Hoppa till huvudinnehåll

Monica Groop och den nyvunna friheten

Mezzosopranen Monica Groop
Monica Groop Mezzosopranen Monica Groop Bild: Nordic Artists Management Monica Groop

Benny Törnroos har träffat mezzosopranen Monica Groop och samtalar om livet, yrkesvalet och den nyvunna friheten, nu då det mest hektiska turnélivet är förbi.

Hotell Villa Real, Madrid den 26.11.1996:

Jag går till fönstret och drar undan de tunga gardinerna. Vilket ljus! Klarblå, hög himmel och strålande sol. Efter vintermörknet uppe i norr känns det som en gåva att ta emot detta solsken. Efter frukosten sjunger jag cirka en timme på hotellrummet medan städerskorna går utanför och vankar som äggsjuka hönor i väntan på att få komma in och städa. Jag brukar alltid öva i hotellrummen överallt i världen, och hittills har det inte hänt att någon knackat i väggen trots att jag vet att det hörs lång väg när jag ”galar”.

Så skriver Monica Groop i en dagboksanteckning för över 20 år sedan. Idag är livet med en eller flera kappsäckar ständigt packade för snabb avfärd förbi. Ett liv som frilansande sångerska innebar att hela tiden vara beredd att ta emot de arbeten som erbjöds. Med åren blev det många intressanta operahus. I Paris, München, London, New York, Stockholm, Amsterdam, Los Angeles.

Talpedagogen fick ge vika för sångerskan

Efter studentexamen var Monica helt inställd på att bli talpedagog. Men efter några goda recensioner som solist i sin mors Astrid Riskas kör, Jubilate (fyller 50 i år) väcktes tanken på att studera sång.

- Min mamma var till en början inte alls förtjust i tanken, säger Monica. Hon visste att yrket kräver massor. Det är som att vara en lindansare, allt skall hela tiden stämma. Annars trillar man. Men, jag gick Sibelius Akademin, blev sångerska och fick så småningom in foten i operavärldens metropoler.

Fredagen den 29.11.1996:

Genast när man vaknar vet man att det är konsertdag idag. Det känns annorlunda på något sätt. Hur mår jag? Hur mår rösten? Hur mår kroppen? Att sjunga Das Lied von der Erde tre dagar i rad är en stadig dos. Min röst ber om nåd, men här ges ingen pardon.

- Mamma visste vad hon talade om, hon hade sett vad en sångares yrke kräver, säger Monica. Man måste vara oerhört disciplinerad med alla levnadsvanor. Lägga sig tidigt, gymnastisera, sjunga upp sig, undvika drag, äta hälsosamt. Då funkar det och jag har verkligen satsat på det och tycker om det. Trots det kommer det en dag då arbeten minskar. Man åldras, nya förmågor vill ta plats och man börjar också prioritera andra saker i livet, fortsätter Monica.

Pellinge musikdagar

- Idag är jag tillbaka vid Sibelius Akademin, nu som lärare och det är fantastiskt, säger Monica. Att kunna dela med mig av all den erfarenhet jag har, såväl vad gäller sång som allt det praktiska kring sjungandet är oerhört stimulerande.

- Jag fortsätter givetvis att sjunga, men nu kan jag välja var och när jag gör det. Alldeles nyligen fick jag uppleva en sak som för många är en självklarhet - att sjunga i mikrofon!

För två år sedan skaffade Monica tillsammans med sin man Perre ett sommarställe på Pellinge i Borgå. Monica såg genast potentialen att ordna sommarkonserter där. Det ledde till att Pellinge musikdagar såg dagens ljus med Monica som konstnärlig ledare. I år hålls konserterna den 11-13 augusti med bland andra Kreeta-Maria Kentala och Barocco Boreale som medverkande.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje