Hoppa till huvudinnehåll

Kulturdebatt: Gratisarbete inom kultur - regel eller undantag?

Cellist i Musikhuset
Varför antas en konstnär vilja jobba utan lön? Cellist i Musikhuset Bild: Mikael Crawford/Yle Musikhuset (Helsingfors),musiker,Cellist,konstmusik

Många konstnärer drivs av en passion och just därför blir de ofta ombedda att jobba gratis. De antas vara så innerligt intresserade att de alltid ställer upp, också utan lön.

Det säger kulturföretagaren och konsthistorikern Kira Sjöberg. Sjöberg drev en konstnärsagentur i flera år. I dag jobbar hon med marknadsföring och driver ett företag som hyr ut konst till företagskunder. Hon har blivit ombedd att hålla föreläsningar och konsultera gratis många gånger.

- Det är mera regel än undantag inom kulturbranschen. Människor gör det inte för att de inte vill betala, de tänker helt enkelt inte på det utan antar att konstnärer vill ställa upp automatiskt eftersom de anses vara så intresserade av sitt arbete, säger Sjöberg.

- Och så finns det till exempel tjänstemän som aldrig har arbetat som företagare och de vet inte vad det betyder att skapa åt sig sin egen lön.

Kira Sjöberg med Yayoi Kusamas konstverk i bakgrunden.
Kulturföretagaren Kira Sjöberg. Kira Sjöberg med Yayoi Kusamas konstverk i bakgrunden. Bild: Kira Sjöberg kira sjöberg

Stor kulturgala under lupp

Frågan om gratisarbete inom kultur aktualiseras med jämna mellan, senast nu i vinter. Arrangörerna bakom jättesatsningen Århundradets kulturgala i Åbo har försökt locka artister att ställa upp utan lön, samtidigt som supékorten till kvällen kostar flera hundra euro styck. Det är inte frågan om ett välgörenhetsjippo.

Ifjol berättade serietecknaren Kaisa Leka och grafikern Kasper Strömman att Undervisnings- och kulturministeriet hade bett dem arbeta under ett stort seminarium om pressfrihet för en lunchkupong.

För några år sedan fick arrangörerna bakom bildkonstveckorna i Mänttä skarp kritik för sitt sätt att behandla konstnärerna. Medverkande konstnärer fick så gott som inga svar på frågor per e-post och det var oklart om och vem som betalar för resor till vernissaget, bland annat.

Arrangörer försöker ofta locka konstnärer med synligheten i ett jippo. I efterhand förklarar de fallen som missförstånd.

- Jag läste om det färska fallet om kulturgalan och tänkte, herregud, kan inte saker och ting förändras i den här marknaden. Men ett problem är ju att det inte är en marknad, speciellt inom bildkonsten, säger Kira Sjöberg.

Ny modell ska stöda företagare

Närmare bestämt är problemet hela kulturfinansieringen där mycket subventioneras med skattemedel och, åtminstone en del, konstnärer lyckas leva på stipendier. Men frågan är lika knepig som vårdreformen, säger Sjöberg.

- Företagandet borde tas bättre i beaktande, eftersom de flesta konstnärer är företagare.

Konkret betyder det bättre tillgång till pengar för att ta fram nya affärsmodeller. Pengarna som rör sig inom kulturen är ofta små summor och till exempel Tekes kräver ett stort eget kapital av kulturföretagaren för att få finansiering.

Överlag borde kulturen frångå projektbaserat arbete eftersom det försvårar långsiktig verksamhet. Och det borde finnas möjligheter att testa olika sätt att ta fram konkreta produkter och tjänster, anser Sjöberg.

Får nya aktörer mera pengar?

Också skolorna har en viktig roll och de borde betona företagande i program som tangerar kultursektorn.

Undervisnings- och kulturministern Sanni Grahn-Laasonen (Saml) förbereder som bäst ett nytt försök att rucka på modellen för hur kulturen finansieras. Målet är bland annat att kunna dirigera mera pengar till nya aktörer istället för att automatiskt understöda institutioner.

- Vem gynnas av systemet, som inte har förändrats nästan alls samtidigt som antalet konstnärer har ökat explosionsartat. Finansieringen och verkligheten passar inte ihop, säger Sjöberg.

Lyssna på en debatt om gratisarbete inom konsten imorgon, torsdag, i Slaget efter tolv, kl. 12.03 i Yle Vega.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje