Hoppa till huvudinnehåll

Mycket anmälningar om forskningsfusk - många fall uppdagas aldrig

Forskare granskar provrör i laboratorium.
Forskare granskar provrör i laboratorium. Bild: YLE/Goodshoot.com/Ludovic Di Orio laboratorier,smältpunkt

Anmälningar om forskningsfusk har blivit vanligt under de senaste åren. Misstankarna om fusk handlar oftast om plagiat eller förvrängda resultat i samband med akademiska avhandlingar. Inom universiteten spelar diskussionen om forskningsetik nu en allt större roll.

Forskningsfusk har redan länge förekommit i den akademiska världen, men antalet misstänkta fall ökade från och med år 2013 då reglerna preciserades.

Varje år anmäls 20-25 fall där man misstänker fusk, visar fjolårets statistik från Forskningsetiska delegationen (Tenk). Av de fallen är det endast en liten del som strider mot reglerna om s.k. god vetenskaplig praxis.

Hur ofta forskningsfusk i verkligheten sker förblir ändå ett mysterium - många av fallen avslöjas aldrig.

Den hårda konkurrensen, den ständiga pressen och kampen om finansiering gör att många forskare frestas att fuska. Det säger Mikael Lindfelt, ordförande för forskningsetiska nämnden vid Åbo Akademi.

- Människor har bråttom och behöver snabbt få ut forskningsresultat och publikationer. I en sådan situation kan det ibland vara lockande att göra vägen lite kortare, menar Lindfelt.

Om materialet inte stämmer kan det vara frestande att justera siffrorna så att det hela ser bättre ut.― Mikael Lindfelt, ordförande för forskningsetiska nämnden vid Åbo Akademi

"Tekniskt inte speciellt svårt"

Forskningsfusk sker vanligen i form av plagiat i samband med akademiska avhandlingar.

- Det är kanske den allvarligaste formen av vetenskapligt fusk. I och med att man har tillgång till internet och en massa forskningsdatabaser är det dessutom ganska lätt att komma åt forskning och försöka framställa den som sin egen, säger Lindfelt.

- Ofta handlar det också om att förvränga resultat. Man har en forskningsidé som man tror på, och vill visa att den håller. Om materialet däremot inte stämmer kan det vara frestande att justera siffrorna så att det hela ser bättre ut, tillägger han.

Ett problem som tas på allvar

Enligt Lindfelt försöker universiteten motverka och förebygga forskningsfusk så bra som möjligt, bland annat genom effektiv granskning.

- Vid Åbo Akademi använder vi till exempel ett plagiatkontrollprogram. De skrivna texter som vi får in går att jämföra med en databas, där man ser ifall de är plagierade från någon annan text, säger Lindfelt.

i förgrunden en skylt med texten Åbo Akademi. I Bakgrunden en röd tegelbyggnad.
För doktorander erbjuder Åbo Akademi undervisning i forskningsetik. i förgrunden en skylt med texten Åbo Akademi. I Bakgrunden en röd tegelbyggnad. Bild: Yle/Andy Ödman åa

Han påpekar dessutom att all forskning sker under kontrollerade omständigheter.

- Det är alltid externa forskare från andra universitet och institutioner som granskar kvaliteten i den forskning som utförs, säger Lindfelt.

Fokus på etiken

För doktorander ordnar Åbo Akademi en kurs i forskningsetik och seminarier som tangerar samma tema. Diskussionen kretsar också nu kring situationer där flera personer medverkat i en artikel, och hur dessa ska behandlas rättvist så att alla inblandade får det erkännande de förtjänar.

Forskningsetik är ett ämnesområde som kommer att få en allt större betydelse i framtiden, menar Lindfelt.

- Vi kommer att tvingas hantera fall av det här slaget i universiteten framöver, och det försöker vi på bästa sätt förbereda oss för. Det handlar om universitetets anseende, dess trovärdighet i samhället och den kunskapsproduktion vi står för, säger Lindfelt.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap