Hoppa till huvudinnehåll

Skolindragningar vanliga i Kristinestad - "Nu är nog botten nådd"

Dagsmark skola får vara kvar ett år till.
Ännu 2010 var det fart och fläng vid Dagsmark skola. Dagsmark skola får vara kvar ett år till. Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik dagsmark.

I en kartläggning gjord av Svenska Yle kommer det fram att en hel del svenskspråkiga skolor har lagts ner under de senaste dryga tio åren. Kristinestad är en av de värsta i klassen.

I Kristinestad har sex svenskspråkiga skolor fått lägga lapp på luckan sedan 2005. I Sideby, Ömossa, Skaftung, Perus och Dagsmark har skolorna redan lagts ner. I praktiken har Tjöck skola också lagts ner, men skolan är ännu verksam så länge som Kristinestads skola renoveras.

Valfrågor

Svenska Yles serie Valfrågor rapporterar om de viktigaste frågorna i kommunalvalet varje måndag och en torsdag under tre veckor

Frågorna är skola 13.3, jobb & näringsliv 20.3, boende 23.3 och kultur 27.3

Vi gör nedslag i kommunerna, ger olika synvinklar och analyserar

Du hittar våra artiklar om kommunalvalet samlade på Svenska.yle.fi/val

I dagens läge finns endast tre svenskspråkiga lågstadieskolor kvar, Kristinestads skola med kring 90 elever, Lappfjärds skola med ungefär lika många elever samt Härkmeri skola med 22 elever. Dessutom finns ett svenskspråkigt högstadium i staden

Åtta år av ovisshet

Susanne Bodman, fungerade som rektor i Dagsmark skola och hade tillsammans med en kollega hand om ungefär 20 elever. Enligt henne var det en pärs då de första förslagen om att lägga ner byskolorna kom år 2004.

- Det var nog bedrövligt och en hemsk tid egentligen. Man väntade på det där fullmäktigemötet för att se hur utgången skulle bli. Det var oro bland föräldrar och bland barnen, alla ville ha skolan kvar.

Åtta år senare kom sedan beskedet, Dagsmark skola stänger dörrarna och eleverna får flytta till Lappfjärds skola. För Bodman och hennes kollega blev det att hitta nya jobb.

- Det fanns egentligen inte klasslärartjänster, det fanns bara en enda tjänst ledig, så min kollega fick den. Sedan blev jag anställd på timlärarbasis i Lappfjärds skola och hade hand om specialundervisningen. Det här bidrog till att jag sökte mig till Peffan och hamnade in på en speciallärarutbildning. 2015 fick jag min examen och då fick jag också tjänst som ambulerande speciallärare i Kristinestad. Det betyder att jag har 180 elever i Kristinestads och Lappfjärds skola.

Susanne Bodman sitter vid ett fönster.
Susanne Bodman. Susanne Bodman sitter vid ett fönster. Bild: Yle/Juho Karlsson Kristinestad,Österbotten,lärare,speciallärare,susanne bodman

Från 20 elever till 180

Att gå från en liten byskola till en större enhet har varit tufft, medger Bodman.

- Jag försöker så gott det går. Det är resursbrist tycker jag. Egentligen borde de här skolorna med ungefär 90 elever var ha en egen speciallärare anställd. Man kan säga att jag bara släcker bränder med de resurser jag har nu. Tidigare har vi varit flera speciallärare i kommunen, men nu är jag den enda plus att jag har hjälp av en timlärare tolv timmar sammanlagt.

Även om hon idag har lite andra uppgifter tycker Bodman att det var bättre förr då Dagsmark skola ännu var verksam och hon och hennes kollega hade tid att fundera på verksamheten.

- Vi sökte nya pedagogiska möjligheter, vi var båda intresserade av storyline och vi gjorde olika projekt. I en liten skola är det helt andra möjligheter. Vi jobbade åldersblandat över årskurserna och det var faktiskt en rolig tid. Besluten var så mycket lättare att ta eftersom vi var bara två. Nu jobbar man i större kollegier och dessutom på två skolor, så vet jag inte alltid vad som har hänt i den andra skolan när jag kommer dit. Det är jobbigare.

Talats om inbesparingar i 20 år

Så länge som Bodman kan minnas har skolekonomin varit ett hett ämne inom skolsektorn i Kristinestad.

- Jag kommer inte ihåg att jag skulle ha varit på något rektorsmöte under min tid i Dagsmark som inte skulle ha behandlat inbesparingar. Det var inbesparingar precis vartenda år, man naggade i kanterna och nu är nog botten nådd. Det har inte pratats om något annat än inbesparingar under en lång tid, säkert 20 år.

- Jag hoppas verkligen att det räcker nu för att södra distriktet behöver ha sin skola kvar med tanke på avstånden och allting. Där har de ju en relativt nybyggd skola med fungerande byggnader, så jag hoppas verkligen att Härkmeri skola får vara kvar, för att vi spränger ju väggarna i de andra skolorna.