Hoppa till huvudinnehåll

Författaren Göran Schildt 100 år - Christine Schildt minns livet i Ekenäs och Grekland

Christine Schildt, Göran Schildts fru
Christine Schildt Christine Schildt, Göran Schildts fru Bild: Yle/Benny Törnroos christine schildt

I slutet av 1950-talet kastade jag en snöboll mot ett fönster. Det blev en fullträff, som ledde till ett livslångt äventyr bland annat i den storslagna grekiska arkipelagen, berättar Christine Schildt.

Kalla mig inte fröken, tack!

Christine Schildt (f.1940) studerade vid Husmodersskolan i Högvalla. Till studierna hörde en praktikperiod och den unga Christines plats blev familjen Schildts hem.

- En dag hörde jag ett rysligt oljud, som följdes av skarpa ord. Jag undrade vad som var på gång, säger Christine. I samma stund såg jag Göran komma bärande på en blytung kappsäck fylld av konserver. Antagligen hade han hämtat dem från båten. Det var vårt första möte och han kallade mig fröken. "Kalla mig inte fröken, tack!" svarade jag spontant och därefter kallade han mig ”Tipu”.

Det var minsann en snöbollseffekt

- Vi blev goda vänner och en dag, mitt i vintern ville jag ta en skidtur. Jag kunde se att Göran satt och läste i sitt rum, minns Christine. Då kom jag på tanken att han kanske ville följa med. Jag gjorde en snöboll som jag kastade mot hans fönster. Han flög upp ur stolen som en raket och såg skräckslagen ut. När han såg mig förstod han skämtet. Jag bad honom med på skidturen. Han kom och på den vägen är jag fortfarande, säger Christine med ett leende på läpparna. Året var 1959.

s/y Daphne blev också ett hem för mig

1963 gjorde Christine sin första seglats med den legendariska segelbåten s/y Daphne, numera museibåt i Forum Marinum i Åbo. Göran Schildt hade köpt båten redan 1949 och seglat och skrivit flera böcker om sina seglatser.

- Nu var det min tur att följa med, skrattar Christine. Vi seglade upp mot Bosporen och in i Svarta havet. Och det blåste så jag trodde att öronen skulle lossna. Det var ett äventyr som hette duga. Och min mor visste inget om vad jag höll på med. Jag var ju så ung, bara 23 år. Göran var 46. Men han var tryggheten själv, jag behövde aldrig vara rädd.

Göran Schildt
Göran Schildt skulle ha fyllt 100 år 11.3.2017. Göran Schildt Bild: YLE Ekenäs,villa schildt

Leros blev vårt första/andra hem

Christine och Göran Schildt tillsammans med S/Y Daphne blev ett begrepp i vida kretsar. Många kulturpersonligheter besökte dem och seglade med i Medelhavet. Alvar Aalto, Georg Henrik von Wright, Vivica Bandler, Roberto Sambonet för att nämna några.

- I allmänhet gick seglatserna och livet ombord smidigt och vi hade det trevligt. Jobbigast var det när damer som Göran tidigare hade haft sällskapat med kom ombord. Då kunde man känna sig lite pirrig, säger Christine

- Sedan kom Leros och Villa Kolkis nästan som på bricka åt oss, berättar Christine Schildt. Vi seglade in i en vik på Leros i början av 70-talet och det var något av en sensation. Alla ville komma och se båten, eftersom segelbåtar, isynnerhet utländska var sällsynta i de grekiska farvattnen. Samtidigt fann vi tycke för ön, vi såg på varandra och utan att säga ett ord stod saken klar. Här vill vi bosätta oss.

- Efter många strapatser blev det vårt första eller andra hem tillsammans med Skeppet i Ekenäs. Ibland kände vi oss hemma på det ena stället ibland på det andra. Nuförtiden är jag nog mera på Leros, konstaterar Christine, allt är så mycket lättare där trots att Grekland har det svårt.

Dags att lämna Skeppet

Livet är att avstå och Christine Schildt har bestämt sig för att lämna Skeppet, hennes och Görans hus i Ekenäs. Skeppet är ritat av Görans goda vän Alvar Aalto. Tanken är nu att huset skall bli en inspirationskälla för unga arkitekter, som kan få bosätta sig här för en tid.

- Själva flyttande är inte så svårt, det har jag bestämt mig för. Men att sortera upp allt, välja och välja bort…det är inte lätt, säger Christine och ser sig omkring i rummet med tusentals böcker, konstverk och fotografier.

Göran Schildt 100 år

- Göran skulle ha fyllt 100 år den 11 mars. Jag vill visa min tacksamhet mot honom genom att vara med och ordna olika evenemang. En tolvpersoners grupp, musiker och dansare från kulturföreningen Artemis på Leros skall göra en turné i Finland under festveckan, Göran Schildt-regattan blir i år dubbelt så stor, många specialresor ordnas till Leros, föreläsningar vid olika universitet och så vidare, konstaterar Christine och fortsätter:

- Jag har fått så mycket, jag vill ge vidare det jag kan. Vi fick aldrig barn och det styrde säkert vårt gemensamma liv. Om vi hade fått familj skulle vårt liv ha sett helt annorlunda ut. Göran hade kanske fått en professur på ett universitet och det är jag inte säker på att han skulle ha gillat.

Christine Schildt i Min musik

Christine Schildt gästade Benny Törnroos i Vår musik i februari 2017 och berättade där om sig, sitt liv och sin favoritmusik. Christines musikval är blåvitt som Finlands och Greklands flaggor. Theodorakis, en av ikonerna inom den grekiska musiken finns givetvis med. Eleni Karaindru, en grekisk pianist och kompositör fascinerar med sin filmmusik Dust of time och ett lyriskt utspel om mångatan får vi höra i stycket Panselino av Haris Alexious. När längtan till Finland blev stort var det inledningen till Finlandia, som tröstade såväl Christine som Göran Schildt.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje