Hoppa till huvudinnehåll

Gamla daghemmet Laban i Lojo centrum rivs sannolikt

En massa bråte och kontainrar på Anttilan koulus skolgård då skolan renoveras.
Nära Laban finns också Anttilan koulu som har haft stora problem med inomhusluften och renoveras nu. I framtiden ska skolan bli en del av Laurentiushuset och också elever från Tytyrin koulu ska flytta in. Den skolan ska rivas och går inte att renovera. En massa bråte och kontainrar på Anttilan koulus skolgård då skolan renoveras. Bild: Yle/Marica Hildén anttilan koulu skolgård

Planerna för jättebygget Laurentiushuset i Lojo centrum framskrider steg för steg. Nu är den så kallade behovsutredningen klar för bygget som bland annat ska inrymma omkring 900 elever.

Men huset ska också fungera som ett slags allaktivitetshus för Lojoborna och inrymma bland annat stadsorkestern och musikinstitutet.

Även den svenska dagvården i daghemmet Laban och Solbrinkens skola ska få en lösning i samband med bygget av Laurentiushuset. Tanken är att Laban ska få rum invid Solbrinkens skola i ett nybygge, men inget är hugget i sten i det här skedet.

För tillfället har Laban tvingats flytta ut ur sin byggnad i centrum och finns istället i det så kallade Ojaniittuhuset. Det betyder att svenska dagis och skola i centrum inte ligger nära varandra för tillfället.

Daghemmet Laban i Lojo
Laban har tvingats flytta ut eftersom dagiset inte ryms in. Daghemmet Laban i Lojo Bild: Yle/Robin Lindberg daghemmet laban

Det som verkar sannolikt är att Labans centrumbyggnad kommer att rivas. Byggnaden är i dåligt skick och tomten invid det planerade Laurentiushuset kan behövas.

Så kallad alliansmodell

Stadsstyrelsen behandlade för sin del behovsutredningen på måndagen (6.3) och ärendet går vidare till stadsfullmäktige.

Tanken är att behovsutredningen ska ligga som grund för det fortsatta arbetet.

Istället för den klassiska modellen där staden först låter planera ett nytt hus och sedan begär in offerter på byggarbetet jobbar man nu med en helt ny modell.

Modellen som kallas för alliansmodellen betyder att staden i ett tidigt skede genom konkurrensutsättning väljer huvudplanerare, huvudentreprenör och de viktigaste underentreprenörerna.

Sedan börjar man förverkliga projektet som ett intensivt samarbete mellan de olika parterna.

Den nya stadsdelen Kungseken i Helsingfors är anpassad till klimatförändringen. På innergårdarna finns stora dammar som samlar upp dagvatten och leder det bort från husen.
Planeringen ska skötas som ett intensivt samarbete mellan de olika parterna. Den nya stadsdelen Kungseken i Helsingfors är anpassad till klimatförändringen. På innergårdarna finns stora dammar som samlar upp dagvatten och leder det bort från husen. Bild: Niklas Evers Kungseken, Helsingfors stad,stadsplanering,översvämningar,Klimatanpassning

Man kommer på förhand överens om olika ekonomiska sporrar som sedan delas ut enligt hur väl projektet förverkligas och håller tidtabellen. En del bonus delas ut först då huset har varit igång problemfritt i fem års tid.

Modellen innebär att fullmäktige ska behandla planerna två gånger. Först ska man ge grönt ljus för behovsprövningen. Efter behovsprövningen kan projektet alltså planeras mera detaljerat så man har klara kostnadskalkyler som parterna har förbundit sig till.

Då behandlar fullmäktige frågan igen och om fullmäktige då förkastar planerna får parterna betalt för det jobb de har gjort så långt. Men parterna har inte rätt till andra ersättningar och de planer som har gjorts upp är stadens egendom.

Målet är att de mer detaljerade planerna ska godkännas i samband med budgetbehandlingen för nästa år.

Specialönskemål

Då behovsprövningen nu går vidare till stadsfullmäktige finns det i förslaget också en del specialmål för den fortsatta planeringen av Laurentiushuset.

Det är meningen att Laurentiushuset ska vara i så effektiv användning som möjlighet året runt och under olika timmar på dygnet.

Samtidigt som man planerar det ska man också göra upp verksamhetsmodeller för hur det ska fungera helt praktiskt.

Då planerna görs upp kan man räkna med att gamla Laban kan rivas.

Formen och lösningarna för bygget ska vara sådana att man undviker ett så kallat riskbygge. Det betyder att de material och lösningar man tar till ska vara beprövade och vanliga.

Man ska också i planeringen beakta att Lojo är en så kallad Hinku-kommun, det vill säga en kolneutral kommun. Det betyder att man ska fästa uppmärksamhet vid att spara energi och använda sig av ny teknologi som gör det möjligt att använda sig av förnybara energikällor för el och värme.

Som en sista hälsning till den fortsatta planeringen sägs att man ska tänka på att byggnaden och miljön kring den ska kunna bli ett offentligt vardagsrum för Lojoborna där man kan erbjuda många olika slag av innehåll.

Av den orsaken ska man på ett mångsidigt sätt beakta lösningar för bland annat fotgängare, områdena runt omkring huset och parkeringen.

Enligt planerna skulle nybygget och renoveringar kring Laurentiusprojektet gå lös på mellan 15 och 23 miljoner euro. Dessutom ska man räkna med cirka tio procent till i kostnader för bland annat möbler. Totalt handlar det om ett projekt på cirka 8 900 kvadratmeter.

Laurentiushuset är ett nybygge, men det ska förenas med skolan Anttilan koulu som just nu renoveras.

Läs mera:

En massa bråte och kontainrar på Anttilan koulus skolgård då skolan renoveras.

Lojoborna får planera Laurentiushuset

Lojo stad satsar stort på sina elever och övriga invånare de kommande åren. Laurentiushuset ska hysa 900 elever och dessutom vara ett allaktivitetshus för Lojoborna som får vara med i planeringen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland