Hoppa till huvudinnehåll

Isabella Löwengrip: Jag vill göra allt!

Isabella Löwengrip är bloggare och entreprenör.
Isabella Löwengrip Isabella Löwengrip är bloggare och entreprenör. Bild: Parad Media / Yle Isabella Löwengrip,bloggare,entreprenörskap,företagare

När man tar en titt på Isabella Löwengrips blogg, Instagram- eller Facebook-konto idag ser man bilder av en vacker, målmedveten ung kvinna som tycks hinna med allt från entreprenörskap och möten till semesterresor och småbarnsvardag. Det känns som en glansbild av vardagen.

Men för dem som följt med henne längre, eller rent av från början för tolv år sedan är det inte detta som lockar. Utan snarare ärligheten och känslan av att allt är möjligt.

Började blogga som fjorton år

När det kommer till drivkraften så är det just hennes målmedvetenhet som känns beundransvärd. Men för tolv år sedan när hon startade bloggen, då under namnet Blondinbella, var det inte lika klart vart vägen skulle ta henne.

- Jag var fjorton år när bloggen startade och då kunde jag ju inte drömma om att jag skulle blir entreprenör och starta bolag, säger hon. Där och då var med mer att jag ville skriva en dagbok, fast på nätet. Jag ville bli advokat och göra något helt annat.

Men som sexton år gammal började hon driva bloggen som ett bolag och hennes karriär som företagare inleddes.

- Då märkte jag att det är ganska härligt det här med att vara sin egen chef, att man då själv kan bestämma hur länge man får sova på morgonen, och det var väldigt mycket frihet så jag fastnade.

Grundade företag som sexton

Hon berättar att hon växte upp väldigt snabbt, eftersom hon flyttade hemifrån redan som fjortonåring och grundade bolaget med bloggen vid sexton.

Men hurdan var den fjortonåriga Isabella, jämfört med den som vi ser idag?

- Det är stor skillnad, säger Isabella. På den tiden gick jag i höstadiet och var mobbad. Det var en tuff tid i livet, både hemma och i skolan, så att flytta till eget boende var bäst för mig där och då. Jag fick ett jobb samtidigt på ett café och så hade jag studierna. Men jag hade inga kompisar i skolan så jag sökte mig till ett politiskt ungdomsförbund istället där jag lärde känna andra kompisar. Och så startade jag bloggen.

En fiktiv Blondinbella

Från början var det att skriva en dagbok, men när Isabella inte fick några läsare så hittade hon på karaktären Blondinbella på bloggen.

- När livet var ganska tufft på riktigt så var det väldigt skönt att få ha den här fiktiva personen som jag kunde låtsas vara. Jag var Blondinbella i två år, men när jag sedan skulle driva företaget och få andra bolag att köpa annonser på bloggen så blev det ganska svårt när jag hade låtsats vara någon helt annan i två års tid. Då måste jag börja berätta vem jag var istället. Och det tog tid att vända varumärket.

Hon konstaterar att det var en process hon jobbade med ända till för några år sedan.

- Jag började ju som en ganska provocerande fiktiv karaktär, som kallade sig för Blondinbella, som hade ganska starka åsikter och som ville verka äldre. För att vända varumärket var jag tvungen att visa att jag egentligen är ganska klok, att jag är en vettig människa. Så det har tagit tid att visa att jag är en entreprenör. Jag är inte bara en ung provocerande tjej, utan jag kan också lite saker.

Och visst fanns det läsare som kände sig lite lurade när berättelsen bakom den fiktiva Blondinbella kom fram.

- Folk märkte att det här stämmer ju inte som du har skrivit. Men sen när jag började förklara varför det hade blivit så, att jag hade haft det så tufft och att det varit mitt sätt att hitta mitt eget spelrum där jag fick vara hur jag ville, då fick de ju också en förklaring till varför det hade varit så.

En av Sveriges största bloggar

I dag har Isabella Löwengrips blogg hisnande 1,3 miljoner läsare i veckan, främst i Sverige, Norge och Finland, och har blivit en riktig framgångssaga. Nyckeln till framgången är ärlighet, menar Isabella.

- Jag tror att det vi ser online är väldigt perfekt, det är mycket filter och retuscheringar. Alla liv känns så perfekta när man ser på Facebook. Jag har alltid varit väldigt ärlig med mina utmaningar, t.ex. när jag blev mamma, att det inte alltid är så lätt, att man skriker på dem när de inte sover ibland. Att det är stökigt hemma och pasta under bordet. Jag har talat om psykisk ohälsa och min adhd. Jag har varit väldigt öppen, både när det gått väldigt bra i livet och för företagen, men också när det inte funkar och är tufft. Det tror jag gör att det blir mer intressant att följa under så många år. Det inte bara det glamourösa med ett bra filter, utan man får verkligen följa mig på min resa mot att nå mina mål.

Numera är det inte bara bloggen som gäller. Isabella driver flera företag, har varit chefredaktör för tidningar, hon skriver och föreläser. Men varifrån kommer drivkraften?

- Jag har alltid sporrats av att vara självständig, klara mig själv och sätta nya mål, utmana mig själv och se hur långt jag kan nå. Jag är nyfiken och vill hinna med allt och det är också därför jag har startat elva bolag under de här åren. Många har ju inte fungerat så klart, men under min tonårstid så ville jag testa mycket. Det har också gjort att jag idag som 26 år gammal har bolag som har börjat växa och nu är vi ganska många anställda. Jag hoppade ju av gymnasiet så det här har varit mitt sätt att lära mig.

Våga gå sin egen väg

När Isabella ser bakåt kan hon inte säga att hon skulle ångra något eller att det skulle finnas något som hon direkt skulle vilja ändra på.

- Däremot kan jag vända på det lite. Också då när jag var tonåring har jag alltid valt att gå min egen väg. Jag har inte lyssnat på så många andra, vad de tycker och tänker, om ska jag starta det här projektet eller inte, eller som i mitt fall att välja mellan bolag och gymnasiet, och det var ett svårt beslut.

En annan sak var att hon valde att skaffa barn rätt tidigt.

- Jag var tjugotvå när jag gifte mig och tjugotre när jag fick mitt första barn. Så det har varit ett vinnande koncept för mig att inte lyssna på så många andra utan jag gör som jag själv vill, då blir det bra, säger hon.

Framtiden ser hon positivt på, och en hel del planer och nya mål finns det också.

- Jag är duktig på att pensionsspara, säger hon med ett skratt. Så jag tänker ganska långt fram. Men jag älskar ju mål och att planera. Jag ser nog åren som kommer, fem-tio år framöver, och jag ser nästa steg hela tiden. Just nu vill jag driva mitt eget skönhetsbolag och göra det internationellt, likaså mitt eget investmentbolag. Och jag hoppas att bloggen kan finnas i fler länder och få fler läsare. Så fort jag har uppnått ett mål så kommer det flera, det är mitt sätt att sporras varje dag.

Tydlig målbild

För Isabella är det viktigaste att målbilden är klar, att man vet var man ska hamna.

- Sedan är det jättesvårt att se själva vägen till målet. Oftast behöver man bara jobba mot målet så brukar det bli tydligt vart man vill. Men det viktiga är ju på något vis att det roliga inte bara är att nå målet utan också att resan dit blir en viktig del i det. Resan är ju nästan det roligaste för det är där jag lär mig saker också. Det som är bra är att inställningen blir: stöter man på problem och utmaningar på vägen så tänker man att nu ska jag lära mig något utav det här, för att sedan kunna nå mitt mål där framme. Så jag har fått en ganska positiv inställning till livet och det gör att jag blir en ganska glad person.

I arbetsbilden för Isabella ingår också att åka runt och föreläsa. Oftast handlar det om att inspirera folk till att våga starta företag.

- Man träffar så många intressanta personer med så många bra idéer, man vill ha sitt eget men vet inte hur man ska komma igång. Framför allt märker jag att folk är så rädda för vad andra ska tänka och tycka. Vad händer om jag misslyckas? Men vad händer om du lyckas? Att försöka vända på det, det är det jag vill få fram. Jag kommer från en miljö där det inte fanns några kontakter, inga pengar i början och jag var väldigt ung. Jag hade väldigt många saker emot mig men ändå har jag kunna bygga upp mitt eget. Och kan jag så kan andra också.

Hård kritik

Under årens lopp har Isabella själv och det hon gjort ofta förekommit på löpsedlarna. I och med detta och bloggens popularitet han hon också alltid fått ta emot mycket kritik. Tidvis har hon också fått utstå regelrätt smutskastning. Men trots det har hon gått vidare.

- Det är alltid tufft att ta emot kritik, konstaterer hon. Det jag försöker tänka på är att det är en jobbroll som man går in i, det här med att vara offentlig. Fastän det blir väldigt nära inpå. Sedan måste jag tänka att kritiken som jag får är mot min jobbroll och inte mot mig privat.

Men visst får hon kritik som också känns.

- Jag kommer ihåg när jag blev mamma. Det var igen en ny roll som jag gick in i, som jag ju då inte var säker i, minns hon. Att då får höra att jag var världens sämsta mamma för att jag glömde bebisens mössa när vi gick från BB till bilen, och att jag fick tvåtusen kommentarer kring att jag inte kommer att fixa det här för att jag ju glömde mössan redan dag ett, det gör ont förstås. Men man måste bara tänka på att det alltid är lättare att kommentera något negativt än positivt.

Trots att hennes blogg och konton på sociala medier svärmar över av kommenatrer ser hon det som sin plikt att läsa dem alla, även de negativa.

- Men samtidigt har jag ju världens bästa jobb för jag får också höra en massa fina komplimanger varje dag. Jag får höra att jag är duktig och inspirerande. Det är få som får höra så mycket fint varje dag, så jag är snarare tacksam.

- Sedan behöver man inte alltid godkänna de negativa kommentarerna, man kan också bara ta bort dem, de har liksom ingen rätt att stå där. Man måste bestämma hur mycket plats de ska få. Men det är ju klart att får man tio positiva kommentarer och sedan en negativ så är det ändå lätt att den negativa stannar på något vis. Man måste bara jobba med sig själv och tänka nej, jag ska bara lyssna på de här tio positiva istället.

Läsarna är unga kvinnor

De som läser hennes blogg är främst kvinnor mellan tjugofem och fyrtiofem år, av dem har hälften barn.

- Det är det här med barnfamilj och kvinnor mitt i karriären, att man försöker få ihop livet med familj och jobb, som är det gemensamma. Så jag och läsarna lever ganska liknande liv på den punkten.

Blogg på franska och tyska

Som bäst lever Isabella i spännande tider för hennes blogg håller på att expandera internationellt också.

- I nuläget finns bloggen på svenska och engelska. Den engelska drivs av två personer som översätter i jour så fort jag har skrivit något. Men nu i dagarna släpps bloggen också i tysk och fransk översättning. Det beror på att ett av mina bolag expanderar till de länderna och då känns det mer naturligt att kunna vara där på det lokala språket.

- Jag hoppas ju på en internationellt stor blogg. Vi i Norden är duktiga på det här med jämställdhet och att man som kvinna kan göra både och, även som ung. Och det vill jag visa, att man faktiskt kan klara av både bolag, karriär och barn.

Listade hundra mål

Med tanke på framtiden har hon ännu mycket som hon vill göra och uppnå.

Det finns hur mycket som helst, skrattar hon. Jag skrev en lista med hundra saker jag vill göra innan jag dör för några månader sedan. Och det var ganska svårt, till och med för mig som gillar mål, att komma på hundra stycken. De första femtio kom jag på men de sista femtio var svåra. Men jag är ju entreprenör, jag brinner för det och vill gärna fortsätta med det, och att lite som Richard Branson bygga ett internationellt bolag, det vore coolt!

Med på hennes hundra mål-lista fanns att köpa en viss bil efter tio år som entreprenör och sedan drömmer hon om att åka upp i rymden.

- Jag skulle också vilja ta fram en egen chokladkaka med Marabou, så det är både stort och smått. Öppna en egen förskoleverksamhet vill jag också göra. Det finns så mycket och jag skulle ju vilja göra allt. Det är också därför jag startade mitt eget investmentbolag, för att kunna gå in i andra bolag och få vara med på ett hörn.

Hon har till och med varit i kontakt med brittiska entrepenören och äventyraren Richard Branson.

- Jag har faktiskt försökt, och skrivit upp mig för att få åka upp med det där planet med vilket man precis kommer upp där ovanför stratosfären, men vi får se. Nu har jag barn så jag har blivit lite feg av mig. Det var lättare innan jag hade barn, då hoppade jag fallskärm, men nu vågar jag knappt åka berg- och dalbana längre.

På svaret om hon har några gränser eller begränsningar är svaret entydligt.

- Nej, det har jag inte! När jag var tolv ville jag bli statsminister i Sverige men sedan minskade målet till advokat. Oprah har t.ex. alltid inspirerat mej. Man måste ju få sikta högt, om ett mål inte susar till i magen är det för nära, menar hon. Jag måste fråga mig: kan jag verkligen tänka på de här stora drömmarna, vågar jag säga detta högt? När man nästan skäms för att säga målet högt, då har man lyckats nå rätt nivå.

Isabella Löwengrip är gäst i Efter Nio om mål måndag 13.3.2017 kl. 21.00 på Yle Fem och på Yle Arenan.

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje