelen i högskoleprovet går på tid.

– Det har vi aldrig haft i Finland och alla provtips man får inför högskoleprovet är att man ska fortsätta öva på det man lärt sig i flera år, men vi finländare har ju inte övat inför högskoleprovet, säger Emilia.

Nervösa tider

För Emilia och hennes kompisars del är det nervösa tider just nu. Hon har flera vänner som drabbas av betygsreformen, bland annat de som ska söka in till läkar- eller psykologilinjer i Sverige.

– Jag var väldigt nervös i början av veckan då jag övade på högskoleprovet, det verkade helt omöjligt. Det är ganska höga poäng man ska få för att komma in, så det känns lite deppigt ibland, men det hjälper inte att grubbla över det.

Emilia tycker att det är bra att man får skriva högskoleprovet två gånger om året.

– Jag kan försöka på nytt nästa höst och börja studera i januari 2018.

Förstår svenskarna

Från svenskt håll menar man att det nya systemet gör det mer rättvist. Det finns exempel på läkarutbildningar i Sverige där ungefär en tredjedel av de antagna har varit från Finland.

– Finländare har tidigare haft det väldigt lätt när det gäller att komma in på utbildningar i Sverige. Det var delvis det vi ville åt med förändringen, säger Erica Finnerman på Universitets- och högskolerådet.

Erica var med och arbetade fram den nya bedömningen. Hon poängterar att målet inte var att gynna svenskar, utan snarare att göra en jämnare spelplan för alla - både svenskar och utlänningar.

Emilia förstår också varför svenskarna gör en förändring i poängskalorna. Men samtidigt tycker hon att det är dumt att göra en förändring utan förvarning.

– Det som är oförståeligt är att de gör det med så här kort varsel. Alla skulle ha förstått det här om de hade meddelat det med ett års förvarning, säger Emilia.

Hur känns det att det är just din årskurs som drabbas?

– Först tänkte jag att det här är en personlig karma som träffar mig, men andra länder drabbas ju också. Vi är inte ensam om det här vi finländare, säger hon.

Nyligen publicerat - X3M