Hoppa till huvudinnehåll

Yrkesutbildningen reformeras - utbildningen flyttar till arbetsplatserna

Skogsbrukseleven Kim Rosenberg i skogen
Kim Rosenberg trivs i skogen. Skogsbrukseleven Kim Rosenberg i skogen Bild: Yle/Maud Stolpe nb kim rosenberg

Kim Rosenberg valde yrkesinstitut i stället för gymnasium. Han tillbringar skoldagen i skogen och stortrivs. Frågan är om nästa årskull inom yrkesutbildningen får samma möjligheter.
Yrkesutbildningen ska reformeras. Så gott som allt från linjeval till finansiering ska läggas om.

Kims intresse för arbete i skogen vaknade när han gick i årskurs åtta.

- Jag var på prao på åttan med en skogsingenjör och sedan blev jag intresserad av ämnet och att komma hit, säger han.

Yrkesinstitutet Axxells naturbruksenhet finns i Brusaby på Kimitoön. Här blir ungdomar, som studerar på andra stadiet utbildning, allt från djurskötare och lantbrukssföretagare till skogshuggare och skogsserviceproducenter.

Dessutom finns här olika långa utbildningar för vuxenstuderande.

Ungdomsutbildningarna är normalt treåriga och ger eleverna yrkeskompetens.

Kim studerar till skogstekniker vilket betyder att han lär sig fälla ett träd, plantera träd och röja i skogen.

Största delen av skoldagen tillbringas i skogen. Skoldagarna är långa. Ungdomarna får tidigt smaka på hur det på riktigt är att arbeta i skogen. Mat- och kaffepauserna hålls också i skogen.

- Vi stiger nu upp på internatet klockan åtta. En halv timme senare ska vi vara i maskinhallen för att plocka ihop utrustningen. Sen bär det av till skogen där vi jobbar till klockan sexton.

Att fälla de stora träden är mest spännande.― Kim Rosenberg

Efter avslutade studier vid Axxell, har Kim siktet inställt på fortsatta studier vid yrkeshögskolan Novia.

- Jag skulle helst bli skogsingenjör, säger han

Framgångarna i arbetslivet styr penningströmmarna

Yrkesutbildningen är ett av regeringens spetsprojekt och utbildningen ska reformeras. Bland annat vill man få in flera elever i yrkesutbildningen.

I reformarbetet ses också lagstiftningen över. Samtidigt ändras reglerna för hur staten betalar stöd till yrkesinstituten.

Den röda tråden i reformen är att man vill rikta in yrkesutbildningen på kompetens. Man tittar inte längre på vad undervisningen innehåller utan på vilket konkret kunnande den studerande har när hen är färdig med sin utbildning.

Henrik Wik, som är prorektor för yrkesinstitutet Prakticum, välkomnar reformerna vad innehållet beträffar, men oroar sig för hur pengarna ska räcka till.

- För vår del betyder det att vi måste se över våra strukturer och noggrant gå igenom allt. Frågan är om vi kan ha kvar alla utbildningar i fortsättningen. Klarar vi av det med de gruppstorlekar vi har för tillfället? Var kan vi spara, vad kan vi ge avkall på?

Hittills har skolorna fått pengar enligt mängden studerande. Förslaget är att finansieringen i framtiden baseras på hur eleverna presterar.

tabell över förslaget till hur statsstödet till yrkesskolorna ska fördelas
I framtiden påverkar också tiden efter studierna hur mycket pengar yrkesinstituten får. tabell över förslaget till hur statsstödet till yrkesskolorna ska fördelas Bild: Yle Närbild statsstöd,yrkesinriktade läroanstalter

50 procent av summan ges på basis av antalet elever, 35 procent bestäms av antalet som avlägger examen och 15 procent för hur eleverna klarar sig på arbetsmarknaden.

Självstudier är ledordet

Vad gäller innehållet i undervisningen ska individuella utbildningsplaner göras upp för varje elev. Årskurserna försvinner och ersätts med bland annat självstudier.

Digitaliseringen öppnar upp för nya undervisningsmöjligheter, men även här finns utmaningar.

- Det där med självstudier måste man ta med en nypa salt, säger prorektorn Henrik Wik. Vi har allt från 15-åringar som kommer direkt från grundskolan till sådana som redan är på slutrakan av yrkeskarriären.

Han understryker att självstudier lämpar sig för dem som är självgående och ambitiösa och som vet var målet är.

- De som inte är självgående måste man handleda intensivt, säger han.

Klassrummet byts mot praktik

En annan storförändring är att undervisningen i klassrum till stora delar försvinner och inlärningen i huvudsak ges på arbetsplatser av företagarna. Den här utvecklingen har redan inletts.

Josefine Lågas i Vasa blev frisör för tre år sedan.

Klart man kan se på och lära sig, men man måste nog ha egna kunder också.― Josefin Lågas, frisör

Under hennes tid gjordes praktiken främst först under det tredje studieåret. I dagens läge börjar praktiken redan under hösten det första året.

Kvinna småler mot kameran i frisörsalong
Josefin Lågas drömmer om att kunna öppna egen frisörsalong i framtiden. Kvinna småler mot kameran i frisörsalong Bild: Yle/Jyrki Karjalainen vasa

Hon är kritisk till det nya systemet. Enligt henne borde man först få grunden i skolan och först sedan kan man ge sig ut i arbetslivet.

- Det är svårt att vara på praktik i en salong när man ingenting kan, säger hon. Inte är det så kul att bara städa. Klart man kan se på och lära sig, men man måste nog ha egna kunder också.

Josefin jobbar på så kallad hyrstol i Anna Wiiks salong. Också Anna är kritisk till att hon och andra företagare förväntas sköta yrkesutbildningen.

- Inte får vi betalt från skolan för att vi undervisar de här eleverna utan vi gör det helt gratis. Det är bara på egen frivillig bas som vi har dem.

Inte får vi betalt från skolan för att vi undervisar de här eleverna utan vi gör det helt gratis.― Anna Wiik, salonägare

För en liten salong som Anna Wiiks betyder en praktikant att någon av de ordinarie frisörerna inte kan jobba de dagar praktikanten har kunder.

- De kan inte göra så mycket på ettan, mest städa och följa med, säger hon. Tredje årskursens elever kan ju mera, men det beror på kunderna om de går med på att praktikanterna får göra håret på dem. Det är inte alla som vill det.

Prissättningen påverkas också av om det är en utbildad frisör eller praktikant som klipper. Hyra, vätskor, färger och utrustningen kostar ändå företagaren lika mycket oberoende av vem som utför tjänsten.

Utbildarna oroar sig för framtiden

En stor del av den svenska yrkesutbildningen i Österbotten lyder under Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Här har de senaste åren betytt att Yrkesakademin i Österbotten redan har tvingats spara hårt.

Vi vet ingenting om finansieringen, vilka studerandevolymer vi kan räkna med eller hur vårt tillstånd att ordna utbildning ser ut.― Ulrica Karp, direktör på SÖFUK

Finansieringen av yrkesutbildningen inom SÖKUF har minskat med 17 procent de senaste fem åren. Personalstyrkan har krympt med 100 personer.

Den nya lagen om yrkesutbildningen och dess finansiering ska enligt planerna träda i kraft redan nästa år. Inför läsåret 2018-2019 är ändå mycket ännu öppet.

Om några månader börjar budgetarbetet i yrkesinstituten. Tills dess hoppas de budgetansvariga på konkreta beslut av staten.

- Vi vet ingenting om finansieringen, vilka studerandevolymer vi kan räkna med eller hur vårt tillstånd att ordna utbildning ser ut. Allt är i det blå, konstaterar direktören Ulrica Karp på SÖFUK .

Näringslivet har varit med och funderat på hur yrkesutbildningen ska se ut. Att många företagare ändå skyggar för att ta på sig utbildningsansvaret tycker Karp är anmärkningsvärt.

- Både Finlands näringsliv EK och företagarna är med i gruppen som arbetar fram det här så jag antar att det är okej för dem att ta emot studerande utan att få betalt för det. Jag betvivlar att så är fallet, men så kan det tolkas.

Löftet till eleverna håller trots ovissa tider

Det är alltså mycket som är öppet ännu med tanke på reformerna. Frågan är vad utbildarna kan lova dem som nu söker till någon yrkesutbildning via den gemensamma elevantagningen.

Henrik Wik på Prakticum i Helsingfors lovar att skolan satsar på de linjer man börjar med i höst.

- En yrkesutbildning tar i regel tre år. Under de tre åren ska vi göra det bästa för den studerande, säger han. Det är kundfokuserat nu. Vi måste beakta varje elev som en enskild kund och tillsammans nå målet, det är vårt uppdrag.

Hur går det då för den svenska yrkesutbildningen i framtiden? Henrik Wik tror i alla fall på den.

- Jag tror fortfarande på finlandssvensk yrkesutbildning, men det blir helt säkert kärvare tider. Vi måst se över vårt hus som alla andra. Vi måste planera tillsammans, men med kunnig personal går vi framåt.

Jag tror fortfarande på finlandssvensk yrkesutbildning, men det blir helt säkert kärvare tider.

Den gemensamma elevantagningen pågår till den 14 mars.
Antalet nyantagna till de svenska yrkeinstituten rör sig omkring 2000 årligen.
Omkring 8000 personer studerar i detta nu inom den svenska grundläggande yrkesutbildningen.

Se hela programmet här:

Närbild sänds också i Yle Fem, måndag 6.3.2017 kl 20.00 samt på tisdag 7.3.2017 kl 17.25

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland