Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen leder till ökade lönekostnader

göran honga
Göran Honga. göran honga Bild: Yle/Henrik Leppälä vasa sjukvårdsdistrikt,Direktör

Lönekostnaderna ökar i samband med social- och hälsovårdsreformen. De preliminära uträkningar som hittills gjorts visar ökande kostnader på mellan 70 och 750 miljoner euro på landsnivå säger Göran Honga som är förändringsledare för vårdreformen i Österbotten.

Skillnaden beror på vilken nivå av harmonisering av lönerna man går in för men de anställda borde senast sommaren 2018 få veta vad som gäller säger Honga. Harmoniseringen av lönerna är en sak som kommer att påverka möjligheterna till inbesparingar på social- och hälsovården i framtiden tror Honga.

Väntar på nationella beslut

Österbottens andel av kostnaderna inom social- och hälsovården rör sig kring fem procent av helheten enligt Göran Honga. Innan den nationella överenskommelsen är klar kring harmoniseringsnivåerna är det omöjligt att säga vad det hela kommer att kosta.

- För de som har lägre nivå än den man besluter höjs lönerna och sedan fryser man de övrigas löner tills löneförhöjningarna under de kommande åren kommer upp till samma nivå. Det är helt omöjligt att beräkna kostnaderna innan de nationella besluten är fattade, säger Göran Honga.

- Alla grupper av anställda berörs eftersom lönerna har betalts på lite olika premisser i de olika landskapen.

- Det här är en väsentlig del i samarbetsförhandlingarna innan personalen överförs och det borde vara klart senast till sommaren 2018.

- Harmoniseringen av löner och förmåner är en väsentlig del som kommer att påverka möjligheterna till inbesparingar i framtiden inom social- och hälsovården.

Lika lön för lika arbete

Lika lön för lika arbete är tanken bakom harmoniseringen men det återstår att se vad det leder till för till exempel läkarna och deras löner. Inhyrda läkare kan i dag ha flera gånger högre lön än läkare som anställda på månadslön.

- Hälsovårdscentralernas öppenvårdsmottagningar skall bolagiseras och där är marknaden fri och företagen får betala vad de vill åt sina arbetstagare, säger Göran Honga.

- Det blir en konkurrens om den kunniga arbetskraften och generellt betyder det att lönerna drivs i höjden för somliga grupper och på somliga områden.

- Vill de privata bolagen konkurrera ut de offentligt ägda bolagen så betalar man ut högre lön någon tid och har lite bättre öppethållningstider. De offentliga bolagen klarar sig inte och snart finns bara några privata producenter kvar.

- Vi får se marknadsmekanismernas alla sidor om det här verkställs som det nu är presenterat.

Lång process i Jakobstadsregionen

Pehr Löv
Pehr Löv. Pehr Löv Bild: Yle/ Kjell Vikman Österbotten,Jakobstad,Pehr Löv

Den process som nu planeras för hela landets del genomfördes redan 2010 i Jakobstadsregionen i kommunerna Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby.

Kommunerna valde ett värdkommunsamarbete efter långa födslovärkar med Jakobstad som värdkommun. Skillnaden till det som nu planeras är att beskattningsrätten fanns kvar hos kommunerna och med det möjligheter att betala överskridningar i budgeten med tilläggsbudgeter.

Harmoniseringsprocessen av lönerna har tagit många år och börjar först nu vara klar.

- I vårt fall hade vi så kallade utjämningspotter och det har varit ett omfattande arbete av tjänstemännen, säger social- och hälsovårdsnämndens ordförande, Marcus Suojoki (SFP)

- Det kommer att bli jobbigt på landskapsnivå och jag avundas inte dem som skall utföra det jobbet.

I Jakobstadsregionen sattes alla löner och andra förmåner som fanns i de olika kommunerna på bordet och sedan jämfördes de. Under en övergångstid skulle hela paketet sedan harmoniseras uppåt.

- Överlag är människor som lyfter lön och förmåner väldigt måna om dem och det är känsligt och det kom också till protester, det var en ganska häftig procedur, säger Pehr Löv som var direktör för social- och hälsovårdsverket i Jakobstadsregionen när verket startade 2010.

- Det gick ganska bra och andan var god men det är viktigt att arbetsgivaren reserverar pengar för ändamålet och har en tidsplan när harmoniseringen skall vara genomförd, säger Tehys huvudförtroendeman vid Malmska sjukhuset i Jakobstad, Kim Yli-Pelkola.