Hoppa till huvudinnehåll

Professor: Om antalet privata sjukförsäkringar ökar har vårdreformen misslyckats

Symbolbild föreställande en blodtrycksmätare och en hög med sedlar.
Symbolbild föreställande en blodtrycksmätare och en hög med sedlar. Bild: Ismo Pekkarinen / All Over Press hälsovård,hälso- och sjukvård,hälsa,sjukvård,läkare,pengar

Det är inte längre bara barnfamiljer som skaffar privat sjukförsäkring. Också den vuxna befolkningen litar i allt större utsträckning på privata försäkringar då det gäller hälsa. Men vilken roll kommer privata sjukförsäkringar att ha efter att den nya vårdreformen träder i kraft?

Finland har ett av de mest omfattande offentliga social- och hälsovårdssystemen i världen. Ändå väljer allt fler att skaffa privata sjukförsäkringar.

Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet, förhåller sig kritisk till utvecklingen.

- Vi borde komma ifrån en slags dubbelsystem där folk har fått sin offentliga försäkring genom att betala skatt och sedan också betalat privata försäkringsbolag för annan försäkring, säger Hiilamo.

Enligt Hiilamo är den vanligaste orsaken till att skaffa privat sjukförsäkring att man vill undvika köer. Vad kommer då att hända med alla privata sjukförsäkringar när den nya vårdsreformen träder i kraft? Meningen är ju att den bland annat ska lösa problemet med de långa köerna. I det nya systemet ska man själv få välja vilken vårdinrättning som tar hand om en.

- Det är en nyckelfråga. Om valfrihetsreformen lyckas borde efterfrågan på privata försäkringar försvinna förstås. Men det finns väldigt mycket osäkerhet kring reformen och huruvida den kommer att förbättra servicen.

Heikki Hiilamo är professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet.
Professor Heikki Hiilamo. Heikki Hiilamo är professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet. Bild: Yle/Anna Savonius professor i socialpolitik vid helsingfors universitet

Hiilamo säger att mängden privata sjukförsäkringar i framtiden direkt kommer att korrelera med hur bra man lyckats med vårdreformen.

- Om antalet privata försäkringar ökar så kan vi dra slutsatsen att reformen inte har lyckats.

FPA-ersättning för privata hälsotjänster upphör

Många finländare söker sig till privat hälsovård speciellt då det är frågan om specialvård, som till exempel gynekologtjänster eller ögonläkare. I och med reformen kommer FPA-ersättningen för dessa tjänster att upphöra. Tanken är att specialvården ska löpa tillräckligt smidigt inom den offentliga sektorn.

FPA:s forskningsprofessor Hennamari Mikkola är ändå inte helt övertygad.

- Man undrar ju nog om skattebetalarnas pengar kommer att räcka till att täcka alla dessa specialtjänster.

Det är också ännu oklart vilka hälsovårdstjänster den offentliga sektorn i framtiden kommer att stå för.

- Jag misstänker att det nog kommer att dröja innan man på offentligt håll kan gå till ögonläkaren, säger Mikkola.

Enligt Mikkola kan privata sjukförsäkringar och hälsovårdstjänster fungera som komplement till den offentliga vården. Om den privata sektorn däremot blir för stor skapar det lätt ojämlikhet i vården.

Professor Hiilamo är på samma linje.

- Om andelen privat vård ökar väldigt mycket så blir det en stor risk för det offentliga systemet, säger han

Hiilamo tycker att resurserna ska styras till den offentliga vården så att efterfrågan på privata sjukförsäkringar minskar.

- Kvaliteten i den offentliga vården ska vara hög. Det är en av grundstenarna i den nordiska modellen.