Hoppa till huvudinnehåll

Rekordsnabb tidtabell gör vårdreformen svår att genomföra

Ambulans på utryckning
Ambulans på utryckning Bild: Yle/Maria Helsing nödsituation

Vårdreformen ska vara klar om knappt två år men mycket är oklart och det återstår en hel del arbete. I landskapen pågår febril aktivitet för att reformen ska kunna genomföras i praktiken. Många som jobbar med reformen är kritiska.

Patrik Nygrén som till vardags är stadsdirektör i Pargas leder en arbetsgrupp som ska utreda den svenska servicen i landskapet Egentliga Finland. Han tror inte att reformen kan spara på vårdkostnaderna

- Det finns ingenting i den här lösningen som skulle indikera att skulle bli mer fördelaktigt, säger Nygrén.

Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén
Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén Bild: Yle/Johanna Ventus stadsdirektör patrik nygrén

Han får medhåll av Göran Honga som är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt och en av två förändringsledare för social- och hälsovården i Österbotten.

- Det finns ingen bevisföring för att det blir biligare och bättre med den här reformen. Man för fram synpunkter baserade på tro och förhoppningar. Ingenting hindrar att de målsättningar man har för vårdreformen skulle kunna uppnås med nuvarande system, säger Honga.

Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt
Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt Bild: Yle/Kati Enkvist honga

Uppdraget som förändringsledare handlar enligt Honga om att vara en länk mellan landskapen och regeringen, att vara en motor för reformen. Och reformen är nödvändig.

- Reformen handlar om att vi ska kunna trygga vården för de svagaste i samhället. På många håll i landet håller kommunernas finansiella möjligheter på att ta slut. Och om vi inte gör något då blir det väldigt stora skillnader i Finland, säger Honga.

Den lilla människan glöms bort

Även om Honga anser att en reform är nödvändig är han inte enig med regeringen om att det här är rätt sätt att göra den på.

- Det råder stora tvivel. Ett av målen är att minska skillnaderna mellan befolkningsgrupperna. Det är osäkert om det kan uppnås med reformen. Dessutom har man de senaste åren nästan enbart diskuterat maktpolitik, regionalförvaltning och sparåtgärder. Den lilla människans behov har kommit i skymundan, säger Göran Honga.

Enligt Patrik Nygrén finns det en risk för att de offentliga vårdcentralerna "skyfflar över" svåra fall till privata vårdbolag. Nu då kommunerna ansvarar för alla kostnader, den egna primärvården och specialsjukvård, finns det en broms på kostnadsutvecklingen.

- Det här är saker som lagstiftningen inte ger svar på men som landskapen får ta itu med när de ska organisera verksamheten och vårdstrukturen i landskapen, säger Nygrén.

Omöjlig tidtabell

Allt ska vara klart om knappt två år. Patrik Nygrén tycker att tidtabellen är mycket ambitiös.

- Jag skulle nästan vilja påstå att tidtabellen är omöjlig att genomföra, säger Nygrén.

Den stora frågan är om ICT systemet kommer att vara klart då. ICT är ett heltäckande datasystem för patientuppgifter. Patienter ska kunna vända sig till vilken vårdcentral som helst, privat eller offentlig, och alla uppgifter om patienten ska finnas tillgänglig i ett datasystem.

Läkare skriver något på ett tangentbord.
Läkare skriver något på ett tangentbord. Bild: Yle remisser

- Det här är en av de stora utmaningarna och man har inte riktigt på regeringsnivå förstått hur stort arbete det här är, säger Patrik Nygrén.

Omsorgsminister Juha Rehula är medveten om vikten av att få datasystemet klart om två år.

- Det här bara måste vara klart den första januari 2019, säger Rehula.

Finansieringen oklar

För att lyckas genomföra reformen, med allt vad det innebär, krävs pengar.

- Det kommer att krävas oerhörda resurser in i landskapen och då är frågan hur det ska finansieras. Just nu saknas pengar till stor del i statsbudgeten. Och många kommuner säger att de inte vill finansiera det här, säger Honga.

Börs med eurosedlar.
Börs med eurosedlar. Bild: YLE/Arja Lento börs

Vad händer då?

- Det är en bra fråga. På ett möte i Helsingfors för några veckor sedan sa flera representanter att eftersom det här är en frivillig beredning kommer inget att hända om inte staten skjuter till pengar, säger Göran Honga.

Dåligt förarbete

Göran Honga har sedan år 2002 jobbat med reformen på olika sätt. Först som stadsdirektör i Jakobstad. Då hette det KSSR, kommun och servicestrukturreformen. Nu som förändringsledare för social- och hälsovårdsreformen.

- De olika regeringarna har gjort olika linjedragningar och det har varit frustrerande att börja på ny kula hela tiden. Ett annat problem är att man inte närmat sig problemet från botten. Trots att man säger att man vill ha en kundcentrerad reform har man gjort ett politiskt avtal och sagt “varsågod och bygg upp ett system som passar i det politiska avtalet”, säger Honga.

Ur en demokratisk synvinkel ser han också problem.

- Det här är den största samhällsreformen någonsin i vårt land. Alla regeringskonstellationer vill ha sitt fingeravtryck på reformen. Nu försöker regeringen på oerhörd kort tid få tillstånd lag- och strukturförändringar så pass långt att en ny regering inte kan återbörda dem. Steget man vill ta är nog lite för långt, säger Göran Honga.

Ordförandeklubban i borgå stadshus
Ordförandeklubban i borgå stadshus Bild: Yle/Robin Halttunen stadsfullmäktige,Ordförandeklubba,ordförandeklubba borgå

Dessutom ser han problem i att det blivande landskapsfullmäktige, som är demokratiskt valt, bara kommer att kunna göra linjedragningar.

- De praktiska besluten om servicen kommer att göras i landskapets affärsverk, med en separat direktör och en styrelse bestående av proffs. Politikerna ska inte blanda sig i serviceproduktionen. Och det här tycker jag nog är främmande. I Finland är vi vana vid att man lokalt, politiskt ska kunna ta ställning till vad man har för service och hur man sköter servicen, säger Göran Honga.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle