Hoppa till huvudinnehåll

Sjukhuspersonalen hinner inte tänka på vårdreformen

Sjukskötare går genom aulan i Vasa centralsjukhus på väg mot hissen
Över 200 000 anställda ska överföras från kommunerna till landskapen enligt reformen. Sjukskötare går genom aulan i Vasa centralsjukhus på väg mot hissen Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund sjukskötare,vårdare,vård (omsorg),Vasa centralsjukhus

Social- och hälsovårdsreformen tog ett steg vidare på torsdagen, men är inget som sjukhuspersonalen hinner tänka på. Det är svårt att planera för sjukhusets framtid när man inte vet vad som kommer att gälla, säger Anki Brandtberg, förman på akuten vid Vasa centralsjukhus.

- Vi har alltid patienter, så vi jobbar på hela tiden och orkar inte fundera så mycket framåt. Speciellt inte när det verkar vara en så annorlunda värld vi ska jobba i, säger Brandtberg.

Hon säger att personalen sätter reformen åt sidan och lever i nuet.

- Problemet är att det är så luddigt och så få saker som vi kan ta fasta på. Men vi vet att vi måste få en konkurrenskraftig vård. Vi ser över våra rutiner och försöker erbjuda en bättre vård till en billigare peng.

Sjukhuspersonalen glada över allmänhetens stöd

På fredagen lämnar Svenska riksdagsgruppen in en lagmotion om omfattande jour vid Vasa centralsjukhus. Tanken är att den och medborgarinitiativet, med närmare 70 000 namn, ska få till stånd en ändring i lagförslaget och ge Vasa fulljour.

Sjukhuspersonalen är glada över den stora uppbackningen från allmänheten.

- Det ger oss en känsla av att vi är viktiga och gör ett bra arbete, säger Brandtberg.

Göran Honga och Ann-Katrin Brandtberg står och diskuterar i aulan på Vasa centralsjukhus.
Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrik och Ann-Katrin Brandtberg, förman på akuten vid Vasa Centralsjukhus. Göran Honga och Ann-Katrin Brandtberg står och diskuterar i aulan på Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund anki brandtberg

Över 200 000 anställda ska överföras

Propositionen som regeringen överlämnade på torsdagen syftar till att ge över ansvaret för social- och hälsovården från kommunerna till landskapen från och med 2019.

Målet med reformen är att skapa jämlika social- och hälsovårdstjänster runtom i landet. Det är en omfattande reform där över 200 000 anställda ska överföras från kommunerna till landskapen.

Stor ekonomisk förändring för kommunerna

Ekonomiskt innebär det en stor förändring för kommunerna. De förlorar en stor del av sin budget när vården flyttas över.

I reda pengar innebär reformen att 17,7 miljarder euro flyttas över från kommunerna till landskapen. Det här motsvarar en tredjedel av statens årliga utgifter.

Vasa sjukvårdsdistrikt direktör, Göran Honga, har läst igenom propositionen.

- Det är inte mycket som ändrats från förra versionen. Man har gjort vissa preciseringar och lagt till hörande av olika parter, men det är mer principiellt. Landskapsfullmäktige och -styrelse ska höras, men vad de har att säga till om är ganska begränsat.

Kan försätta patienter i ojämlik ställning

De farhågor som har funnits finns kvar, bland annat att det kan finnas skillnader i vården beroende på vilket landskap man bor i. Honga är av samma åsikt.

- Det här kommer nog debatteras i riksdagens utskott. Enligt förslaget har landskapen själva möjlighet att välja hur man gör olika saker. Om landskapen väljer att göra olika kan det försätta patienter i ojämlik ställning.

En sak Honga ser som problematisk är att lagen om valfrihet inte finns med i det här paketet.

- Eftersom det är en så väsentlig del av strukturen borde den ha varit med. Den kommer väldigt sent sen. Vi har frågor om vem som ansvarar för vad i vårdkedjan och vet man inte hur strukturen ser ut är det svårt att säkerställa patientens vård.

Läkare går in i hissen i aulan på Vasa centralsjukhus
Läkare går in i hissen i aulan på Vasa centralsjukhus Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund läkare,vård (omsorg),Social- och hälsovårdsreformen (Sote),Vasa centralsjukhus

Faror för den svenska servicen

Regeringen försäkrar att svenskans ställning inte kommer försämras i och med social- och hälsovårdsreformen. Men enligt Folktinget tryggar lagförslaget inte vård på svenska.

- Det känns som om landets tvåspråkighet redan försvunnit och regeringen gör sitt yttersta för att ännu förvärra läget. Den svenskspråkiga servicen finns i strukturerna och om man söndrar den försvinner också servicen. Det finns definitivt stora faror för den svenska servicen, säger Honga.

För att väga upp för ett eventuellt minskat inflytande vill regeringen låta inrätta påverkningsorgan för språkminoriteten. Folktinget kallar det för en gummistämpel, utan verkligt inflytande över landskapets förvaltning. Honga håller med.

- Det är förstås bra att det ens finns ett organ. Men eftersom inte ens landskapets fullmäktige kan påverka servicen, och organet ska påverka via fullmäktige, så undrar jag hur det ska fungera i praktiken.

Stram tidtabell

Ett annat bekymmer är tidtabellen som är väldigt stram.

Regeringen hoppas kunna inrätta de nya landskapen i juli. Sin egentliga verksamhet skulle landskapen inleda våren 2018, när landskapsfullmäktige inleder sitt arbete.

Målet är att landskapen ska ta över social- och hälsovården år 2019.

- Det är så gott som omöjligt. Bara det att betala ut löner 1 januari till alla 200 000 anställda som byter arbetsgivare är redan tillräckligt. Dessutom får det inte bli avbräck i servicen. Jag hoppas tidtabellen dras ut lite, säger Honga.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten