Hoppa till huvudinnehåll

Turkiets gräl med Nederländerna konstruerat – men ska tas på allvar

Turkiska demonstranter utanför Turkiets generalkonsulat i Rotterdam, Nederländerna
Kring tusen Erdogan-anhängare demonstrerade utanför det turkiska konsulatet i Rotterdam efter att den turkiska familjeministern hade utvisats ur Nederländerna. Demonstrationerna urartade i våldsamheter. Turkiska demonstranter utanför Turkiets generalkonsulat i Rotterdam, Nederländerna Bild: EPA / Bas Czerwinski Rotterdam,Turkiet,demonstranter

Det ordkrig som har blossat upp mellan EU-länder och Turkiet handlar om turkisk inrikespolitik inför folkomröstningen i april. Det är experter Svenska Yle har talat med ense om. Relationerna mellan Turkiet och EU har ändå fått en törn som är svår att återhämta sig från.

Den turkiska regimen har drivit en aggressiv kampanj där man har försökt piska upp mer nationalistiska stämningar. Paul T. Levin är expert på Turkiets och EU:s relationer och direktör för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Han berättar att den turkiska regimen har använt påståenden om väst som en del i kampanjen.

- Narrativet har delvis varit att utländska krafter försöker försvaga Turkiet och dela landet. Att de stöder terrorgrupper som försöker attackera oss och vi måste hålla oss samman och ha en stark ledare, säger professor Paul T. Levin, expert på Turkiets och EU:s relationer och direktör för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Då passar det här grälet ganska bra, säger Levin.

Han menar att mycket tyder på att Turkiet har sökt, till och med provocerat fram konflikten först med Tyskland och sen med Nederländerna över de turkiska ministrarnas inhiberade kampanjmöten.

Man ska inte tro att man kan återgå till relationen som den var innan konflikten.― Paul T. Levin

Levin påpekar att grälet också förvärrades av att det inträffade precis inför det holländska parlamentsvalet.

– Marc Rutte, den nederländska premiärministern, kände sig väl tvungen att visa sig på styva linan och mer kraftfullt ställa sig emot Turkiet. Annars skulle kampanjmöten hållna av turkiska ministrar i nederländska städer sannolikt gagna ytterhögerns Geert Wilders som länge har fört kampanj mot Turkiet och islam, säger Levin.

Taktik att bråka med Nederländerna

Också Halil Gürhanli, populismforskare vid Helsingfors universitet ser grälet som en välkalkylerad del av den turkiska regeringens kampanj inför folkomröstningen om presidentens maktbefogenheter.

Gürhanli menar att det knappast var en slump att man blåste upp grälet just med Nederländerna.

De här människorna har redan för länge sen bestämt hur de tänker rösta. Det finns med andra ord ingen att övertyga.― Halil Gürhanli

– Liknande kalkylerande åtgärder tas inte bara för att uppnå ett mål, man försöker slå så många flugor med en smäll som möjligt. Genom att gräla med Nederländerna visar man sin makt i och med att man kan påverka den nederländska politiken, säger Gürhanli.

– Samtidigt samlar man de egna leden hemma i Turkiet genom att ge belägg för retoriken om yttre hot. För det tredje kan man ta udden av möjlig kritik mot oegentligheter i valet genom att ge belägg för att EU försöker blanda sig i kampanjen, säger Gürhanli.

Gräl i utrikespolitiken länge del av inrikespolitiken

Gürhanli påpekar att den turkiska regeringen länge har använt utrikespolitiska gräl och konflikter för att stärka sin sits inrikespolitiskt.

Grälen med EU-länderna är ännu ett led i samma strategi. Orsaken till att han är så övertygad om det är att han ser mycket lite den turkiska regeringen kan vinna på att föra kampanj i Europa.

– Diasporan är liten och redan skarpt indelad i Erdoğans anhängare och motståndare. I länder som Österrike, Tyskland och Nederländerna stöder majoriteten redan honom, medan motståndarna också är mycket övertygade. De här människorna har redan för länge sen bestämt hur de tänker rösta. Det finns med andra ord ingen att övertyga, säger Gürhanli.

Erdoğan poserar egentligen för hemmaväljarna

I Turkiet finns däremot stora grupper som inte har bestämt sig, både i president Recep Tayyip Erdoğans egna led och bland ytterhögerpartiet MHP:s anhängare.

– Det här riktas till den nationalistiska publiken. MHP är splittrat inför den här omröstningen. Ledarskapet har valt att stöda Erdoğans maktambitioner, men stora delar av MHP-väljarna är emot honom. Genom att göra omröstningen till en fråga om Turkiets nationella heder försöker man samla de nationalistiska leden bakom Erdoğans förslag, säger Gürhanli.

– Annars är Turkiet redan skarpt delat, antingen är man erdoganist eller anti-erdoganist. De har redan bestämt sig.

Är EU:s och Turkiets relation förstörd?

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Turkiets president Recep Tayyip Erdogen under en gemensam presskonferens i Ankara 2.2.2017
Turkiet angrep också Tyskland efter inhiberade kampanjmöten. Både Tyskland och Nederländerna har kallats fascister och nazister. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Turkiets president Recep Tayyip Erdogen under en gemensam presskonferens i Ankara 2.2.2017 Bild: EPA/TUMAY BERKIN Angela Merkel,Recep Tayyip Erdogan

Att grälet är riktat till den inhemska publiken innebär ändå inte att relationerna till EU inte skulle skadas också på lång sikt.

– Man ska inte tro att man kan återgå till relationen som den var innan konflikten, säger Levin.

– Även om man kan lugna konflikten efter att val och folkomröstningar är över har relationerna tagit skada, bestående skada. Förtroendet har skadats och normalläget mellan EU och Turkiet är komplicerat sen förut på grund av tidigare gräl.

Levin påpekar att Turkiet fortfarande formellt ansöker om EU-medlemskap, även om förhandlingarna står stilla, och samarbetar med EU i flera viktiga frågor.

Bland annat måste EU förhålla sig pragmatiskt på grund av Turkiets roll i förhandlingarna om Cyperns framtid.

– Och så är det ju förstås så att EU har slutit ett avtal med Turkiet om flyktinghanteringen. Det finns alltså fortfarande praktiskt samarbete, också då relationerna är så pass spända som de är i dag, säger Levin.

Flyktingkortet - svårt hot med liten verkan

Flyktingbåt kommer i land på Lesbos i november 2015.
Att hota med flyktingavtalet fungerar så länge flyktingarna upplevs som ett hot i EU, säger Levin. Flyktingbåt kommer i land på Lesbos i november 2015. Bild: EPA/ORESTIS PANAGIOTOU Lesbos,Grekland,Turkiet,flyktingar

Turkiet har upprepade gånger hotat med att häva flyktingöverenskommelsen under tidigare konflikter med EU, vilket antas leda till att ett stort antal flyktingar i Turkiet igen skulle börja ta sig över till Grekland och resten av EU.

Också under det pågående grälet har den turkiska regeringen tagit till det som har kommit att kallas flyktingkortet.

Kritiker menar att EU gav Turkiet ett trumfkort i och med överenskommelsen som nu hindrar unionen från att ta kraftigare ställning mot Turkiet.

Levin håller bara delvis med.

– På ett sätt kan man säga att flyktingkrisen snarare påminde om att Turkiet är en geostrategiskt viktig stat som det lönar sig att ha goda relationer med, säger Levin.

– Men i och med att så få EU-länder var villiga att ta emot flyktingar i någon större utsträckning så satte man sig ändå delvis i knäet på Turkiet. Men nu är frågan i vilken utsträckning Turkiet verkligen har trumf på hand.

– Jag tror nog inte att man ska ta alldeles för lätt på hotet. Men det är inte sagt att man har förmågan att realisera hotet om man ger sig in för det, säger Levin.

Turkiet drar stor nytta av flyktingavtalet - slopar det knappast

Levin menar att det inte alls är säkert att flyktingar kan eller vill ta sig till Europa, även om Turkiet skulle öppna gränsen för dem.

Också Gürhanli menar att hotet om att säga upp överenskommelsen snarare är retorik.

– Hotet är mycket ihåligare än det var tidigare, av många orsaker.

– Gränsen mellan Turkiet och Syrien är stängd, det kommer alltså i praktiken inga nya flyktingar till Turkiet från Syrien längre. Samma gäller korridoren genom Balkan till övriga Europa. Dessutom är förhållandena i Grekland sådana att det avskräcker flyktingarna, säger Gürhanli.

– Allt det här innebär att det har blivit både farligare, dyrare och jobbigare att ta sig till Europa. Enligt de senaste uppgifterna från människorättsgrupperna kostar det i dag över 8000 euro att säkert ta sig till Tyskland eller andra västeuropeiska länder. Det har nästan ingen flykting i Turkiet råd med, fortsätter han och påpekar att bevakningen av gränsen till Grekland redan en tid har varit mycket sämre utan att det har lätt till någon markant ökning av antalet flyktingar.

Levin säger att Turkiet också gynnas av avtalet, i form av de pengar EU betalar för flyktingarnas uppehälle, sjukvård och utbildning, även om den turkiska regeringen ofta vill få det att framstå som om Turkiet inte får något ut av avtalet.

Trots det här fungerar hotet fortfarande, främst på grund av inställningen till flyktingfrågan i EU.

– En annan infallsvinkel är att det här fungerar så länge det upplevs som ett hot att det kommer fler flyktingar till EU. Delvis handlar det om att se över det egna flyktingmottagandet. Men nu verkar ju de flesta EU-länderna inte vara villiga att ta emot fler flyktingar och då är man mottaglig för liknande påtryckning, säger Levin.

Fler gräl, sämre relationer

Varken Levin eller Gürhanli tror att relationerna mellan EU och Turkiet kommer att förbättras inom en snar framtid.

Turkiet är fortfarande ett EU-ansökarland som förhandlar om fullt medlemskap i unionen.

Det handlar om grundläggande värderingar för hela EU-samarbetet. Jag tror alltså att man inom snar framtid kommer att tvingas lägga medlemskapsförhandlingarna på is, åtminstone tillfälligt.― Paul T. Levin

För att uppnå det måste ändå Turkiet uppfylla kriterier inom tre kategorier, demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomi och lagstiftning.

– Idag går Turkiet i helt motsatt riktning i alla kategorier. De senaste rapporterna talar om bakslag, framförallt vad gäller de mänskliga rättigheterna, säger Levin.

Levin påpekar att förslaget till grundlagsändringar som kampanjen i Europa och de gräl den har givit upphov till, har väckt stor oro och kraftig kritik i EU.

Nya kriser att vänta

Förslaget har kallats ett hårt slag mot demokratin och en inkörsport till envälde.

– Det handlar om grundläggande värderingar för hela EU-samarbetet. Jag tror alltså att man inom snar framtid kommer att tvingas lägga medlemskapsförhandlingarna på is, åtminstone tillfälligt. Frågan för EU:s del är hur man gör det utan att den leder till den sortens dramatiska diplomatiska kriser vi har sett under de senaste dagarna, säger Levin.

Gürhanli tror att det knappast dröjer länge tills vi får se nästa kris i relationerna mellan EU - eller enskilda medlemsländer - och Turkiet.

Så fort det finns något att vinna på ett nytt gräl, eller på en upptrappning av pågående konflikter, kommer det att trappas upp, tror Gürhanli.

– Det är en metod som AKP i allmänhet och Erdogan i synnerhet har visat sig vara mästare på. De kan spela det här politiska instrumentet. Sen 2008 har vi sett gräl med Israel, Ryssland, Tyskland och nu Nederländerna. I framtiden kan det vara Sverige, Finland eller vem de än kan hitta för att främja sina mål, säger Gürhanli.

– Turkiet har blivit en oberäknelig aktör inom den internationella politiken. Det är så här man beter sig då.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes