Hoppa till huvudinnehåll

Klimatförändringen ändrar isarna – starkare isbrytare behövs

Den finska isbrytaren Kontio
Den finska isbrytaren Kontio Bild: Yle kontio

Klimatförändringen har ändrat isförhållandena på Östersjön och Bottniska viken. Särskilt i Bottenviken har till och med isbrytarna svårt att ta sig igenom tjocka vallar av packad is.

Mildare vintrar innebär att istäcket blir tunnare. Det blir ändå inte lättare för isbrytarna – tvärtom.

Under vintrar då det är kallt hela tiden blir isen omkring 50-60 centimeter tjock. Då finns det stora områden med fast is som är lätt att ta sig igenom.

Men när det växlar mellan varmt och kallt leder det till att den tunna isskorpan som bildas på isen rör sig med vindarna och samlas till flera meter tjock packis.

Bara de starkaste isbrytarna klarar av isarna

Tero Vauraste som är vd på det statliga isbrytarbolaget Arctia säger att det till och med är svårt för många isbrytare att ta sig igenom den här isen. Störst är problemen i Bottenviken.

– Utanför Uleåborg, Kemi och Torneå finns en ispackzon som är 2 eller 3 sjömil och det är nästan omöjligt att gå igenom den, vi kan bara jobba med de starkaste isbrytarna, säger Vauraste.

Enligt Vauraste har till exempel isbrytaren Kontio, som har varit bra under hårda isvintrar då det har funnits mycket is, har haft svårigheter att gå igenom den här packisen.

– Det är ett oväntat läge och vi får se hurdana isbrytare vi behöver planera i framtiden, vi kanske behöver nya tekniska arrangemang för att gå igenom ny typ av is, säger Vauraste.

5–6 meter tjocka isar

Vid Meteorologiska institutets istjänst är man medveten om isbrytarnas problem med isarna. Isforskaren Patrik Eriksson vid Meteorologiska institutet säger att de här isarna kan bli 5–6 meter tjocka, eller till och med mer.

När propellrarna snurrar i den där krossisen blir ju förstås tungt för vilket fartyg som helst.
― Patrik Eriksson, Meteorologiska institutet

Enligt Eriksson har fenomenet med tjocka packisar blivit vanligare under de senaste 10–20 åren.

– Tidigare var köldperioderna längre och isutbredningen ökade ganska jämnt, dessutom var det kanske lite mer vanligt med större isutbredningar förut. I allmänhet är isvintrarna lite mildare nu och vädertyperna kastar om ganska friskt, säger Eriksson.

Isforskare Patrick Eriksson
Parik Eriksson är isforskare vid Meteorologiska institutet. Isforskare Patrick Eriksson Bild: Yle/Stefan Paavola patrick eriksson,Skärgård,Pernåviken,Pernå

Eriksson förklarar att de korta köldperioderna i kombination med västliga vindar som kraftigt föser ihop isarna gör att de kraftigt skjuts ihop och bildar så kallade stampvallar.

Innanför stampvallarna uppstår det sedan häftiga packisar som kan vara svåra att komma igenom och där det förekommer ispress.

– När isen trycks ihop hela tiden så hamnar båtarna också i kläm, och det är nog någonting som har ökat under de senaste åren, säger Eriksson.

Det blir mer svåra isar i framtiden

Klimatforskaren Hilppa Gregow vid Meteorologiska institutet säger att de förändrade isförhållandena helt klart beror på klimatförändringen. Ungefär sedan 1990-talet har man kunnat märka en ändring, men den inte är tydlig i och med att det emellanåt också varit kalla vintrar.

– Vi har det mycket varmare redan nu än vad vi har haft till exempel i början på 1900-talet. Men vi har också haft väldigt kalla vintrar, vilket gör att man kanske inte riktigt tror att det är en uppvärmning på gång här samtidigt, säger Gregow.

Enligt Gregow har det på grund av klimatförändringen redan blivit mycket mindre is på Östersjön, Skärgårdshavet och Ålands hav, men Finska viken och Bottenhavet, Kvarken, Bottenviken brukar fortfarande ha lite is på vintrarna, och speciellt längs finska kusten.

De här problemen med isen är egentligen ett större problem i Finland än i Sverige, på grund av att vi oftast har västliga vindar.

När vinden blåser från väst så blåser den isarna från Sverige till Finland, så den här mängden av is samlas här och blir ett problem.
― Hilppa Gregow, Meteorologiska institutet

I framtiden kommer de besvärliga isarna att öka.

– Det blir mildare vintrar och då blir isens areal på Östersjön mindre och också tjockleken på isen minskar, så det blir mer sådana här situationer svårgenomtränglig is som vi har haft under de senaste åren, säger Gregow.

Tero Vauraste vid Arctia säger också att det blir svårare att förutse hur isbrytarna ska arbeta.

– Om man ser på de följande 20–30 åren så blir det varmare och varmare, men vi kommer också att få hårda vintrar och mer vind, så det blir svårare och svårare att se på förhand hurdana arrangemang vi behöver med isbrytningen, säger Vauraste.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes