Hoppa till huvudinnehåll

Nordkalk: Gruvan i Svartå dammar inte mycket

En vit och turkos skylt där det står Nordkalk. Finns i Svartå.
Gruvan i Svartå finns längs med Hållsnäsvägen. En vit och turkos skylt där det står Nordkalk. Finns i Svartå. Bild: Yle/Marica Hildén nordkalk svartå kalkbrott

Det dammar inte särskilt mycket från kalkbrottet i Svartå. Det visar kalkstensbolaget Nordkalks mätningar. Nordkalk vill bryta fyra gånger mera kalksten i framtiden. Det oroar en del Svartåbor medan andra tar planerna med ro.

Jordbrukaren Johan Wasström bor på en gård en bit från Hållsnäsvägen som löper förbi Nordkalks dagbrott. Han tycker att det är bra att bolaget vill utvidga verksamheten.

- Det är bra för Svartå att det finns jobb.

Nordkalk vill uppdatera miljötillståndet. Enligt det nuvarande miljötillståndet får bolaget bryta 50 000 ton kalksten om året. Nordkalk vill i framtiden kunna bryta 200 000 ton om året.

Positivt med kalkbrott i Svartå

Yle Västnyland har pratat med en handfull Svartåbor som är positiva till att det finns ett kalkbrott på orten. De upplever inte att det bullrar eller dammar särskilt mycket.

Johan Wasström är mjölkproducent i Svartå.
Johan Wasström. Johan Wasström är mjölkproducent i Svartå. Bild: Yle/Bubi Asplund mjökproducent

Johan Wasström har bott hela sitt liv i Svartå och säger att gruvan inte stör honom.

- Det finns säkert buller, men det hör jag inte. Jag har också åkrar i närheten av gruvan och jag har inte lagt märke till att det dammar särskilt mycket.

Dammet bekymrar en del Svartåbor

Dammet och bullret bekymrar däremot pensionären Gösta Lundén som bor i ett hus där han kan blicka ut över Hållsnäsvägen. Lundén bor en dryg kilometer från kalkstensgruvan.

En man står lutad mot en snöskyffel med snöig bakgrund. Han heter Gösta Lundén.
Gösta Lundén. En man står lutad mot en snöskyffel med snöig bakgrund. Han heter Gösta Lundén. Bild: Yle/Marica Hildén gösta lundén gillar inte nordkalk i svartå

Lundén tycker att det låter väldigt häftigt att öka från 50 000 ton kalksten om året till 200 000 ton.

- Transporterna var små då brottet började i mitten på 1950-talet, allt gick lugnare till då. Allt har blivit större längs med åren och det för med sig damm och buller.

Gösta Lundén säger att familjen hör bullret från kalkstensbrottet, däremot lider de inte av dammet.

- De som bor närmare Hållsnäsvägen märker det. Jag har hört klagomål, det är inte så många som klagar, men det hörs.

Farthinder behövs på Hållsnäsvägen

De Svartåbor som Yle Västnyland pratat med är mera bekymrade över trafiken än över att kalkstensgruvan eventuellt utvidgas. Långtradare kör kalk från gruvan, men även den vanliga personbilstrafiken är bekymmersam.

Flera Svartåbor efterlyser farthinder på Hållsnäsvägen om Nordkalk får lov att bryta mera kalksten i Svartå.

- Fotgängare, cyklister och barn har fullt upp med att hålla reda på trafiken, säger Gösta Lundén.

Johan Wasström säger att det inte är positivt om trafiken ökar mycket, men han tycker inte att man kan tala om att det är mycket trafik på Hållsnäsvägen i dag.

- Trafiken var mycket farligare på 1970-talet då vägen var kurvig. Nu är både vägen och bilarna bättre, så jag tycker inte att det är någon större fara.

Gösta Lundén säger att både personbilar och långtradarna från gruvan har svårt att hålla sig till hastighetsbegränsingen på 40 kilometer i timmen.

- Farorna blir större ju flera som kör här.

Nordkalk: Det dammar inte mycket

Nordkalk höll möte på onsdag kväll (8.3) i Svartå för att informera om planerna.

Bolaget berättade bland annat om mätningarna av damm. Mätningarna visar att kalkbrottet inte dammar mera än tillåtet. Resultaten är klart under det gränsvärde som gäller.

Under mötet blev trafiken den fråga som diskuterades allra livligast. På mötet beslutade man att Nordkalk ordnar ett möte med närings-, trafik- och miljöcentralen, polisen, entreprenören och andra parter för att diskutera problemen med fortkörning på Hållsnäsvägen.

Nordkalks kalkbrott i Svartå

Kalkstensgruvan i Svartå ägs av Nordkalk. Den öppnades av Lojo kalkverk år 1954.

Det bröts omkring nio miljoner ton kalksten fram till år 2005. Det bröts även tre miljoner ton annan sten, som mest blev till grus.

Gruvan stängdes efter sommaren 2005 då efterfrågan på kalksten minskade. Krossning förekom ändå till en del.

Svartågruvan öppnades igen år 2010 då Nordkalk hittade nya kunder.

Artikeln uppdaterades klockan 20:50 den 8.3 med uppgiften om att man beslutade ordna ett möte om trafiksäkerheten.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland