Hoppa till huvudinnehåll

Litteratursällskapet lyfter fram vetenskapskvinnor digitalt

Hanna riska och pieter claes på svenska litteratursällskapet.
Hanna Riska och Pieter Claes på Svenska Litteratursällskapet Hanna riska och pieter claes på svenska litteratursällskapet. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle pieter claes

“Då Fredrika och hennes mor stego in hos Runebergs, hade »Janne» just kommit
hem från en fiskefärd. Han stod i matsalen, solbränd, barfota, med rufsigt hår och illa medfaren dräkt och en duktig smörgås i handen.”

Här har vi det troligen allra första mötet mellan den strax 14-åriga Fredrika, dåvarande Tengström senare Runeberg och den 17-åriga långa gymnasieeleven Janne, senare mer känd som nationalskalden Johan Ludvig Runeberg, en sensommardag i Jakobstad 1821.

Mötet kan man läsa om i Karin Allardt Ekelunds bok om Fredrika Runebergs liv, utgiven av Svenska litteratursällskapet år 1942, och en av de vetenskapliga utgåvor av kvinnliga författare som litteratursällskapet med anledning av kvinnodagen lyfter fram denna vecka. Flera av utgåvorna har varit slutsålda eller annars svåra att få tag på och distribueras nu alltså digitalt via sällskapets hemsida.

JL och Fredrika Runeberg
Janne och Fredrika efter 15 år som gifta. 31 år to go. JL och Fredrika Runeberg Bild: Svenska litteratursällskapets Flickr/ Runebergsbibliotekets bildsamling runeberg och fredrika runeberg

Stycket som jag valde ut för att det känns som en pikant bit historia är bara bråkdelen av den text som handlar om Fredrika Runebergs liv.

I samma text hittar man mycket annat intressant, till exempel beskrivningar om hur vardagslivet i Finland tedde sig i slutet av 1800-talet och hur fattiga var beroende av hjälp från just sådana som Fredrika.

“Under de fruktansvärda nödåren 1867- 68 fördubblade Fredrika Runeberg sina ansträngningar att hjälpa de nödställda. Hon lät i stor skala baka nödbröd åt de kringströvande väldiga tiggarskarorna och stugan på gården stod natt och dag öppen för dem. Här fick mången trött och utsvulten vandrare tina upp sina frusna lemmar vid en värmande brasa och vila ut efter mödor och strapatser.”

Fredrika Runeberg grundade även en flickskola som gav fattiga flickor bättre chanser till ett gott liv, någonting som man kan tänka sig att gav ringar på vattnet ännu långt fram i historien.

Vem var kvinnorna?

Förlagsredaktör Hanna Riska tror att många människor kan tänkas ta till sig de gamla texterna på nytt, såväl privatpersoner som forskare.

- Texterna representerar ett brett område. Här finns till exempel både historia, släkthistoria, språkvetenskap och litteratur, säger Riska.

Ragna Ahlbäck.
Ragna Ahlbäck Ragna Ahlbäck. Bild: SLS/ Bo Lönnqvist Ragna Ahlbäck
ruth hedvall.
Ruth Hedvall ruth hedvall. Bild: SLS/ Daniel Nyblin Ruth Hedvall
anna bondestam
Anna Bondestam anna bondestam Bild: SLS Anna Bondestam

Tidiga aktivister

De kvinnliga författare och forskare som i de digitala utgåvorna nu får en ny stund i rampljuset hör i många fall till de tidiga förkämparna för kvinnors jämlika rättigheter.

- Vi tänker kanske på 1960-talet som feminismens tid. Men till exempel Jenny af Forselles jobbade mycket för de här frågorna, bland annat för kvinnornas rösträtt, konstaterar redaktör Pieter Claes som jobbat med digitaliseringsprojektet på SLS.

En bit till målet

När det kommer till firandet av kvinnodagen har Pieter Claes, som själv vuxit upp i Belgien, ett slags utanförperspektiv.

- Finland ser sig gärna som ett land där alla är jämställda, men det finns mycket arbete framför oss. Jag tänker på att finländska kvinnor ännu har sämre löner än männen och på att många kvinnor upplever sig som objekt eller som mindre värda.

Dessutom, säger Pieter Claes, påverkas vi också här av hur kvinnor behandlas internationellt.

- Det som händer i USA eller det att flickor kidnappas på andra håll i världen har betydelse också för oss. Vi tar intryck av det.

Hur gick det sen?

Tillbaka till sommardagen 1821 i Jakobstad. Vi vet hur det gick i slutändan, 46 års äktenskap och åtta barn, men vad hände under det där första mötet mellan Fredrika och “Janne”?

Det kanske var en varm dag, 1820-talet var åtminstone gynnsamt sett till skördarna, men något hett möte var det inte.

“Janne” gömde sig bakom en dörr för att slippa träffa gästerna Fredrika var i sällskap med, men hade inte insett att hans bara fötter skulle synas under dörrkarmen, så det hela blev mer ett komiskt än ett romantiskt minne, lär Fredrika ha målat upp senare i livet.

Här kan du läsa litteraturhistorikern Karin Allardt Ekelunds text om Fredrika Runeberg. På sidan 32 hittar du mötet år 1821.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle