Hoppa till huvudinnehåll

Vården kan bli dyrare efter reformen

En blodtrycksmätare och ett antal 20 eurossedlar i en illustrativ bild.
En blodtrycksmätare och ett antal 20 eurossedlar i en illustrativ bild. hälso- och sjukvård,hälsovård,vårdområden sote social-och hälsovårdsreformen vårdreformen,blodtryck,blodtrycksmätning,hälso- och sjukvårdskostnader,sjukvård

I Österbotten är ungefär 350 personer engagerade i arbetet med vårdreformen. Bland de aktiva får reformen kritik. Det mesta handlar om maktpolitik och sparåtgärder. Den lilla människan har glömts bort.

Göran Honga är förändringsledare för vårdreformen i Österbotten. Han anser att en reform är nödvändig.

- Något måste göras för att vi ska kunna bibehålla en jämlik vård i vårt land. De demografiska förändringarna gör att många kommuner helt enkelt inte kommer att klara av att finansiera vården i framtiden, säger Honga.

Men han anser att vårdreformen hade kunnat genomföras på ett annat sätt. De senaste åren har det mest handlat om maktpolitik, regionförvaltning och sparåtgärder. Den lilla människan har glömts bort.

Göran Honga.
Göran Honga. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Vasa sjukvårdsdistrikt,vasa centralsjukhus

- Man säger ju från regeringshåll att reformen ska vara kundcentrerad, men som jag ser det har man gjort ett politiskt avtal och så säger man ”varsågod och bygg upp ett system som passar i det politiska avtalet”, säger Göran Honga.

Vården riskerar bli dyrare

Enligt Göran Honga finns det inga bevis för att vårdreformen ska kunna ge inbesparingar.

- Det finns ingen bevisföring som skulle visa att det blir billigare och bättre. Man för fram synpunkter som är baserade på tro och förhoppningar, istället för att föra fram praktiska lösningar och modeller som har visat siga vara fungerande, säger Göran Honga.

Inte heller Mikaela Björklund (SFP), ordförande för förändringsledningsgruppen i Österbotten, tror att vårdreformen kommer att ge några inbesparingar.

- Om den här reformen skulle effektivera och spara skulle det vara en bra reform. Men jag tror att den här reformen kommer att göra vården mer byråkratiserad och svåröverskådlig och därmed också dyrare, säger Björklund.

Politikern Mikaela Björklund (sfp) sitter i ett rum
Politikern Mikaela Björklund (sfp) sitter i ett rum Bild: Yle/Louise Bergman Mikaela Björklund,björklund

Fungerande modeller skrotas

I ungefär åtta år har kommunerna Kristinestad, Kaskö, Närpes, Korsnäs och Malax samarbetat kring olika vårdtjänster inom samkommunen K5. Enligt Mikaela Björklund ett lyckat samarbete.

- Då K5 byggdes upp var vi kanske mera ute efter att lyda lagens bokstav än lagens anda. Men det visade sig att samkommunen har fungerat väl och gett god vård som också varit kostnadseffektiv, säger Björklund.

Hon berättar att K5 väckt intresse från lite oväntat håll. I finska sydösterbotten har man byggt upp ett vårdaffärsverk som, enligt den information Björklund fått, lett till ökade kostnader och sämre närservice.

- Vi blev lite förvånade då vi kontaktades av sannfinländska politiker i Östermark (Teuva). Det visade sig att de ville veta mera om vår modell, säger Björklund.

Samkommunen har presenterats för både minister Paula Risikko (saml) och minister Juha Rehula (c). De har båda konstaterat att K5 är helt i linje med vad regeringen vill se.

- Men trots att de känner till K5 och sett att den fungerar bra vill de skrota strukturerna vi byggt upp. Och det känns nog lite märkligt, säger Björklund.

Reformen sporrar till nytänkande

Mikaela Björklund hittar inte särskilt mycket positivt att säga om vårdreformen.

- Valfriheten är kanske en positiv sak så länge klienten är frisk och det finns något att välja mellan. Det kommer säkert att finnas en valmöjlighet i de mest stadslika miljöerna, men på landsbygden kommer det nog inte att finnas väldigt många producenter att välja mellan, säger Björklund.

Hon konstaterar ändå att reformarbetet engagerar många inom Österbottens förbund.

- Det här sporrar oss att tänka nytt och kanske vi tillsammans kan hitta goda modeller, säger Mikaela Björklund.

Vårdreforman leder till demokratiunderskott

Göran Honga ser ett allvarligt problem i vårdreformen vad gäller demokratin.

- Nog har vi stora hål i demokratin. Det här är en enormt omfattande reform och alla regeringar vill ha sitt fingeravtryck på reformen. Så nu försöker man på en oerhörd kort tid få tillstånd lag- och strukturförändringarna som en ny regering inte kan återbörda, säger Honga.

Han konstaterar också att politikerna inte kommer att få särskilt mycket att säga till om då vårdproduktionen flyttas från kommun till landskap.

- Det blivande landskapsfullmäktige kommer bara att kunna göra linjebeslut. De praktiska besluten om servicen fattas i landskapets affärsverk, av en separat direktör och en styrelse bestående av proffs. Det här känns mycket främmande i Finland där vi är vana att loaklt, politiskt kunna ta ställning till vad vi har och hur vi sköter det, säger Honga.

Han får medhåll av Mikaela Björklund som också anser att regeringen med vårdreformen underkänner det jobb som lokalpolitiker gjort.

- Det har nog sagts ganska tydligt från regeringshåll att kommunerna inte klarar sina uppgifter, så nu måste det skötas på något annat sätt. Det är en knäpp på näsan, säger Björklund.

Läs också