Hoppa till huvudinnehåll

Christophe Galfard gör det svåra begripligt

Christophe Galfard
Fysikern Christophe Galfard. Christophe Galfard Bild: Yle/Parad Media Christophe Galfard,efter nio

Christophe Galfard är lite som en fysikens rockstjärna. Han sysslar med astrofysik men är också en populärvetenskaplig författare som drar fulla salar när han föreläser. Galfard har jobbat för den kända fysikern Stephen Hawking i sex år och nu är han också aktuell med boken Universum i din hand som blivit en internationell succé.

Christophe Galfard talar med en lätthet och intensitet som skvallrar om att han är en van talare som kan ta sin publik på rätt sätt. Men att han förutom franska och engelska också talar svenska är det inte många som vet.

- Min mamma är svensk, så därför talar jag också lite svenska. Men bara lite, tillägger han. För hon talade inte tillräckligt mycket svenska med mej.

Men för att samtalet ska kunna glida över till mer svårbegripliga ämnen som fysik på hög nivå byter han till arbetsspråket engelska.

Jakt på fysikens lagar

Christophe Galfard är i Finland för att föreläsa i astrofysik. Men vad gör då en astrofysiker, kan man ju fråga sig.

- Som fysiker försöker man klura ut naturens lagar. Det finns lagar som alla känner till, det vet t.o.m. folk som inte är vetenskapsmän, säger han. Det berättade jag också för de studerande som jag föreläste för tidigare idag.

- Jag vet t.ex. att om jag slänger innehållet i det här vattenglaset på er så blir ni inte glada, fortsätter han med ett leende. Vi vet också att vattnet som jag slängt inte kommer att vända om halvvägs och försvinna tillbaka in i glaset, just för att det finns vissa lagar inom fysiken som stämmer. Kosmologi igen handlar om att klura ut universums historia och de lagar som gäller i universum. Att fundera ut vad de fysiska lagar vi känner till kan säga oss om universums historia. Att fundera ut sådana lagar som vi inte ännu har, helt enkelt mysteriet kring den kunskap som vi har idag.

Man behöver inte lyssna länge för att ryckas med i pratet. Det är just det han blivit känd för, sitt sätt att förklara svåra saker så att en lekman förstår. Och just det har varit en av hans målsättningar.

- Jag tror ju att om någon säger att den inte förstår vad någon berättar för den, så handlar det mer om att berättaren förklarade det hela på fel sätt och med för många svåra termer.

Använder berättelser

Det kräver mycket jobb att förklara något svårt på ett enkelt sätt. Ett trick som Galfard gärna använder sig av är berättelser och liknelser. För vem gillar inte en god historia?

- En annan sak är att man också måste vara anspråkslös när det kommer till att försöka förstå sig på universum, konstaterar han. Mycket inom vetenskapen passar helt enkelt inte in i våra sinnen, i vår intuition eller i vår verklighetsuppfattning. Vi måste minnas att vi t.ex. är extremt små i förhållande till kosmos, men gigantiska i jämförelse med t.ex. en atom. När vi talar om vetenskap och kosmos måste vi minnas att det finns så många ställen och saker som vi aldrig upplevt med våra sinnen, som vi inte riktigt kan referera till. Därför måste man ha ett öppet sinne för allt man upplever och tänka sig att man ska bege sig ut på en resa med inställningen att jag kanske inte kommer att förstå allt men jag är ändå öppen och mottaglig.

Galfard påpekar att mycket av vetenskapen är sådan att inte ens vetenskapsmän förstår den.

- I slutet av en av sina föreläsningar i kvantmekanik lär Einstein ha sagt att om ni förstod mej nu så har jag inte varit tillräckligt tydlig. Det förklarar det ganska bra.

Är vi ensamma här?

På sin webbsida har Galfard en frågespalt där han svarar på besökarnas frågor, vad som helst som har med universum att göra. Han vill svara på allt. Han påpekar att det inte finns några dumma frågor. Därför vågar vi också fråga en av de vanligaste frågorna. Tror han att det finns liv någon annanstans också eller är vi är ensamma här? Galfard kontrar genast med en egen fråga.

- Talar vi om liv eller intelligent liv? Det beror väl på hur man defienierar det. Men till att börja med så har vi ju inte ännu upptäckt liv någon annanstans. Att någon annan redan skulle finnas här bland oss kan vi avskriva redan på basen av mängden teknologi vi har för att upptäcka det, det har inte hänt ännu.

Han påpekar att det viktiga är att sätta saker i perspektiv. Det är nu tjugotre år sedan man upptäckte en planet som precis som vår kretsar runt en annan sol.

- Det var år 1994. Vetenskapligt sett är detta lika med igår, i jämförelse med mänsklighetens historia. Redan idag känner vi till mer än fyratusen andra sådana planeter. Vi letar efter en planet, där livet som vi känner till det, kan existera. Så att vi ska förstå det.

Personligen tror Galfard på att det finns liv någon annanstans.

- Men kan jag bevisa det? Nej, inte ännu. Finns det intelligent liv där ute? Kanske, men vi har inte sett det än, och om det skulle finnas många andra där ute som skulle kommunicera så att vi skulle förstå det, så skulle vi upptäcka det, ifall det finns. Men som sagt måste vi minnas att vi tidsmässigt bara är i början ännu. Men inom tjugo år har vi säkert hittat något, det tror jag.

Christophe Galfard medverkar i Efter Nio om stjärnor på tordag 9.3.2017 kl. 21.00 i Yle Fem och på Yle Arenan.

Mer från programmet

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap