Hoppa till huvudinnehåll

Åbo har en enorm brist på diplomingenjörer - men får Åbo lösa problemet?

Åbo universitet.
Det stora och mest akuta behovet av diplomingenjörer finns inom maskinteknik. Åbo universitet vill därför komma igång med en egen utbildning så fort som möjligt. Åbo universitet. Bild: Yle Åboland turun yliopisto

Företag som Rolls-Royce, Meyer Turku och Valmet Automotive har alla meddelat om stora satsningar i Åboregionen. Det har i sin tur skapat en väldigt stor efterfrågan på diplomingenjörer. Något som Åbos högskolor nu vill lösa med fler tekniska utbildningar i regionen, men om så blir fallet avgörs av Undervisnings- och kulturministeriet.

I onsdags meddelade högskolorna i Åbo att man har inlett ett samarbete med Turku Science Park, där målet är att förstärka de tekniska utbildningarna i regionen. Tanken är att Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia tillsammans ska svara på det ökade behovet av tekniskt utbildad personal.

Åbo Akademis rektor Mikko Hupa ger sin syn på det nya samarbetet.

- Just nu finns en enorm brist av utbildade diplomingenjörer i Åboregionen och vi är gärna med och hjälper till där. Behovet är uppenbart och trycket, det vill säga behovet av personal, ökar hela tiden. När man har ett sådant här momentum måste man vara väldigt tydlig och aktiv för att driva det framåt. Då är det också frågan om att man inte ska låta tiden gå alltför långsamt. Det här nya samarbetet handlar om att vi koordinerar våra planer, där vi alla försöker stödja den här regionens behov. Alltså så att alla vet vad som är på gång och att alla bidrar på ett koordinerat sätt.

Det är inte fritt fram för universiteten själva att ta in nya utbildningar, men vi tycker att vi har väldigt starka argument för fler tekniska utbildningslinjer i Åbo.― ÅA:s rektor Mikko Hupa.

Åbo Akademi är beredd att öka antagningen då det gäller kemiteknik och informationsteknik, men det stora och mest akuta behovet finns inom ett annat utbildningsområde.

- Det stora behovet är på maskintekniksidan och där har Åbo universitet sitt projekt att komma igång med en egen utbildning. Vi har lovat att vi kan hjälpa till då det gäller vissa grundläggande ingenjörsämnen som skulle ingå i ett sådant program. Det finns också en hel del planer som gör det lättare för yrkeshögskolornas ingenjörer att fortsätta studera till diplomingenjörer. Vi har exempelvis gjort en plan för en ganska smidig övergång från yrkeshögskolornas program till våra program vid ÅA.

Mikko Hupa berättar att det finns både kort- och långsiktiga planer i det nya samarbetet i Åbo.

- Vissa saker har redan kommit igång, exempelvis det här med en smidig övergång från yrkeshögskolorna till oss. Däremot kommer de långsiktiga planerna med en maskinteknikutbildning vid Åbo universitet att ta sin tid innan det kommer att synas. Men de här behoven i regionen är så tydliga och så stora att det finns en god orsak att sätta igång med en långsiktig plan.

Åbo Akademis rektor Mikko Hupa
Åbo Akademis rektor Mikko Hupa. Åbo Akademis rektor Mikko Hupa Bild: Yle/ Nora Engström hupa

Samma dag som högskolorna meddelade att man ökar samarbetet kom nyheten om att Rolls-Royce ska öppna ett nytt forsknings- och utvecklingscentrum för fjärrstyrda och autonoma fartyg i Åbo. Det nya forskningscentret är ytterligare en positiv nyhet för teknologi- och varvsindustrin i sydvästra Finland, där bland annat varvet Meyer Turku och biltillverkaren Valmet Automotive sedan tidigare söker nya arbetstagare.

- Det här känns väldigt bra med tanke på alla de studenter vi utbildar. Nu är det betydligt roligare att utbilda när man kan visa att även regionen där man utbildar sig kommer att kunna erbjuda jobb. Våra kemiteknikingenjörer kommer säkert att vara ytterst intressanta för de växande verksamheterna här. Många saker som utvecklas inom exempelvis den marina industrin har en stor koppling till kemiteknik. Ett kunnande som våra studenter då kan leverera.

Den senaste tidens jobb-boom i Egentliga Finland gör också att Mikko Hupa med flera i Åboregionen nu vågar satsa hårt på fler utbildningsplatser.

- Den här statistiken på att det finns ett så stort underskott på diplomingenjörer i regionen betyder att man kan vara ganska säker på att behovet fortsätter även i framtiden.

Aleksi Randell.
Åbos stadsdirektör Aleksi Randell. Aleksi Randell. Bild: Åbo stad randell

Regionens framgångståg har också fått regionala direktörer att önska ett bredare utbud på högre utbildningar inom teknik. Inte minst då andra stora stadsregioner just nu har ett bättre utbud.

Åbos stadsdirektör Aleksi Randell vill se Åbo universitet grunda fler diplomingenjörsutbildningar så fort som möjligt, för att det i framtiden ska finnas tillräckligt med kunnig arbetskraft i Åbotrakten. För annars finns enligt honom risken att företag väljer en annan ort än Åbo. I nuläget har bland annat Tammerfors- och Uleåborgsområdet fler diplomingenjörsutbildningar än vad Åbo har och därför är även Kimmo Puolitaival, överdirektör för NTM-centralen i Egentliga Finland, inne på samma linje som Aleksi Randell. Åbo Akademis rektor delar Randell och Puolitaivals åsikt.

- Det är inte bra för en region om näringslivet och industrin grundar sig enbart på produktion där man inte samtidigt utvecklar mer krävande produkter som då förutsätter en högre utbildad personal. Så risken är tydlig och just då situationen nu är sådan att Åboregionen har ett underskott av den här typen av personal, säger Mikko Hupa.

Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer hur det blir

Utmaningen för högskolorna i Åbo ligger nu i att övertyga Undervisnings- och kulturministeriet att bevilja rättigheter till fler tekniska utbildningslinjer i Åbo.

- Det är inte fritt fram för universiteten själva att ta in nya utbildningar, så därför har den här tanken om en ny maskinteknikutbildning i Åbo väckt ganska mycket diskussion nationellt. Nu väntar man på beslutet från ministeriet om det här tillståndet kommer. I sådana här sammanhang finns alltid ett motstånd från andra utbildningsenheter, så det här kommer att vara en utmaning för Åboregionen att motivera att det här faktiskt är ett äkta behov. Vi tycker att vi har väldigt starka argument för fler tekniska utbildningslinjer i Åbo och vi lever i den tanken att det förverkligas.

Vid Undervisnings- och kulturministeriet jobbar utredningsmannen Jari Jokinen från Teknikens akademiker (TEK) sedan januari med att utreda hur man från ministeriets sida kan hjälpa Egentliga Finland att lösa regionens ökade behov av tekniska utbildningslinjer.

Det rör sig om ett pilotprojekt där Jari Jokinen leder arbetet där man ska reda ut både det omedelbara och framtida utbildningsbehovet i sydvästra Finland. Ett projekt som ska lämna en rapport senast den 21 april.

- Utredningen gäller hela landet, men Egentliga Finland är ett specialområde med positiv strukturförändring där en del branscher nu har vuxit snabbare än förväntat, säger Jari Jokinen.

Tapio Kosunen är överdirektör på undervisninsministeriet
Tapio Kosunen, överdirektör, högskole- och forskningspolitiska avdelningen vid Undervisnings- och kulturministeriet. Tapio Kosunen är överdirektör på undervisninsministeriet Bild: Yle / Antti Lempiäinen tapio kosunen

Överdirektör Tapio Kosunen, vid högskole- och forskningspolitiska avdelningen, säger att man från ministeriets sida ännu dock inte kan lova några förändringar gällande antalet utbildningsplatser i Åbo. I nuläget finns ett avtal gällande utbildningsplatser som sträcker sig från 2017-2021, ett avtal som fastställdes i maj 2016.

- Vi får se vad Jari Jokinen kommer fram till. Vi är fullt medvetna om det ökade behovet som har uppstått i Åboregionen, men vi tar alltid med landets samliga utbildningar när vi utreder behovet av utbildningsplatser.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland