Hoppa till huvudinnehåll

De läser frivillig svenska i skolan i Estland

Gymnasieeleverna Karolin Kuiv, Elo Sihv och Gertrud Einmann vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Gymnasieeleverna Karolin Kuiv, Elo Sihv och Gertrud Einmann. Gymnasieeleverna Karolin Kuiv, Elo Sihv och Gertrud Einmann vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),elever,skolelever,Grundskolor och gymnasier,Gustav Adolfs Gymnasium

Närmare 400 skolelever lär sig svenska som tillvalsämne i Estland det här skolåret.

En av skolorna där man kan läsa svenska är Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn [karta]. Det är Estlands anrikaste skola som verkat oavbrutet sedan kung Gustav II Adolf grundade den 1631.

Skolan har både grundskola och gymnasium med strax under 1 200 elever. Drygt 100 av dem läser svenska i gymnasiet sex lektioner i veckan.

Gustav Adolfs Gymnasium i Tallinn.
Gustav Adolfs gymnasium ligger centralt i gamla stan. Gustav Adolfs Gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström, Martin Huldin Estland,Tallinn,Gustav Adolfs Gymnasium,skolor (läroinrättningar)
Byst av skolans grundare kung Gustav II Adolf i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Kung Gustav II Adolf vakar över skolan han grundade 1631. Byst av skolans grundare kung Gustav II Adolf i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),kungar,Sverige,Gustav Adolfs Gymnasium,Gustav II Adolf,staty,Byst
Estlands, EU:s, Tallinns och skolans flaggor vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Estlands, EU:s, Tallinns och skolans flaggor i rad. Estlands, EU:s, Tallinns och skolans flaggor vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,flaggor

Yle Nyheter träffade tre av de här eleverna under en paus i skolan. Alla talar svenska flytande.

- Jag har alltid gillat Sverige och jag läste Astrid Lindgrens böcker när jag var liten, svarar 19-åriga Elo Sihv på frågan varför hon valde att läsa svenska.

Hon går i tredje och sista klass i gymnasiet och var utbyteselev i Sverige förra läsåret.

- Det ändrade mitt liv totalt - jag vet mycket mer om Sverige nu, säger Sihv.

Hon säger att hon just nu vill studera vidare i Estland, men kanske i Sverige senare.

Skolans rykte avgjorde

Den 18-åriga Karolin Kuiv går i gymnasiets andra klass. För henne var det viktigast att få gå i just Gustav Adolfs gymnasium som har gott rykte.

- Jag tittade sedan på olika alternativ som erbjöds i skolan och tänkte att varför inte svenska? Jag tyckte det skulle vara bra att kunna tala ett språk till.

Kuiv har inga bestämda planer tills vidare, men kan tänka sig att dra nytta av sina kunskaper i svenska.

- Kanske kommer jag senare att arbeta i Sverige eller Norge, men jag vet inte just nu vad jag ska göra efter skolan.

Nordiska företag behöver språkkunniga

- Jag tänkte att kunskaper i svenska inte är så vanligt i Estland och att man kunde ha mycket nytta av det. Därför valde jag att komma hit, säger Gertrud Einmann som är 19 år och går i tredje klass.

Hon har liksom kamraten Elo Sihv varit utbyteselev i Sverige. Einmann framhåller att det finns jobb för den som lärt sig svenska och kan kommunicera skandinaviskt.

- Det finns många svenska, norska och danska företag i Estland som behöver ester som kan deras språk.

Gymnasieeleven Elo Sihv i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Elo Sihv. Gymnasieeleven Elo Sihv i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,elo sihv
Gymnasieeleven Karolin Kuiv i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Karolin Kuiv. Gymnasieeleven Karolin Kuiv i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,karolin kuiv
Gymnasieeleven Gertrud Einmann i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Gertrud Einmann. Gymnasieeleven Gertrud Einmann i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,Gustav Adolfs Gymnasium,gertrud einmann

Eleverna anför olika orsaker till sina val och deras lärare Eva-Tiina Põlluste bekräftar att det brukar finnas många olika motiv att välja svenska.

Hon har lärt ut svenska i Gustav Adolfs gymnasium sedan 2011, men arbetat som lärare på annat håll sju år före det.

Enligt henne finns det ingen gemensam nämnare bland elever som vill lära sig svenska.

- En del har kanske hört att svenska är såpass lätt att man lär sig det på tre år i gymnasiet.

- Andra vill absolut gå i Gustav Adolfs gymnasium, men kanske varken kan eller vill fördjupa sig i skolans specialitet franska eller i matematik. Då är svenskan det alternativ som är kvar.

Eva-Tiina Põlluste, lärare i svenska vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Eva-Tiina Põlluste. Eva-Tiina Põlluste, lärare i svenska vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),lärare,Gustav Adolfs Gymnasium,eva-tiina põlluste

Drygt 370 elever läser svenska i estniska skolor detta läsår, enligt uppgift från Estlands undervisnings- och forskningsministerium. Intresset för svenska har varit ganska stabilt de senaste åren.

Populäraste främmande språk är engelska följt av ryska, tyska och franska. Språk som svenska, finska, kinesiska och hebreiska läses av under en procent av eleverna.

De här språken läser man i estniska skolor 2017

Antal elever som läser olika språk:

Engelska 116 000
Ryska 47 000
Tyska 12 500
Franska 4 000

Spanska 1099
Finska 946
Svenska 376
Hebreiska 308
Kinesiska 234

Källa: Estlands undervisnings- och forskningsministerium


En som haft nytta av att ha läst svenska i skolan är Triin Oppi från den lilla kommunen Märjamaa i västra Estland. Hon gick i Nuckö gymnasium, som är specialiserat på svenska språket och nordisk kultur.

Nuckö norr om Hapsal vid Estlands västkust hade före kriget en stor svenskspråkig befolkning. Största delen flydde till Sverige, men skolan förvaltar det svenska arvet i regionen och svenska är obligatoriskt ämne.

Det är en statlig skola med drygt 140 elever från hela landet läsåret 2016-2017.

Karta över Estland med Hapsal och Nuckö gymnasium.
Karta över Estland med Hapsal och Nuckö gymnasium. Bild: Google kartor,Estland

Att läsa svenska var inte ett medvetet val för Oppi.

- Efter grundskolan i Märjamaa ville jag byta skola och helst läsa franska i Tallinn.

Men föräldrarna gick inte med på att den unga flickan skulle åka till huvudstaden på egen hand och det blev Nuckö gymnasium i stället där eleverna bor på internat.

- Det var det bästa man kunde göra med sin 15-åriga dotter. Det var tryggt och det var en bra skola, säger Oppi som senare studerade svenska på universitetsnivå i Tartu.

Tack vare kunskaperna i svenska har hon fått intressanta jobb, bland annat på Nordiska ministerrådets kontor i Tallinn.

- Jag är riktigt glad för att svenska språket har valt mig, jag känner mig hemma i Norden. Det har berikat mitt liv så mycket och öppnat både dörrar och hjärtan för mig, säger hon.

Triin Oppi, rådgivare vid Nordiska ministerrådets byrå i Tallinn.
Triin Oppi vid Nordiska ministerrådets kontor på Lai-gatan i gamla stan i Tallinn. Triin Oppi, rådgivare vid Nordiska ministerrådets byrå i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Norden,Nordiska ministerrådet,triin oppi

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes