Hoppa till huvudinnehåll

Föreningar försvinner men gemenskapen tar nya former

Kjell Herberts
Kjell Herberts har forskat i föreningslivet i Finland. Kjell Herberts Bild: Yle/Maud Stolpe kjell herberts

Engagemanget för Vasa centralsjukhuset är ett exempel på hur nya medborgaraktiviteter kan se ut när registrerade föreningar försvinner och ersätts av mer ostrukturerade former, berättar Kjell Herberts, forskare vid Åbo Akademi.

I fjol somras startade Patent- och registerstyrelsen (PRS) en storstädning i föreningsregistret. Då identifierades cirka 41 000 icke-aktiva föreningar.

De hotade föreningarna hade chansen att anmäla sin verksamhet fram till 12 januari för att inte tas bort. Efter det blev slutsaldot att knappt 35 000 föreningar togs bort från föreningsregistret

Strukturomvandlingar påverkar föreningarna

Bland de föreningar som nu stryks kan Herberts, som forskat i föreningslivet i Finland, se några trender. Framför allt är det föreningar som drabbats av strukturomvandlingar, som kommunsammanslagningar, nedlagda arbetsplatser och minskande befolkning i byar, som nu försvinner.

- I Kristinestad har vi till exempel Lappfjärd kommunala arbetare och tjänsteinnehavare r.f. - vilket säkert inte finns på grund av kommunsammanslagningar. Och Österhankmo hamnarbetare r.f. är en arbetsplats som inte finns längre.

Herberts berättar att de nu strukna föreningarna också berättar om Österbottens lokalhistoria, och nämner bland annat de många nykterhetsföreningar som fanns förr.

- Till exempel Nykterhetsföreningen Nya Gnistan i Karleby är en av de föreningar som strukits. Det är väl lite tragikomiskt att glöden har falnat i den föreningen också.

Det är via sociala medier och ad hoc grupper som man samlas kring aktioner.

Även om nästan var fjärde registrerad förening försvinner nu, tror inte Herberts att föreningslivet försvinner, bara att det förändras.

- Föreningar kommer och går och kanske de registrerade aktiviteterna inte är lika aktuella längre. Föreningslivet, eller det sociala livet, är mer ostrukturerat idag. Det är via sociala medier och ad hoc grupper som man samlas kring aktioner av olika slag.

- Se bara på hur man engagerat sig för centralsjukhuset, men också hur man backar upp skolor.

En närbild på ungdomar som surfar på sina smarttelefoner.
De kontaktytor man har via sociala medier är en typ av ny föreningsaktivitet, säger Herberts. En närbild på ungdomar som surfar på sina smarttelefoner. Bild: Yle/Matias Monola nyhetsskolan

Att talkoandan skulle försvinna med föreningarna tror Herberts alltså inte.

- Vi-andan försvinner inte men den finns på ett annat sätt och kanske mer temporärt. Man gör sitt talkoarbete när behovet finns, men det här livslånga engagemanget har fallit bort.

Herberts säger att det alltid finns en aktiv kärna, medan det är de passiva medlemmarna som blir färre inom alla folkrörelser. Att det är ett fåtal eldsjälar som driver gemenskapen vidare märkte han i en kartläggning han var med och gjorde av politiska organisationer i Österbotten.

- En lokalavdelning hade 2000 medlemmar, en annan ungefär 200 och en tredje 20. Det gemensamma för alla de här föreningarna var att det var en liten kärna på åtta medlemmar som drog föreningen. Oberoende hur lång svansen var.

Föreningarnas förlovade land?

Finland och Svenskfinland brukar kallas föreningarnas förlovade land, men Herberts säger det är en sanning med modifikation.

- Vi har registrering av föreningar, vilket har varit ganska unikt för vårt land och därför har vi ganska god koll på vilka föreningar som funnits. Men föreningsregistret har inte så stor status och föreningarna har i praktiken fria möjligheter att utöva sin verksamhet. Därför har man inte varit så noga med att följa upp och ge aktuella uppgifter till myndigheterna.

Herberts säger att det ändå kan vara viktigt att uppdatera sina uppgifter, till exempel om föreningen har lite större ekonomisk verksamhet eller egendomar.

- Det är ganska viktigt om man har egendom, som en brandbil, brandspruta eller lokal, att det faktiskt är föreningen som äger det. Annars kan de ansvariga hamna ut för obehagligheter eftersom ägandeförhållandet blir oklart.

Han tror annars inte att vi går miste om så mycket ifall de registrerade föreningarna försvinner helt med tiden, eftersom många länder klarar sig bra utan register. Men för forskarna kan det bli lite jobbigare.

- Jag tror det sociala kommer fungera på ett helt annat sätt. Där kommer vi forskare inte komma åt genom att trycka på en knapp och gå in i föreningsregistret. Utan vi måste vara ute på nätet själva för att se vad som händer.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten