Hoppa till huvudinnehåll

"Viktigast att få Karlebys ekonomi i balans"

Leevi Leipälä, Matilda Korkiala, Cecilia Brandt och Herman Hagnäs studerar i Karleby svenska gymnasium.
Leevi Leipälä, Matilda Korkiala, Cecilia Brandt och Herman Hagnäs studerar i Karleby svenska gymnasium. Leevi Leipälä, Matilda Korkiala, Cecilia Brandt och Herman Hagnäs studerar i Karleby svenska gymnasium. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén herman hagnäs

Tuffa beslut väntar det nya stadsfullmäktige i Karleby som väljs i april, säger stadsdirektör Stina Mattila. Men det viktigaste just nu är att få ekonomin i balans, säger Mattila och de Karlebybor som Yle Österbotten träffat.

Den kärva ekonomin leder till märkbara inbesparingar som påverkar Karlebybornas service.

- Det är inga lätta beslut som ska tas i fullmäktige. Oberoende vad man skär ner på, sjukvård, skola eller kultur så berör det alltid människor, säger Mattila.

Skuldbördan är nästan 6000 euro per invånare, det kan man jämföra med ett medeltal på 2355 euro bland alla landets kommuner. På onsdagen lämnade alla nämnder i Karleby in förslag på hur man kan spara och i vår river man också upp budgeten sedan förfakturorna för social- och hälsovården dragit över budget och på årsbasis skulle landa på minus åtta miljoner euro.

På måndag kommer stadsfullmäktige att ta ställning till det framtida skolnätet.

Mångsidigt näringsliv

Men samtidigt växer Karleby som nu har en befolkning på 47 570 personer och 13,5 procent av dem har svenska som modersmål. Stina Mattila beskriver Karleby som sin hemstad, en mycket bra stad att leva i som har framtiden för sig, trots att man nu brottas med ekonomin.

Sysselsättningsläget är bra tack vare den mångsidiga näringsstrukturen. Arbetslösheten ligger på 11,9 procent, det är under medeltalet i landet.

Stadens storindustriområde utgör Nordens största kluster för kemisk industri och hamnen är den tredje största icke-specialiserade hamnen i landet. Stina Mattila tror på en ett solitt Karleby i framtiden.

- Det finns gott om ljuspunkter, vi har ett bra näringsliv och är en livskraftig stad och andan är god. Vi måste tillsammans jobba för att utveckla staden. Det handlar inte bara om att skära ner utan också om att få flera företag och arbetsplatser till orten, säger Stina Mattila.

Tufft läge

Även bland de studerande på Karleby svenska gymnasium märker man av att sparåtgärder är på gång och på måndag ligger byskolorna åter i vågskålen.

- Visst märker man att läget är tufft. Nu är det skolorna som hotas med indragning. Men frågan är om det blir någon inbesparing, det kommer nya kostnader och tillbyggnader, säger studerande Cecilia Brandt.

Brandt får medhåll av de pensionerade Karlebyborna Ole Granholm och Karl Gustav Andersson.

- Man kan ju fråga sig vad man vinner på detta. Det beror på hur man räknar. Och hur mår de elever som måste flytta till stora skolor? säger Granholm.

Karl Gustav Andersson och Ole Granholm.
Karl Gustav Andersson och Ole Granholm. Karl Gustav Andersson och Ole Granholm. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén ole granholm

Karl Gustav Andersson tycker att det är på tiden att man tar till åtgärder för att balansera ekonomin. Det borde man ha gjort redan tidigare.

- Men att stänga byskolor är fel åtgärd. Skolorna är en viktig livsnerv i byarna, säger Andersson.

Stina Mattila säger att man inte kommer att rädda ekonomin genom att stänga skolor, de inbesparingarna kommer att visa sig efter några år. Men det behövs också andra åtgärder och tuffa beslut väntar det nya fullmäktige.

- Det är inga lätta beslut. Oberoende vad man skär ner på så berör det människor. Men vi måste också se framåt och se till att vi får mera intäkter. Det är inte bara att höja skatter utan också att främja näringslivet, säger Mattila.

Svenskan hotas

Herman Hagnäs och Leevi Leipälä som studerar i gymnasiet är oroade för att skolstängningar hotar svenskan.

- Svenskan är speciellt stark på landsbygden. I stan pratas det redan mycket finska på rasterna, vi får se hur det går. Men redan nu tar finskan över, säger Hagnäs.

- Man kommer också att mista mycket av den sammanhållning som finns bland de svenskspråkiga i byarna om man stänger skolor, säger Leipälä.

Cecilia Brandt, Herman Hagnäs, Matilda Korkiala och Leevi Leipälä är ense om att Karleby är en lagom stor och trivsam stad där det finns ett rikt utbud av aktiviter och evenemang.

- Vi har en otroligt bra sammanhållning, både bland oss svenskspråkiga och över språkgränsen och vi är mycket positiva människor, säger Hagnäs.

Karl Gustav Andersson och Ole Granholm är inne på samma linje. Karleby är en centralt belägen och välutvecklad stad med god service. Andersson lyfter också fram Karlebyhumorn, som är rå men hjärtlig.

- Man får inte ta illa upp och den som blir arg har förlorat, säger Andersson.

De svenskspråkiga pensionärerna har ett aktivt föreningsliv och träffas också på stadens caféer. Men mycket går på finska i staden.

- Svenskan är det språk vi umgås på, annars går det mesta på finska. Men jag har alltid fått vård på svenska. När de läser mitt namn så försöker de betjäna mig på mitt modersmål, säger Andersson som är glad över att samkommunen Soite nu får en språkstrategi.

Bra satsningar i centrum

Både ungdomarna och pensionärerna är ense om att det viktigaste just nu är att få ekonomin i balans. Men samtidigt är de nöjda med de satsningar som gjorts i centrum.

- Om vi ska ha ett livskraftigt centrum så måste vi satsa. Vi behövde verkligen exempelvis köpcentret Chydenia. Och vi drar ju "kålkkåt Jakobstadsboa", säger Hagnäs och skrattar gott.

Centrum i Karleby.
Karleby centrum. Centrum i Karleby. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén Karleby,karleby centrum

Kanske hade man kunnat skynda lite långsammare med vissa satsningar säger Granholm och Andersson.

- Skuldsättningen oroar, men man måste också se på vad man fått till stånd. Vi har en fin stad och bostadsområdena är snygga och prydliga. Man väntar inte i flera år utan gör klart och asfalterar direkt, säger Granholm.

- Ja, på de nya områdena ja. Till exempel vägunderhållet glöms bort i periferin, säger Andersson.

Andersson och Granholm säger att det trots allt känns tryggt att bli äldre i Karleby.

- Det är nära till sjukhuset, men när både ekonomin och personalresurserna tryter så blir man lite orolig. Vi får se vad Soite för med sig, säger Granholm.

Men nu är det dags att rätta munnen efter matsäcken.

- Över huvudtaget har vi en bra stad och en stark framtid bara vi kommer över de ekonomiska problemen, säger Leevi Leipälä.

Stina Mattila säger att man inte vänder skuldsättningen i ett nafs.

- När jag tillträdde sa jag att det kommer att ta sju år. Det tror jag ligger ganska nära sanningen, säger Mattila.

Ekonomin viktigast

Herman Hagnäs är den enda av ungdomarna som får rösta i kommunalvalet. Hans kandidat ska arbeta för att bevara skolorna, se över ekonomin och värna om de svenskspråkigas rättigheter.

- Vi måste ha en livskraftig stad och vi behöver nya företag och gärna en större idrottsarena. Det skulle vara bra för de unga men också för familjer som funderar vart de ska flytta. Om det finns service och jobb så drar staden till sig folk, säger Hagnäs.

Även Ole Granholm lyfter fram ekonomin som den viktigaste valfrågan.

- Det viktigaste är att få ekonomin i balans. Om börsen är tom så gör man inte så mycket, säger Granholm.

Andersson som själv har en bakgrund som företagare vill rösta på en företagsam kandidat.

- Det viktigaste är ekonomin och en fungerande service, säger Andersson.

En annan sak man är enig om är behovet av flera företag, helst producerande företag.

- Affärer har vi nog av, säger Andersson.

Enbatterifabrik skulle passa Karleby som hand i handske säger Hagnäs och Kelibers planer på litiumutvinnning i Kaustby är välkomna. Hagnäs som planerar att studera ekonomi men gärna återvänder till sin hemstad efter studierna.

- Tyvärr så är det ju så i hela Österbotten att ungdomarna flyttar efter jobben till Sverige eller Norge. Vi måste ha starka företag så att de unga kommer tillbaka och får en bra arbetsplats på hemorten, säger Herman Hagnäs.