Hoppa till huvudinnehåll

Författaren Sirpa Kähkönen ärvde sin morfars hat

Författaren Sirpa Kähkönen ser ut genom ett fönster i närheten av sitt hem i Wiik. 2017.
Författaren Sirpa Kähkönen i Wiik 2017. Författaren Sirpa Kähkönen ser ut genom ett fönster i närheten av sitt hem i Wiik. 2017. Bild: Mi Wegelius/Yle dokumenterat,hat,ideologier,kärlek,Mognad,Sirpa Kähkönen

Ideologier har spelat en högst påtaglig, avgörande roll i författaren Sirpa Kähkönens liv. In på bara huden vet hon vad det innebär och hur det kan påverka en att leva nära en person för vilken ideologin har blivit som en drog.

Fyrfaldigt Finlandianominerade författaren Sirpa Kähkönen är hemma från Kuopio. Eftersom dagvård utanför hemmet inte finns här i mitten av 1960-talet, växer hon i hög grad upp med sin mormor och morfar.

Sirpas far arbetar på fabrik medan moderns tjänst är på fackförbundets kontor. Under gymnasietiden när Sirpa sommararbetar på en korvfabrik, får också hon på djupet uppleva hur det är att ha ett fysiskt tungt och uttröttande arbete.

Sirpa Kähkönen som fyraåring tillsammans med sin mor. 1968.
Sirpa Kähkönen som fyraåring tillsammans med sin mor 1968. Sirpa Kähkönen som fyraåring tillsammans med sin mor. 1968. Bild: Privat författare,mor,Sirpa Kähkönen

Barnets ordlösa intuition

Redan som helt liten förstår Sirpa att hennes morfar har varit med om något mycket svårt. Det kommer till henne via gester, blickar, små antydningar, sättet att avbryta sig i talet …

När Sirpa är sexton år berättar hennes mor för henne något som släkten strängt tigit om. Unga släktingar har försvunnit i Stalins Sovjetunionen, dit de åkt på 1920-talet påverkade av kommunismens löften om ett förlovat land.

När Sirpa i början av 1980-talet, som släktens första student, flyttar till Tammerfors och därifrån vidare till Helsingfors för studier, har hon med sig uppförstorade fotokopior som sist varit i mormors ägo. Sirpa vet inte mer än att fotografiernas personer på något sätt är släkt med henne.

Bildernas ordlösa betydelse är så stor att också en ung studerande släpar dem med sig, säger hon. Det är först i början av 1990-talet, när de tidiga 1900-tals händelserna har blivit publika handlingar på våra arkiv, som Sirpa under sina efterforskningar inser något högst konkret:

Bilderna föreställer morfars två bröder, Aarne och Elias samt Elias hustru Klara. Alla tre försvunna under Stalins utrensningar.

När de åkte till Sovjetunionen följde Sirpas morfar Lauri Tuomainen med dem, men han återvände till Finland efter ett år. En stor del av sitt liv lever han sedan med skuldkänslor bland annat eftersom det förmodligen räknas till brödernas nackdel att deras bror inte fortsätter att vara den gode soldat de gått i godo för.

Sabine Forsblom, Carina Karlsson och Sirpa Kähkönen kandidater till Nordiska rådets litteraturpris 2016.
En detalj ur omslaget till Sirpa Kähkönens roman Graniittimies. Sabine Forsblom, Carina Karlsson och Sirpa Kähkönen kandidater till Nordiska rådets litteraturpris 2016. Bild: YLE/Marit Lindqvist Carina Karlsson (Författare),Nordiska rådets litteraturpris,Sabine Forsblom (Författare),Sirpa Kähkönen

Inbördeskrigets följande akt under 1930-talet

Sirpa Kähkönens nionde roman, Graniittimies (2014) handlar just om unga som söker sin frihet i Sovjet. Förutom den, ett antal pjäser och den ungdomsroman som hon debuterade med samt en till, finns också Sirpas stora, sjudelade Kuopiosvit.

I de här sju romanerna följer Sirpa Kuopiobor ända från 1920-talet framåt, med dem har hon velat skapa ett Finland i miniatyr. I det stora persongalleriet finns också en mormor och morfar och deras barnbarn Hilla.

Sirpa Kähkönen är kandidat till Nordiska rådets litteraturpris 2016.
Sirpa Kähkönen när hon var kandidat till Nordiska rådets litteraturpris 2016 för romanen Graniittimies. Sirpa Kähkönen är kandidat till Nordiska rådets litteraturpris 2016. Bild: Tommi Tuomi nordiska rådets litteraturpris 2016,Sirpa Kähkönen

Dessutom har Sirpa skrivit sin egen morfars berättelse i faktaboken Vihan ja rakkauden liekit – Kohtalona 1930-luvun Suomi. Både under 1920- och 30-talet efter hemkomsten från Sovjet låses han in som samhällsfarlig kommunist i Ekenäs tvångsarbetsläger – i dag Dragsviks garnison.

De dåliga förhållandena med klen föda, hungersstrejker, fukt, dålig hygien, sjukdomar … gör honom märkt för livet. Familjens kvinnor försöker på allt sätt skydda honom under resten av hans liv.

Pärmbilden på Sirpa Kähkönens faktabok Vihan ja rakkauden liekit. 2011.
Detalj ur pärmbilden till Sirpa Kähkönens faktabok Vihan ja rakkauden liekit 2011. Pärmbilden på Sirpa Kähkönens faktabok Vihan ja rakkauden liekit. 2011. Bild: Otava faktabok,Sirpa Kähkönen,vihan ja rakkauden liekit

Fångläger som bara ökar radikaliseringen

Enligt Sirpa är det ett klart misstag att låsa in alla de radikaliserade männen. I fångenskapen radikaliseras de än mer, bitterheten och hatet frodas. Och det är ett hat som sedan går i arv till morfars barn och också hans barnbarn.

Det är just den kampen som jag har kämpat med hela mitt livs tid.

Sirpa säger sig alltså ha arbetat med problematiken hela sitt liv. I senaste delen av Kuopiosviten, Finlandianominerade Tankkien kesä, (2016) vill hon visa just hur mycket vi bär med oss av det förflutna.

Pärmbild till Sirpa Kähkönens roman "Tankkien kesä".
En del av pärmbilden till Sirpa Kähkönens roman "Tankkien kesä". Pärmbild till Sirpa Kähkönens roman "Tankkien kesä". Bild: Otava Finlandiapriset,finlandiapriskandidat 2016,Sirpa Kähkönen

Man tycker att det tillhör det förgångna, men de föregående generationernas liv finns också i oss eftersom så mycket går i arv. Mikrohistorikerna brukar tala om det immateriella arvet, som till exempel handlar om hur vi intuitivt tar ställning till frågor, berättar Sirpa.

För hennes del handlar det både om en vrede hon ärvt och tanken att även hon är på förlorarnas sida. Sirpa har lager i sig från år då hon hört tankar upprepas i stil med: Du får inte någonsin glömma, du måste veta vad de gjorde och livet har varit så svårt för oss på grund av dem.

Det har tagit en hel del av Sirpas energi att förstå att hon inte behöver vara på någon sida, att man faktiskt har en möjligheter att identifiera sig också på något annat sätt. Och att hon kan fungera som en fri människa, säger hon, utan att tiga och utan att hata.

En hårdhetens kultur fortfarande

I tidningar från krigstiden står det ofta om att samhället inte har råd med depression. Sirpa tycker att just här finns en orsak till att vi har blivit så känslokalla och okänsliga för just depressionen.

Vi har en kultur av hårdhet här.

Människor uppfyllda av en ideologi tenderar att leva med ett väldigt stort, kanske för stort engagemang. Sirpa menar att de närmaste då lätt glöms bort.

Engagerar man sig bara för de stora ideologiska frågorna, utan att sköta om sina närmaste, sitt hem och sina vardagssysslor, är det nästan samma sak som om man använder narkotika eller alkohol för mycket. Man blir ensidig och glömmer att älska, säger Sirpa Kähkönen.

Sirpa Kähkönen invid ett fönster i Wiik 2017.
Sirpa Kähkönen invid ett fönster i Wiik 2017. Sirpa Kähkönen invid ett fönster i Wiik 2017. Bild: Mi Wegelius/Yle dokumenterat,författare,hat,ideologier,kärlek,Sirpa Kähkönen

  • Kari Lehtonen, Dallas Stars

    Kari Lehtonen i storform för sent

    Dallas besegrade New Jersey på bortais med 2-1.

    Kari Lehtonen var en av Dallas matchvinnare då Stars besegrade New Jersey på bortaplan med 2-1 efter förlängning. Lehtonen har varit i prima form på sistone, men Dallas chanser att nå slutspelet är i praktiken grusade.

  • Park Geun-Hye ber om ursäkt och bugar.

    Sydkoreanska åklagare vill arrestera ex-presidenten Park Geun-Hye

    Park anklagas för mutbrott och maktmissbruk.

    Sydkoreanska åklagare säger sig ha tillräckligt med bevis för att arrestera ex-presidenten Park Geun-Hye som misstänks för mutbrott. Park avsattes tidigare den här månaden då hon också förlorade sin åtalsimmunitet.

  • Sockengården i Sibbo och blommor i september

    Sibbo gick ett tiotal miljoner på plus i fjol

    Kommunens resultat visar ett överskott på 13 miljoner.

    Kommundirektören har kommit med ett förslag till bokslut för 2016. Sibbos resultat och verksamhetsbidrag visar ett överskott på 13 miljoner euro var.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje