Hoppa till huvudinnehåll

Desperata partier vill ha kända kandidatnamn till val

Val
Val Bild: Arja Lento röstsedel

Det blir ett stort tryck på partierna att skaka fram lyskraftiga namn till landskapsvalet i januari 2018. De mest lyskraftiga är förstås sittande riksdagsledamöter som dessutom vanligen är medlemmar i hemkommunens fullmäktige av samma orsak.

Frågan är hur vettigt det här är ur demokrati-och ansvarssynvinkel.

Det är lite tabu över den här frågan och den kunde diskuteras lite mera principiellt men partierna är desperata att hitta namn som folk känner igen och litar på, säger forskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi.

Annan kutym i de övriga nordiska länderna

I de övriga nordiska länderna finns det enligt forskaren Siv Sandberg ingen lagstiftning som direkt förbjuder politiker att verka på olika nivåer men i praktiken finns det en arbetsfördelning.

I Sverige återfiner man politikerna på högst två nivåer. Vanligen så att kommunalpolitiker också kan finnas i landstingen liksom riksdagsledamöter men inte riksdagsledamöter i kommunalpolitiken.

I Norge är det praxis att avstå från kommunalpolitik om man blir riksdagsledamot och i Danmark har partierna kommit överens sinsemellan att politiker bara verkar på en nivå.

- I Finland har vi dessutom ytterligare en lustighet. Det vill säga det sitter en massa riksdagsledamöter i kommunförbundets styrelse, säger Sandberg. I Sverige däremot försöker det svenska kommunförbundet hålla en armslängds avstånd till riksdagen eftersom kommunförbundet uppfattas som en intressebevakarorganisation gentemot riksdagen.

Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning vid ÅA.
Siv Sandberg. Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning vid ÅA. Bild: Yle/Monica Forssell siv sandberg

- Det är svårt att utkräva ansvar om samma människor sitter på många poster. I en demokrati borde man veta vem som har makt på vilken nivå och i vilken roll vederbörande talar den här gången.

- Frågan om politikerna borde välja den nivå de verkar på kom upp i samband med landskapslagstiftningen men den kom inte många meter innan partierna sade att vi fortsätter som förr.

Enligt Siv Sandberg utvecklades det nuvarande systemet i Sverige på 1970-talet när de olika valen samlades till samma valdag. Sverige hade sedan tidigare långa listor där partierna ställde upp kandidaterna i rangordning. Den här utvecklingen ledde till att de olika politikerkarriärerna separerades allt mer och heltidspolitiker på kommunalnivå introducerades i allt större utsträckning.

- Jag ser de pragmatiska fördelarna med vårt system där en och samma person är insatt i frågorna på olika nivåer och innan infrastrukturen med deltids-eller heltidspolitiker på lokal och landskapsnivå är på plats är det svårt att få tillfredsställande lösningar.

Riksdagsledamöterna får sitta på många stolar

KD:s riksdagsledamot Peter Östman ställer upp i kommunalvalet i Larsmo men vill inte meddela i det här skedet hur det blir med valet till landskapsfullmäktige i januari 2018. Det beror bland annat på vilka förtroendeposter som kan bli aktuella på lokalnivå efter kommunalvalet.

- Jag tar inte ställning före kommunalvalet men jag kan nog säga att det ser väldigt utmanande ut tidtabellsmässigt om en riksdagsledamot skall vara representerad på alla beslutsnivåer, säger Peter Östman.

- Arbetsbördan och att sätta sig in i alla frågor blir nog utmanande och begränsande, nånting kan bli lidande om man är med på alla nivåer.

Peter Östman lyfter inte självmant fram demokratisaspekten som ett problem ifall samma person är med på tre olika beslutsnivåer men kommer med följande svar på en direkt fråga.

- Det finns också den aspekten, nog tycker jag att det vore att föredra om det finns lite olika personer som representerar de olika organen.

Jutta Urpilanen (SDP) är på samma linje som Östman, det vill säga inget besked om landskapsvalet innan kommunalvalet är över. Tidsanvändningen är ett viktigt kriterium för henne när hon bestämmer sig.

- Det blir nog besvärligt att förena riksdagsarbetet, småbarnsförälderns och ledande uppgifter i landskapsförvaltningen.

- Det är viktigt ur demokratisk synvinkel att riksdagsledamöter som känner till de lokala förhållandena också är aktiva antingen på det lokala planet eller regionalt.

Joakim Strand (SFP) ställer upp

Joakim Strand (SFP) är både fullmäktigeordförande i Vasa och riksdagsledamot. Han tycks inte vara riktigt hundraprocentigt övertygad om att landskapreformen verkligen blir av och därmed att det ens skulle ordnas val i början på nästa år. Det verkar inte heller som att Strand ser några större problem med att samma personer kan fungera på tre olika beslutsnivåer i framtiden, åtminstone uttycker han dem inte verbalt.

- Österbotten ska komma på världskartan i alla olika sammanhang och då måste man jobba via de forum som finns och är det så att det blir ett landskapsval så nog är jag med, säger Joakim Strand.

- Själv skulle jag jättegärna se att man inte skulle ha den här mellannivån, skulle man ha egen beskattningsrätt i landskapen så vore det mera legitimt ur en demokratisk synvinkel.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten