Hoppa till huvudinnehåll

Det ryska trollandet ändrar form

Ett elakt troll kommer ut ur datorns tangentbord
Trollandet ändrar karaktär och syftar till att få grupper att bete sig på ett visst sätt. Ett elakt troll kommer ut ur datorns tangentbord Bild: Alexander Granholm Cyberhot,internet,troll,näthat,näthat

Den amerikanska tidskriften Foreign Policy berömmer Finland för att kunna hantera desinformation från Ryssland väl. I Finland är experterna mer anspråkslösa då det gäller förmågan att kunna bekämpa falska nyheter och information som försöker destabilisera.

– Att vi skulle vara väl rustade är att ta i, men däremot skulle jag våga säga att i internationell jämförelse har vi funderat på saken mera och identifierat problemen djupare än andra har gjort, säger Max Arhippainen som är kommunikationsdirektör på Försvarsministeriet.

Han säger att det inte är det samma som att vara rustad för att möta alla utmaningar.

– Men det är klart att man är ett steg på vägen om man vet vad som hotar en, säger Arhippainen.

Tjänstemannagrupp analyserar desinformationsspridningen

Han är en av fem personer som sitter i ledningen för den tjänstemannagrupp som har till uppgift att analysera behovet av att bekämpa desinformationen.

Fenomenet går ut på att genom olika sorters operationer i cyberrymden försöka påverka hela samhällen eller vissa grupper inom samhällena och få dem att bete sig på ett visst sätt.

– I det här myndighetssamarbetet som jag är med i brukar vi inte tala så mycket om informationskrig eller den typens alarmistiska ord, utan om påverkan genom information, säger Arhippainen.

Målet kan nås genom att skapa förvirring

Han påpekar att de här aktiviteterna har ökat avsevärt under de senaste åren. Desinformation och falska nyheter är en del av det.

– Det viktiga är inte att man ska försöka få människor att tro på allting som sägs. Målsättningen är att få olika grupper eller samhällen att bete sig på ett visst önskat sätt, förklarar Arhippainen.

I den finländska debatten är det klart att vårt geografiska läge gör att den ryska aktiviteten är det som vi ser mest av.― Max Arhippainen, Försvarsministeriet

Som exempel nämner han den ryska annekteringen av Krim där Ryssland med en långvarig informationskampanj fick befolkningen på Krimhalvön att agera på ett ur rysk synvinkel önskvärt sätt.

– Man uppnådde ett militärt mål utan att de facto avlossa ett skott.

Är det bara Ryssland som ägnar sig åt det här?

– Ingalunda, i den finländska debatten är det klart att vårt geografiska läge gör att den ryska aktiviteten är det som vi ser mest av. Samma metoder används också i väldigt hög grad i konflikten i Mellanöstern, säger Arhippainen.

Där används metoden ”skickligt” av terrororganisationen IS.

– Inte ens alla demokratiska stater har alltid varit främmande för att använda det här, men i vår del av världen talar vi ärligt sagt om Ryssland eller proryska röster, säger Arhippainen.

Max Arhippainen är kommunikationsdirektör vid Försvarsministeriet
Max Arhippainen på Försvarsministeriet följer med desinformationen. Max Arhippainen är kommunikationsdirektör vid Försvarsministeriet Bild: YLE / Dan Ekholm Försvarsministeriet,max arhippainen

Finland försöker se säkerhetsfrågor som en helhet. Därför sträcker sig myndighetssamarbetet över flera förvaltningsgrenar och det leds av statsrådets kansli.

– Redan att identifiera fenomenet och göra det känt för de grupper det berör är ett långt steg på vägen. Till exempel att massmedierna i Finland vet vilka källor som inte är pålitliga och vet att de kan vara utsatta för medveten påverkan.

Finland och Sverige drabbade

Gruppen har också utbildat statliga tjänstemän i samarbete med Harvard universitet. Dessutom har gruppen byggt upp ett internationellt nätverk med länder som är i en liknande situation som vi.

Den proryska aktiviteten varierar avsevärt från land till land.

– Norge och Danmark är ganska befriat från sådana här aktiviteter. Tyskland och Frankrike blir mer påverkade inom det politiska fältet. I Finland och Sverige ser vi det väldigt mycket, men det är ju ingenting jämfört med den långvariga, målmedvetna och illasinnade informationspåverkan som de baltiska staterna har varit utsatta för. För att inte tala om Ukraina eller Georgien där det pågår ett regelrätt informationskrig, jämför Arhippainen.

Han säger att även om intensiteten är väldigt olika mellan olika länder så upprepar sig samma budskap, metoder och narrativ (berättande).

Det här ser Arhippainen som att det måste finnas någon form av toppstyrning i det hela. De berättelser som planteras ut handlar till exempel om EU-kritik i de flesta europeiska länder.

Målet att splittra EU-länderna

– Att underblåsa ett starkt sentiment (känsla) mot EU i olika länder har ett starkt ryskt eller proryskt stöd. Ur rysk synvinkel förstår man att det är lättare att handskas med 27 eller 28 stater var för sig än att vara tvungen att tampas med ett starkt och enat EU, anser Arhippainen.

Brexit ser han inte som ett resultat av rysk påverkan, det hade britterna kokat ihop alldeles på egen hand på sina öar. Däremot var brexit i linje med de ryska intressena.

– Man vet att det finns ett starkt ryskt stöd för såväl ytterhögern som yttervänstern i fransk och tysk politik. Det är inte heller någon slump. De förenas av en djup skepticism mot det europeiska samarbetet och det transatlantiska samarbetet.

Han bedömer att om de här grupperna stärks inom den europeiska politiken gynnar det den ryska regimens intressen.

Internationellt center mot hybridkrigföring grundas i Helsingfors

I april grundas ett internationellt kunskapscenter för bekämpning av så kallade hybrida hot i Helsingfors. Lokalerna har redan införskaffats och personalen börjar jobba i september. Mellan sju och tio länder är med om att grunda centret.

Det har till uppgift att upptäcka sårbarheter och planera motåtgärder. Initiativet kom från deklarationer från såväl EU som försvarsalliansen Nato för ett år sedan.

Därefter erbjöd sig Finland att vara värd för centret som inte är knutet till någondera organisationen utan är ett fritt samarbete mellan de länder som går med.

Max Arhippainen ser det här som en erkänsla för att Finland har ägnat mycket tankemöda åt frågan.

"Finlands välutbildade befolkning bättre rustad mot lögnerna"

I berömmet i tidskriften Foreign Policy ingick också att befolkningen i Finland är så välutbildad att den inte går på lögnerna och trollningen.

Arhippainen anser att Finland och de övriga nordiska länderna har det bättre förspänt eftersom medieläskunskapen och allmänbildningen är rätt hög.

– I Finland har det direkta trollandet av nyhetsdiskussioner minskat en aning, däremot har direkta påtryckningar mot enskilda personer och journalister ökat, påminner Arhippainen.

Att finländarna skulle vara skyddade mot trollningen för att de inte tror på den är ändå inte nog.

– Om man med olika metoder för att förvirra en debatt får en grupp att bete sig på ett visst sätt så kan man ha uppnått målet även om ingen har trott på vad man säger.

Om man vill skjuta ner hälften av Finlands flygvapen så är det enklaste sättet att göra det att se till att flygplanen aldrig införskaffas.― Lauri Puronen, Flygvapnets tidigare kommendör

Arhippainen nämner som exempel Försvarsmaktens kommande utmaning att förnya sin materiel för flygvapnet och flottan under de närmaste tio åren.

– Det är en enorm ekonomisk satsning för ett samhälle som i övrigt skär ner, det inser vi också i det här kvarteret, säger kommunikationsdirektören.

Han nämner att man genom att förvirra diskussionen kring behovet av investeringarna kan förlama beslutsfattandeförmågan så att landet inte gör försvarsmaterielinvesteringarna.

Arhippainen citerar Flygvapnets tidigare kommendör Lauri Puronen som har sagt att om man vill skjuta ner hälften av Finlands flygvapen så är det enklaste sättet att göra det att se till att flygplanen aldrig införskaffas.

Ryssland grundar kontrapropagandatrupper

Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu meddelade nyligen i ett tal inför det ryska parlamentets underhus, duman, att Ryssland planerar att grunda trupper för kontrapropaganda. För Arhippainen är det inte något nytt.

– Ryssland har nog haft alldeles klara kapaciteter och aktiviteter på det här området under långa tider.

Han tror att det här snarare var riktat till den ryska publiken.

– Enligt deras sätt att se på saken är det inte den fria västvärlden som är utsatt för rysk informationspåverkan utan tvärtom, att det är Ryssland som ser sig som offer för en västerländsk motsvarande aktion.

Arhippainen säger att det snarare handlar om att elda på. Den ryska utrikespolitikens aggressiva ton mot väst har handlat om att framhäva skillnaderna mellan det gudfruktiga moder Ryssland och det dekadenta väst.

Den här tendensen har blivit starkare under senare år.

– Det är säkert ett sätt för den ryska ledningen att samla sina led bakom en också på andra sätt problematisk politik, anser Arhippainen.

Den värsta vågen av falska nyheter är redan över?

Den brysselbaserade tankesmedjan European Council on Foreign Relations gör bedömningen att det värsta är över då det gäller fejkade och osanna nyheter. Toppen nåddes under den amerikanska presidentvalskampanjen i höstas. Nu har västvärlden vaknat upp till faran och därför biter desinformationen inte på samma sätt längre.

– Jag tror att metoderna ändrar lite. Det är sant att ögonen har öppnats och att det här är problem på annat håll än i Baltikum och Ukraina. Men att därmed tro att det här fenomenet försvinner är lite väl blåögt, anser Arhippainen.

För några år sedan var trollandet i kommentarsfälten på nyhetssidorna väldigt vanligt.

Att tro att det här fenomenet försvinner är lite väl blåögt.― Max Arhippainen, Försvarsministeriet

– Numera är det snarare så att om någon uppriktigt säger något proryskt i en spalt så blir ju den personen anklagad för att vara ett troll, bedömer Arhippainen.

I stället har det övergått till att journalister och forskare som har ägnat sig åt Ryssland har blivit aggressivt hotade på sociala medier och direkt personligen. Arhippainen tror att trollandet blir mer raffinerat.

– De grupper, och nu talar jag inte om Ryssland som stat, så kommer inte att ge upp den målsättningen bara för att spelfältet ändrar lite grann, bedömer Max Arhippainen, kommunikationsdirektör på Försvarsministeriet.