Hoppa till huvudinnehåll

Fiskare i Raseborg oense med forskarna om skarvens framfart

man bakom försäljningsdisk
Mikael Lindqvist är fiskare i Bromarv. man bakom försäljningsdisk Bild: Yle/Monica Slotte fiskare,fiske,Bromarv,Raseborg,mikael lindqvist

Forskningsresultaten som visar ett större bestånd av gös och abborre trots ett ökande antal skarvar förbryllar västnyländska fiskare.

Bromarvfiskaren Mikael Lindqvist noterade häromdagen ett större abborrstim i sina vatten. En skarvflock gjorde processen kort med abborrarna och nästa dag var det bara ett fåtal fiskar kvar. De gick snabbt åt på Ekenäs torg.

- Abborre och gös har minskat betydligt under de senaste åren, de finns 70-80 procent mindre än förut. Jag har haft tre abborrar den här veckan, så det är knappt.

fiskar i fiskdisk
Ingen abborre i fiskdisken på Ekenäs torg. fiskar i fiskdisk Bild: Yle/Monica Slotte fisk,fiskeri,fiskare,Raseborg

I fiskdisken finns nu sik, gädda, lax och strömming. Lindqvist väntar på att se vad islossningen för med sig när det gäller fiskbeståndet.

- Vi har tre skarvkolonier där jag fiskar. Såhär på våren då skarven kommer kan vi ha upp till tusen fåglar. På ett dygn är fisken antingen uppäten eller bortskrämd, förklarar Mikael Lindqvist.

Hans bedömning är att skarven inte håller sig till skräpfisk utan äter allt den får framför näbben.

Skarvens inverkan har kartlagts

En studie som har utförts av Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet visar större fångster av gös och abborre längs med den finska kusten. Samtidigt konstateras att storskarven inte påverkar tillgången på gös och abborre i någon större utsträckning.

Forskningsresultatet väcker frågetecken hos fiskare i Raseborg.

- Jag vet inte var de har fått de där uppgifterna ifrån. I våra trakter har nog fisken minskat överallt. Det finns så mycket skarv i synnerhet om höstarna och på sensommaren. Den äter all slags fisk, förklarar yrkesfiskaren Gösta Helenius i Bromarv. Han fiskar abborre, gös och gädda, också litet strömming och vassbuk.

Mellanskarv i Kantlax
Skarvens framfart märks bland olika fiskarter. Mellanskarv i Kantlax Bild: Markus Nyholm skarvar (fåglar),kantlax

Helenius har observerat hur skarvarna kommer i flockar om hundratals fåglar och slår sig ner i vik efter vik.

- Efter fem till tio år har vi ingen fisk kvar. Och inga fiskare heller. För tjugo år sedan var situationen helt annorlunda, då hade vi heller inget skarvproblem.

Oense med forskarna

Fiskaren Henrik Ahlbom på Skåldö i Raseborg skriver inte heller under de nya forskningsrönen.

- Det där är påhittat. Om det fanns fisk så skulle den ju fiskas, det är självklart. Skarven äter all slags fisk, inte bara skräpfisk, säger Ahlbom.

Han kör ut post i skärgården och har fisket som deltidssyssla. Han fiskar i vanliga fall runt Gullö och på Baggöfjärden. I dag blir det inte mycket fiskat eftersom fångsterna är så dåliga.

- Både abborren och gösen har minskat så mycket att ingen får någon fisk. Det finns inte ens lekabborrar om våren, det är ett bevis på att fisken är slut.

Också andra orsaker

Det finns flera orsaker till att fisken har försvunnit, menar Ahlbom, allt kan inte skyllas på skarven.

Sälen äter också fisk. Sjön mår så dåligt att det inte kommer nya fiskyngel på naturlig väg. Men skarven är en stor bidragande orsak till att fiskbestånden har minskat.

- Det är inte någon större vits att plantera ut fisk då den genast hamnar i den hungriga skarvens mage. Det var just under åren 2005 till 2014 som den började öka.

Skarv med unge i bo, Vasa skärgård
Skarvbeståndet har mångdubblats i Finland. Skarv med unge i bo, Vasa skärgård Bild: YLE/Joakim Lax Storskarv,skarvar (fåglar),fåglar,skarv

Henrik Ahlbom hoppas att forskarna skulle beakta fiskarnas mångåriga erfarenhet i branschen och höra dem.

- Det är ju såna där gröningar som vill att skarven ska vara kvar, då kan de ju inte säga att den äter ädelfisk. Det finns en arbetsgrupp som håller på och svänger på skarvpappren men den kommer inte fram till något resultat.

Enhetsfångsten mäts i statistikrutor

Forskarna har kommit fram till att abborr- och gösfångsterna inte har minskat i områden där det finns rikligt med storskarvar. Undersökningsområdet omfattade hela den finska kusten, från Finska viken till Bottenviken.

Utredningen grundar sig på yrkesfiskarnas enhetsfångster från 29 statistikrutor åren 2005-2014. Med enhetsfångst avses den fångst man fått genom nätfiske under ett dygn och den beskriver fiskbeståndets täthet.

Abborren är efterfrågad men börjar vara sällsynt anser de västnyländska fiskarna. Bild: Marcus Nordström mitt sommarrecept

Abborren hade ökat i 10 av 29 rutor medan gösen hade ökat betydligt i 5 av 24 rutor. Forskarna hävdar att storskarven huvudsakligen äter mindre fiskar än de som hamnar i yrkesfiskarnas fångster.

Hannu Lehtonen, professor i fiskerihushållning vid Helsingfors universitet, är inte överraskad över att de västnyländska fiskarnas bild av situationen skiljer sig från forskarnas.

- Våra uppgifter kommer från yrkesfiskare som har rapporterat sina fångster till Naturresurscentralen varja månad. Det är självklart att resultatet inte är detsamma i alla rutor. Men allmänt taget var det så att abborr- och gösbestånden har ökat.

Andra rovdjur också hungriga

Orsaken till den ökning som forskarna noterat är litet svår att fastställa, men en orsak är det varmare klimatet. Både gös och abborre trivs bättre i varmt vatten.

- Alltid när en ny art kommer till ett område oroar sig fiskarna för sina fångster och sin framtid. Det kan handla om rovfåglar, sälar eller skarvar. Ändå fortsätter fisket, säger Hannu Lehtonen.

Undersökningen gjordes av fyra forskare vid Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och Helsingfors universitet. Enligt professor Lehtonen var utgångspunkten inte att rentvå skarven.

- Jag vet att fiskarna inte tycker om skarven. Den äter fisk ur näten men har ingen inverkan på fiskbestånden, också om den äter mycket. Det gör också gädda, gös och säl.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland