Hoppa till huvudinnehåll

Då händerna inte räcker till: Psykosmedicin och remmar för äldre med demens

Äldrevård.
Äldrevård. Bild: Marko Väänänen ålderdomshem

Vanvården av äldre psykiatriska patienter vid G1 i Åbo är i värsta fall ingen engångsföreteelse. Många som kommit i kontakt med äldrevård i Finland kan vittna om personalbrist, tidsbrist, stress och hårdhänt hantering av patienter.

Det kan vara så att ingen riktigt har tid att låta en svårmatad person äta tillräckligt, att det inte någonsin finns tid för att ta en sväng utomhus med patienter - och att en dusch i värsta fall blir en sällan förekommande lyx.

En ny doktorsavhandling visar att en stor del av de äldre med demenssjukdomar medicineras hårt och deras rörelsefrihet begränsas.

I Finland finns uppskattningsvis 120 000 personer som lider av minnesstörningar eller demenssjukdomar. 35 000 av dem klassificeras som lindriga fall; resten är medelsvåra eller svåra.

Antalet tros åtminstone inte minska i takt med att befolkningen åldras.

En äldre man kör en person i rullstol längs promenadstråket runt Metviken i Vasa
Anhöriga har en viktig roll i vården av äldre i Finland. En äldre man kör en person i rullstol längs promenadstråket runt Metviken i Vasa Bild: Yle/Sofi Nordmyr metviken

Det är mycket vanligt att äldre personer med minnesstörningar behandlas med exempelvis psykosmediciner och att deras rörelsefrihet begränsas i vårdinrättningar, men också inom hemvården.

Skräckexemplet är händelserna vid Kuppis sjukhus i Åbo; där patienter på den geriatriska avdelningen G1 för äldre psykpatienter hade utsatts för felmedicinering, misshandel och olaga frihetsberövande av vårdpersonalen.

Exempelvis vittnar en anhörig om att hennes alzheimersjuka man dubbelmedicinerades för att vårdarna skulle få sova på nätterna.

Flera åtgärder har vidtagits i Åbo efter att fallet uppdagades. Sedan årsskiftet finns bland annat en ny avdelning som betonar rehabilitering av äldre med minnessjukdomar.

Problemet ser ut att vara allmänt

Kutymen att ge för mycket mediciner och på annat sätt inskränka på patienters rörelsefrihet ser tyvärr ut att vara ett allmänt problem i Finland.

Nu har vården och medicinbruket bland äldre personer som behöver dygnetruntvård i Södra Savolax sjukvårdsdistrikt synats i en doktorsavhandling.

Resultaten ger anledning till oro.― ML Marja Kuronen

Andelen personer över 75 år inom sjukvårdsdistriktet som vårdas på anstalt är 3,1 procent och personer som får regelbunden hemvård 14,8 procent.

Av patienterna i anstalter och inom hemvården medicineras 28 procent med psykosmediciner (neuroleptika), visar medicine licentiat Marja Kuronens färska avhandling inom psykiatri.

Mediciner används mera på anstalter än inom hemvården, visar undersökningen som genomförts vid såväl privata som offentliga vårdinrättningar och kommunala hemvårdsenheter.

Medicinbruket är stort i internationell jämförelse, slår Kuronen fast.

Riskerna med psykosmediciner ändrar inte på förfarandet

På anstalter används psykosmediciner mer än inom hemvården; 38 procent av patienterna med demenssjukdom hade ordinerats psykosmedicin.

Enligt Kuronen har kända biverkningar av långtidsanvändning av psykosmediciner såsom uttorkning, ökad risk för hjärt- och kranskärlssjukdomar samt stroke, försnabbad nedsättning av kognitiva funktioner, ökad förekomst av lunginflammation med mera inte minskat på användningen av psykosmediciner i vården av äldre personer med demens.

– Min forskning visar att användningen av psykosmediciner alltjämt är stor trots att man känner till deras skadeverkningar och trots vårdrekommendationerna.― ML Marja Kuronen

Också risken för höftbensbrott har visat sig öka från och med första användningsdagen hos äldre personer med demenssjukdomar, slås det fast i avhandlingen.

Psykosmediciner ordineras för att minska på aggressioner eller psykotiska symptom vid demens, men de positiva effekterna har i kliniska tester visat sig vara små.

Bild: Yle/Hanna Nordenswan remmar

– Oron för bruket av dessa mediciner samt fysiska hinder i Södra Savolax är berättigad, säger Kuronen.

Förutom med psykosmediciner behandlas 32 procent av äldre patienter som lider av minnesstörningar med demensmediciner, 25 procent med depressionsmediciner och 23 procent med lugnande medel eller sömnmediciner.

Artikeln fortsätter efter faktarutan med en redogörelse om fysiska begränsningar

Behandling med neuroleptika

- Neuroleptika eller psykosmediciner är en grupp läkemedel som främst används för behandling av psykos eller psykotiska tillstånd.
- De påverkar eller blockerar hjärncellernas signalmottagare för ämnet dopamin.
- Vid psykos är förmågan att ta in och bearbeta intryck från omvärlden störd. Hallucinationer är vanliga, liksom olika vanföreställningar.
- Den svåraste formen av psykos är schizofreni.
- Medicinerna brukar lindra den akuta ångest och oro som hänger samman med psykos. Erfarenheter visar att den bästa effekten nås i kombination med så kallade psykosociala insatser.
- Neuroleptika kan samverka med eller motverka andra mediciner på negativt sätt.
- Biverkningar som kan drabba särskilt äldre: Parkinsonliknande symptom (muskelstelhet, darrighet och minskad rörlighet), akatisi (oförmåga att sitta stilla på grund av inre oro och rastlöshet), malignt neuroleptikasyndrom (muskelstelhet, feber, förvirring och ökad salivproduktion), tardiv dyskenesi (fördröjd rörelsestörning, oavsiktliga extrarörelser ofta i ben, armar, ansikte eller tunga).
- Patienter vittnar om psykiska biverkningar: Minskad förmåga att känna och uppleva, apati eller initiativlöshet.

Vanligt att ta till fysisk begränsning

Förutom mediciner används olika sätt att begränsa patienters rörelsefrihet i försöken att skydda dem från att skada sig själva.

Mest begränsas rörelsefriheten hos personer som är överaktiva eller förvirrade; drygt hälften av patienterna inom dygnetruntvården utsattes enligt undersökningen för någon form av fysiska begränsningar.

Det vanligaste sättet att stoppa någon är att lyfta upp sängräcket (i 48 procent av fallen) och var tionde patient har bundits fast på något sätt, oftast i sängen eller i rullstolen.

Särskilt fallolyckor är vanliga bland personer som lider av demens. Ofta sker olyckorna på natten när personen lämnar sängen för att försöka vandra omkring.

Kuronen efterlyser mer forskning kring medicinfria vårdmetoder så att bruket av psykosmediciner och begränsande åtgärder kan minska.

- Resultaten ger anledning till oro, sammanfattar Kuronen saken i pressmeddelandet.

Försök att dämpa symptom och beteendestörningar

För avhandlingen synades uppgifter om 2 821 personer som behövde ständig vård. Hälften befann sig på anstalt och hälften fick regelbunden vård i hemmet.

Minnesstörningar konstaterades hos 1 909 av personerna som följdes upp. Personernas medelålder var 81 år och 68 procent av dem var kvinnor.

Dosetter med mediciner
Dosetter med mediciner Bild: Yle/Carmela Walder hemvård i lovisa

I Finland lider en stor del av dem som vårdas dygnet runt av demenssjukdomar av olika svårighetsgrader.

Hos de flesta minnessjuka inträder i något skede beteendestörningar av något slag. De kan visa sig i form av ångest, depressivitet eller aggressivitet, eller personen kan vara väldigt uppjagad eller apatisk.

På anstalter var rastlöshet och aggressivitet de vanligaste symptomen medan personer inom hemvården oftare uppvisade symptom på depression, visar avhandlingen.

Symptomen orsakar lidande framför allt för den drabbade själv, men är betungande också för anhöriga och vårdare.

Lagen säger inget om begränsning av rörelsefriheten

Det är sedan tidigare känt att vårdmiljön kan ha stor betydelse för uppkomsten av beteendestörningar. En orolig stämning i vårdinrättningen kan smitta av sig på patienten.

Det finns ingen lagstiftning i Finland om åtgärder som begränsar rörelsefriheten då det gäller vården av äldre personer.

Valvira har gett rekommendationer om att läkare alltid bör övervaka bruket av fysiska begränsningar och åtgärderna borde antecknas i sjukjournalen.

Kuronens doktorsavhandling Neuropsychiatric symptoms, psychotropic drug use and physical restraints in older persons. Cross-sectional study in home care and residential care granskades vid fakulteten för hälsovetenskap vid Östra Finlands universitet nyligen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes