Hoppa till huvudinnehåll

Ny Åboforskning kan förbättra vården av Parkinsons sjukdom

Läkare följer med patientens hjärna under datortomografin.
Läkare följer med patientens hjärna under datortomografin. Bild: EPA/ANDREAS GEBERT tänkande

Då man undersöker och följer upp Parkinsons sjukdom utnyttjas bland isotopavbildningen av hjärnans verksamhet. Avbildningen ger information över dopaminverksamheten i hjärnan.

Nu visar ny forskning vid Åbo universitet att isotopavbildningen inte visar antalet dopaminceller så som man tidigare har trott.

Den största förändringen i hjärnan till följd av Parkinsons sjukdom är att nervcellerna för svart substans, som alltså spelar en stor roll i hjärnans belöningssystem och som producerar dopamin, minskar vilket i sin tur leder till sänkta dopaminvärden.

- Vi vet att låga dopaminvärden i hjärnan har ett samband med Parkinsons sjukdom och de symptom som Parkinsonpatienter kan ha, säger Valtteri Kaasinen som är docent i neurologi vid Åbo universitet. Till de symptomen hör de kännspaka darrningarna i muskler, muskelstelhet och långsamma rörelser som ofta förknippas med Parkinsons.

En nedsatt dopaminverksamhet kan upptäckas genom isotopavbildningar och den här metoden används för att diagnostisera Parkinsons sjukdom i Europa och USA.

Forskningen vid Åbo universitet och Åbo universitetscentralsjukhus visar att den dopaminverksamhet som syns i en isotopavbildning och som visar sambandet mellan antalet celler och dopaminverksamhet inte är så entydig som man tidigare har trott.

- Det här är något som bör beaktas då man i framtiden utvecklar vårdmetoder på basen av nervcellerna som producerar dopamin, säger Kaasinen. Det verkar också som om isotopavbildningen inte är den mest optimala metoden att följa upp vårdresultaten.

I forskningen räknade man den svarta substansens dopaminceller efter att patienter som led av Parkinsons sjukdom hade avlidit och jämförde de resultaten med resultat från isotopavbildningar som gjorts på patienterna innan de avled. Antalet celler kan inte beräknas medan patienten lever eftersom den svarta substansens nervceller finns långt in i hjärnans inre delar och provbitar kan inte tas så länge patienten är vid liv.

Forskningsresultaten publicerades den 10 mars i den amerikanska tidskriften Neurology som ges ut av American Academy of Neurology.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland