Hoppa till huvudinnehåll

Skolnätet glesnar - en av fem skolor är borta

Skolor som stängts i Svenskfinland
Skolor som stängts i Svenskfinland Bild: Miro Johansson elever,lärare,skolan (fenomen),skolbyggnader,skolor (läroinrättningar),utbildning

År 2005 verkade 304 grundskolor på svenska i Finland. I dag finns bara 247 kvar. Samtidigt som man har stängt skolor finns det mätare som tyder på att kommunerna har satsat på personalen. I över hälften av kommunerna i Svenskfinland har man mer undervisningspersonal i dag än tidigare.


”Skolstängningar

Under de senaste tio åren har många kommuner sett över sina skolnät. Skolorna är en av de viktigaste frågorna inför kommunalvalet. I framtiden får skolorna också mera fokus inom kommunalpolitiken då social- och hälsovården flyttas bort från kommunerna till landskapen.

Valfrågor

Svenska Yles serie Valfrågor rapporterar om de viktigaste frågorna i kommunalvalet varje måndag och en torsdag under tre veckor

Frågorna är skola 13.3, jobb & näringsliv 20.3, boende 23.3 och kultur 27.3

Vi gör nedslag i kommunerna, ger olika synvinklar och analyserar

Du hittar våra artiklar om kommunalvalet samlade på Svenska.yle.fi/val

Enligt Statistikcentralen finns nu 57 skolor färre än 2005 i Svenskfinland.

Dessutom har ett antal självständiga skolor försvunnit genom sammanslagningar. Merparten av de här fallen är i praktiken nedläggningar men några finns ännu kvar som enheter av en större skola.

De kommuner där man stängt flest skolor är Borgå, Kristinestad, Kimitoön och Närpes.

Ser man på skolsammanslagningar ligger Helsingfors i topp. År 2014 gick fem skolor ihop till en administrativ enhet, Hoplaxskolan. Skolhusen finns kvar och eleverna finns kvar i dem, men Hoplaxsskolan har bara en rektor i stället för fyra. År 2015 slog Helsingfors ihop Högstadiet Lönkan och Norsen.

På kartan ser du vilka skolor som finns kvar och vilka som försvunnit. De gröna prickarna är skolor som består, de röda prickarna är skolor som lagts ner och de blå prickarna är skolor som slagits ihop med andra enheter.

Ser man på hela Svenskfinland är det främst skolor med färre än femtio elever i som fått stryka på foten.

Färre skolor men lika mycket eller mer personal

Varje år gör Institutet för hälsa och välfärd, THL, en kartläggning av resurseringen i kommunerna. Resultaten publiceras i tjänsten Teaviisari och där kan man jämföra olika kommuners resultat med varandra.

Personalresurseringen i kommunerna hör till de faktorer som mäts. Skolorna får svara på en enkät och utgående från de svar man får in räknar THL ut ett jämförbart tal, antal lärartimmar per hundra elever.

Det här är inte helt vattentäta siffror eftersom alla skolor inte svarar och beroende på skolans storlek kan siffrorna variera mycket. Resultaten ger ändå en fingervisning om hur läget ser ut. I de flesta kommuner med svenska skolor har man inte minskat antalet lärartimmar utan snarare tvärtom. Detsamma gäller skolgångsbiträdena.

Utvecklingen gäller också de kommuner där man stängt skolor.

I 27 av 47 kommuner med svenskspråkiga skolor på fastlandet har man i dag fler lärartimmar per hundra elever än för fem år sedan. För assistenterna är motsvarande siffra 34 kommuner av 47.

Också i de kommuner där man har stängt flest svenska skolor sedan 2005, Borgå, Kristinestad, Närpes och Kimitoön, har alla utom Kimitoön de facto fler lärartimmar per 100 elever i dag än för fem år sedan. Inbesparingen verkar ha skett på annat håll.

Personalresurserna i kommuner med svenskspråkiga skolor

Diagrammet visar antalet timmar per 100 elever i de kommuner där det finns svenska skolor (utanför Åland). Du kan välja vilken personalgrupp du vill granska och jämföra olika kommuner med varandra eller med medeltalet för hela landet. Observera att skalan på y-axeln justeras enligt dina val.

Visa timresursen för i och

De här resultaten ger vid handen att man inte har sparat på personalen utan i stället på andra kostnader i och kring skolorna.

Lärarna har mer uppgifter

På Finlands Svenska Lärarförbund har man inte märkt att kommunerna skulle ha satsat mer på personalresurserna.

Jan-Mikael wikström ombudsman på Finlands svenska Lärarförbund
Jan-Mikael Wikström är ombudsman på Finlands Svenska Lärarförbund Jan-Mikael wikström ombudsman på Finlands svenska Lärarförbund Bild: Malin Ekholm jan-mikael wikström

- Många lärare som kontaktar oss anser att de har för många uppgifter, säger Jan-Mikael Wikström på Finlands Svenska Lärarförbund. Även om antalet lärare inte har minskat så har den nya läroplanen medfört mycket mer jobb för den enskilde läraren.

Man kan inte kategoriskt säga om små eller stora skolor är bättre men det finns ändå vissa fördelar med större enheter.

- För eleven kan kamratkretsen vara större, det kan kännas tryggare för nya lärare med ett större kollegium och så kan man ha tillgång till till exempel speciallärare och skolpsykolog på heltid i en större skola, säger Wikström.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes

  • Snö på strandgräset.

    Snöfall på kommande - håll vinterdäcken på

    Ingen vår under de närmaste dagarna.

    Snöslask och snöfall gör vägarna opålitliga under de närmaste dagarna. Väglaget är dåligt natten till tisdag i Egentliga Finland, Nyland och Egentliga Tavastland på grund av snöfall och snöblandat regn.

  • Gamla brandstationen i Hangö

    Gamla brandstationen i Hangö kan bli museum

    Samlaren Sten Johansson vill köpa fastigheten.

    Sten Johansson från Degerö i Ingå, känd bland annat för sina samlingar av pansarvagnar och krigsmaterial, vill köpa Gamla brandstationen i Hangö och göra om det till ett museum. Han erbjuder staden 55 000 euro för fastigheten.

  • Satamaruokala-huset

    Stevena vill köpa Satamaruokala i Hangö

    Tomten intresserar stuveribolaget.

    Stuveribolaget Stevena erbjuder 200 000 euro för tomten som den gamla byggnaden Satamaruokala står på i Hangö hamn. Tanken är att riva byggnaden och använda tomten som kontor och som skydd för arbetsmaskiner.