Hoppa till huvudinnehåll

"Det bor en massa trevliga människor i Korsnäs"

Jenny Lindholm och Joachim Högväg jobbar på Åbo Akademi i Vasa men bor i Korsnäs.
Jenny Lindholm och Joachim Högväg. Jenny Lindholm och Joachim Högväg jobbar på Åbo Akademi i Vasa men bor i Korsnäs. Bild: Yle/Joni Kyheröinen joachim högväg

Det är nära till allt i Korsnäs, inte minst till beslutsfattarna. Jenny Lindholm och Joachim Högväg har valt att bosätta sig i Korsnäs, trots att bägge jobbar i Vasa.

Korsnäs är en liten kommun på ett par tusen invånare där man är stolta över flaggskeppet Dermoshop, vars produkter är vida kända.

Korsnäs är också en kommun där invandrarna utgör tio procent av befolkningen och där SFP dominerar helt och hållet i kommunalpolitiken.

Beslutsfattarna är nära - och SFP:are

Jenny Lindholm är född och uppvuxen i Korsnäs där hon också bor i dagsläget och pendlar in till jobbet i Vasa.

- Det bor en massa trevliga människor i Korsnäs. Vägen till beslutsfattarna är kort. Har du ett ärende är det bara att gå och prata med dem, säger Lindholm.

I Korsnäs är alltså beslutsfattarna nära, men de är alla SFP:are (20 av 21 platser i nuvarande fullmäktige).

Lindholm är statsvetare, hur ser hon på den saken?

- I en liten kommun där alla känner alla röstar man kanske mer på person än på parti.

Men skulle det inte vara bra för demokratin att få in fler partier i fullmäktige?

- Jo. Och därför är det kul att det är tre partier som ställer upp kandidater i årets val.

De partierna är SFP, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

Strandvägen ska lappas

Joachim Högväg har rötterna i Jakobstad och är nyinflyttad Korsnäsbo. Högväg trivs i Korsnäs, nära naturen.

- Jag gillar småskaligheten, säger Högväg.

När jag ber om förbättringsförslag nämner han, som flera andra, Strandvägens dåliga skick mellan Molpe och Korsnäs.

Anders Östergård, vägdirektör på NTM-centralen i Södra Österbotten, är medveten om att sträckan tagit stryk under vintern.

- Den ska lappas under sommaren, säger Östergård.

"Allt kan inte finnas i alla byar"

Eva Mattlar har bott i Korsnäs i 23 år. Hon har svårt att peka ut något som saknas i Korsnäs. "En naggande god kommun", som hon uttrycker det.

Men någon dragkamp mellan de olika byarna vill hon inte se.

- Ibland kan det kännas som att man inte kämpar för ett huvudsakligt centrum. Man skulle gärna få samlas kring ett centrum, allt kan inte finnas i alla byar, säger Mattlar.

Korsnäsbon Eva Mattlar.
Eva Mattlar. Korsnäsbon Eva Mattlar. Bild: Yle/Joni Kyheröinen eva mattlar

Grannen då? Korsnäs och Malax har ett nära samarbete, hur skulle det vara med en sammanslagning?

- Det är väl ingen omöjlighet, vi har ju mycket gemensamt. Men jag tror nog att vi måste söka oss ännu längre norrut.

Tror du att vi går mot det att Vasa "äter upp" grannkommunerna?

- Det tror jag. Det är inget som jag förespråkar eller tror att skulle bli speciellt bra, men finns det någon annan väg? Då skulle vi ju i alla fall vara en stark svenskspråkig region. Jag tror att det kommer att gå så.

Svenskan försvagas

Det att Korsnäs inte längre har en status som enspråkigt svensk kommun kan visa sig bli problematiskt, tror Mattlar.

- I framtiden kanske vi får en bunt med papper från Helsingfors på finska med kommentaren "Vadå, ni är väl tvåspråkiga?"

Hon kompas i sin oro av kommundirektör Christina Båssar.

- Det kan vara dåligt för svenskspråkigheten. Ju färre helsvenska förvaltningar vi har, desto svagare blir svenskan i Finland. Det blir mer och mer så att handlingarna som kommer till oss är endast på finska, säger Båssar.

Stor andel invandrare

Tio procent av invånarna i Korsnäs har ett annat modersmål än svenska eller finska.

En av dessa är Say Reh. Han och hans familj kom till Korsnäs från Burma för tio år sen och nu bor de i ett hus i Molpe.

- Vi bodde på landsbygden i Burma, så Molpe passar riktigt bra för oss.

De blev vänligt mottagna och i dag jobbar han inom äldrevården i Malax.

Say Reh har noterat den allmänna nedgången i landet överlag under sina år i Korsnäs. Vad gäller just Korsnäs sörjer han att Yrkesakademin lämnade orten.

Say Reh kom till Korsnäs från Burma för tio år sen.
Say Reh. Say Reh kom till Korsnäs från Burma för tio år sen. Bild: Yle/Joni Kyheröinen say reh

Mer undervisning i finska efterlyses

Han önskar att han hade fått lära sig mer finska när det begav sig. Nu är hans kunskaper begränsade och det är ett problem, bland annat när man söker jobb.

Det finns givetvis möjligheter till att gå kurser i finska, något som Say Reh också funderar på och som han kanske har tid med när barnen är lite äldre.

Christina Båssar säger att man går in för att integrera på svenska.

- Vi har haft som princip att vi integrerar på svenska, alltså att våra kvotflyktingar i första hand får sin språkundervisning på svenska för att klara sig i vår miljö. Arbis har fortlöpande finskakurser på olika nivåer och där kan man bra lära sig finska i ett senare skede, säger Båssar.

Ungdomarna saknar nöjen?

Lars och Ann-Lis Nordlund har bott största delen av sina liv i Molpe.

Ett tecken på att ni trivs?

- Så kan man tolka det, säger Lars.

Finns det något att förbättra?

- Kanske hälsovården och äldrevården. Men det handlar ju om pengar och läget är väl det samma överallt, inget som gäller bara Korsnäs, säger Lars.

- Jag tycker att vi har allt vi behöver här, säger Ann-Lis.

- Det är väl kanske mer ungdomarna som saknar det ena och det andra, olika nöjen, säger Lars.

Korsnäs och Malax då? Borde man slå ihop sina påsar?

- Inte mig emot, om det skulle göra något bättre, säger Ann-Lis.

Om någon kunde visa på att något blir bättre skulle ni alltså inte vara emot det?

- Åtminstone inte av princip, säger Lars.

Lars och Ann-Lis Nordlund från Molpe.
Lars och Ann-Lis Nordlund. Lars och Ann-Lis Nordlund från Molpe. Bild: Yle/Joni Kyheröinen ann-lis nordlund

Allt finns, förutom klädaffärer

De där ungdomarna då. Moa Backholm och Amanda Åkersten är bägge elever i Gymnasiet i Petalax.

När jag ber dem skryta på Korsnäs blir resultatet:

- Vi har rinkar, bibliotek, pizzerior, matbutiker..., säger Backholm.

Det som saknas då? Klädaffärer.

Moa Backholm och Amanda Åkersten, bägge från Korsnäs, går i gymnasiet i Petalax.
Moa Backholm och Amanda Åkersten. Moa Backholm och Amanda Åkersten, bägge från Korsnäs, går i gymnasiet i Petalax. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Gymnasiet i Petalax,gymnasiet i petalax

Dragkamp mellan byarna

När jag frågar om det finns en rivalitet mellan Molpe och centrala Korsnäs möts jag av skratt och ett konstaterade att det nog är så det står till.

Då är frågan om den här till synes icke-allvarliga rivaliteten också syns i beslutsfattandet, som byapolitik?

SFP sitter på 20 av 21 platser i fullmäktige och således går skiljelinjerna åtminstone inte mellan partierna.

Christina Båssar ser inga problem med läget som det är nu.

- Det är inte ett problem så länge man inte gör det till ett problem. Vi har en god anda bland våra förtroendevalda, säger Båssar.

Hon medger dock att det många gånger kan bli en dragkamp mellan byarna.

- Men det blir också sakfrågor där man har ideologiskt olika åsikter, om vad som är bra och vad som är dåligt. När ett parti dominerar är det lite mer oförutsägbart vilka frågor som blir riktigt heta.

Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs.
Christina Båssar Christina Båssar, kommundirektör i Korsnäs. Bild: Yle/Joni Kyheröinen christina båssar

Att vara liten kan vara en styrka

Vad gäller Korsnäs som kommun säger Båssar att man har en god ekonomi och att kommunen är väl skött. Det är nära till allt.

Du ser inte Korsnäs storlek som ett problem?

- Att vara liten är inte bara ett problem, det är också en styrka. Du kan snabbt ändra riktning och du noterar också snabbt eventuella problem.

Utmaningen som Korsnäs står inför är den samma som för de flesta andra landsbygdskommuner.

- Våra ungdomar flyttar bort. Hur ska vi locka dem att bo och jobba i Korsnäs?