Hoppa till huvudinnehåll

Nagu har nått världsklass i integration

Mirjam Granström och Anmar från Irak
Anmar Al Dolaimi och Mirjam Granström framför Nagu kyrka. Mirjam Granström och Anmar från Irak Bild: Yle / Peter Karlberg mirjam granström

Få platser i Finland, för att inte säga i hela världen, kan stoltsera med en så lyckad integration som den åboländska skärgårdsön Nagu. Ett år efter att mottagningscentralen har stängt har de asylsökande blivit färre, men deras hyllningar av Naguborna har samtidigt blivit ännu starkare.

Anmar Al Dolaimi från Irak har bott i Nagu över ett år och han vill absolut stanna i Nagu. Han studerar både svenska och finska och i sommar börjar han jobba på ett hotell i Nagu. Något han verkligen ser fram emot.

- Det ska bli väldigt spännande att börja jobba och jag trivs jättebra här i Nagu. Det är väldigt fint här, speciellt på sommaren. Människorna här är alltid snälla och hjälper oss asylsökande otroligt mycket på många olika sätt. De ordnar allt från boende till jobb för oss. En del av oss har redan fått jobb och andra söker som bäst efter jobb.

Anmar Al Dolaimi har fått ett negativt beslut från Migrationsverket, men därefter lämnat in ett besvär och nu väntar han på vad förvaltningsdomstolen ska bestämma. De som har nekats asyl kan ännu bo kvar i Nagu, eftersom de har överklagat besluten. Det kan dock dröja innan de asylsökande får ett slutligt besked.

- Jag väntar ännu på besked och självklart hoppas jag på det bästa. Jag har ingen aning om hur länge det ska ta innan jag får ett besked och det skapar förstås en rejäl stress. Men allt det här underlättas enormt mycket av att jag bor i Nagu, där alla gör sitt yttersta för att jag hela tiden ska försöka tänka på andra saker än på min överklagan.

Hotel Strandbo i Nagu
Hotell Strandbo i Nagu. Hotel Strandbo i Nagu Bild: Yle/Lotta Sundström hotel strandbo i nagu

En mottagningscentral med plats för 150 asylsökande öppnades i Hotell Strandbo på Kyrkbacken i Nagu i oktober 2015. Efter att mottagningscentralen stängde våren 2016 har föreningar, företagare och privatpersoner ordnat bostäder åt asylsökande.

Barnen går i finskspråkig skola i Pargas och alla nya Nagubor har en stödfamilj. Stödfamiljerna hjälper till med praktiska saker som transport och att fixa saker till lägenheterna. De har även stöttat de asylsökande språkmässigt med både finskan och svenskan.

- När man pratar med andra asylsökande som inte bor här får man ofta höra att man har haft tur som har hamnat i Nagu. Själv har jag bott både i Åbo och Raumo innan jag kom hit och jag tycker att det är stor skillnad på hur man bemöts. Här känner alla varandra och det är också lätt att lära känna alla Nagubor. Jag vet inte om det räcker med att säga tack, men jag vill verkligen säga tack till alla Nagubor, säger Anmar Al Dolaimi.

Varmt välkomnande nyckeln till en lyckad integration

Nagubon Mirjam Granström är aktiv i arbetet med att få flyktingarna att trivas i Nagu.

- Från början jobbade jag mest som frivillig, men nu har flera av de asylsökande som har blivit kvar i Nagu blivit mina vänner.

För tillfället finns 6 flyktingfamiljer i Nagu.

- När bekanta och vänner till de som har bott här har varit här på besök har de blivit så förtjusta i Nagu att de också har velat stanna kvar här. Jag tror att det handlar om att vi välkomnar alla och försöker se alla människor. Vi försöker få alla att känna att de har en plats här. Det här är jätteviktigt när det handlar om integration. Alltså att man från början får känna att man har en plats här och att vi har tagit med dem i våra aktiviteter.

Det enda som skiljer oss är att de har tvingats fly från sitt land.― Mirjam Granström

Sportaktiviteter, konstklubbar och kaffeträffar vid församlingshuset har varit återkommande aktiviteter.

- Vi är glada för att vissa av dem också har fått jobb här i Nagu. På sommaren är det förstås lättare att skapa jobb, men övriga årstider försöker vi skapa jobb genom kontakter. Lika viktigt är att de har fått vänner och börjat anpassa sig mer och mer till livet här. Så allt det här känns lyckat.

Språkmässigt används svenska, finska, engelska och arabiska.

- Från början var det mycket teckenspråk, så visst har allt gått framåt väldigt mycket. Som tur är finns det några som kan riktigt bra engelska. Men nu kan det istället bli en rolig blandning, då vi Nagubor har lärt oss lite arabiska. Så nu kan det bli fyra olika språk för att förstå varandra.

"Det här har också fört Naguborna närmare varandra"

Mirjam Granström lyfter också fram att Naguborna har fått mycket tillbaka av de asylsökande.

- Vi är som en stor familj. Vi har fått nya vänner och framför allt har vi lärt oss hur de här människorna är. De är starka, för det är inte lätt att gå runt att vänta på asylbeslut och samtidigt hålla optimismen uppe. De har också bemött oss med mycket kärlek. Själv är jag aktiv i det här för jag tänker på hur det skulle vara om jag själv tvingades fly. Hur jag skulle vilja att någon skulle finnas där för mig om jag känner mig rädd och vilsen.

Naguandan i just det här avseendet har blivit känd över hela världen. Mirjam Granström tycker att det bästa sättet att förstå de asylsökande är att verkligen lära känna dem och se att de är helt vanliga människor.

- För mig har det varit en stor erfarenhet, som också har förändrat mitt sätt att tänka väldigt mycket. Det enda som skiljer oss är att de har tvingats fly från sitt land. Det känns verkligen som att de asylsökande hör hemma här och det här har också fört Naguborna närmare varandra. Vi brukar säga att det här har förenat Naguborna och fått oss att öppna ögonen för vad som händer i världen.

asylsökande vid nödboendet i nagu
Asylsökande i Nagu hösten 2015. asylsökande vid nödboendet i nagu Bild: Yle/Johanna Ventus asylsökande i nagu

Oklart hur många som får stanna

Nu är frågan hur många av de asylsökande som slutligen får stanna i Nagu.

- Jag hoppas förstås på att de som har kommit hit får stanna här, hitta trygghet och bygga sitt liv här. De försöker få jobb, barnen går i skolan i området, de bor i centrum, har egna hem, har fått vänner här och trivs bra här. Alla har verkligen visat att de vill anpassa sig till livet i Finland. Många har också sagt att de älskar Finland. De tycker också om människorna här och hur man bemöts här, speciellt här i Nagu. Så visst vore det tungt om de tvingas lämna Nagu.

I somras ordnade de asylsökande och andra bybor i Nagu tillsammans en kaffeträff varje vecka. Nedan hittar du vårt inslag från en av de träffarna.

Skip Facebook iframe

  • "Kvalitén på inomhusluften i Gammelbacka skola är normal"

    Skolan kommer att renoveras under hösten.

    Enligt en rapport om renoveringsbehovet av Gammelbacka skola konstaterades ventilationskanalerna i huvudbyggnaden vara i gott skick. Dessutom konstaterades det att luftkvalitén låg på normal nivå.

  • "America first får inte bli Europa sist"

    Nya sanktioner kan hota jobb inom EU.

    Europeiska jobb är i farozonen när amerikanska parlamentariker vill slå president Trump på fingrarna i Rysslandsfrågan. Intensiv lobbying utövas för att mildra effekterna. Ledamöterna i senaten och representanthuset vill statuera ett exempel. Sanktionerna mot Ryssland ska ensidigt skärpas.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland