Hoppa till huvudinnehåll

Märta Westerlund: Jag tänder eld på mitt studentbetyg

Märta Westerlund
Märta Westerlund Bild: Yle/Kalle Ranta märta westerlund,radio x3m,x3m

Jag tar studenten då jag är 18 år gammal. Mitt liv är fartfyllt med många spännande, skrämmande och stressande faktorer. Min motivation ligger i underkant men jag kämpar mig igenom provtillfällena. Jag klarar mitt mål och kan stolt kalla mig för student. Vad får jag ut av det? Jag är nu kunnighetsstämplad för resten av mitt liv.

Efter gymnasiet tar jag ett mellanår innan jag börjar studera till klasslärare på Åbo Akademi. Nu, tre år senare, bestämmer jag mig för att avsluta mina studier. Klassläraryrket är inte rätt val för mig.

Jag börjar planera hur mitt nästa mål ska se ut och inser att jag är begränsad. Lika begränsad som jag var för fyra år sedan men det känns mer orättvist idag.

Den vita mössan är inte det enda som följer mig resten av livet

Mitt studentbetyg har påverkat mig medvetet och omedvetet under mina fyra år som universitetstuderande. Jag skall ge er några exempel. Dessa citat är direkt tagna ur mitt liv.

- Är du bra på modersmål?
- Nåjoo, jag skrev ett C i studentskrivningarna så att väl helt okej?

eller

- Alla som har skrivit lång matematik i studentskrivningarna kan gå vidare till kapitel 10.

eller

- Kan du be om vägbeskrivning av den där gubben?
- Äsch, kan du inte du göra det?
- Nå alltså jag är inte så bra på engelska, jag skrev bara ett B i studenten.

Varje dag lär jag mig något nytt. Det strävar jag åtminstone efter. Är det då inte orättvist att studentbetyget har en så stor påverkan på mitt liv?

Det sistnämnda citatet är en situation där jag nedvärderar mina kunskaper i engelska endast på grund av mitt studentbetyg. Visst känns det fel?

En ny chans som ingen tar hänsyn till

I oktober 2016 fick jag en chans att i radioprogrammet X3M Veckoslut skriva om min studentskrivning i engelska. Det valdes på måfå ett studentprov, jag utförde alla tre delar och min engelska lärare från Ekenäs Gymnasium Åsa Nygård-Lintunen rättade min essä. En grå dag i mars för fyra år sedan i Ekenäs högstadieskolas gymnastiksal räckte min kunskapsnivå i engelska till ett lubenter approbatur (B).

Utgår du ifrån att min kunskapsnivå är exakt den samma idag, fyra år senare, upplever jag dig som naiv och dessutom har du fel. Studentprovet jag skrev i höstas betygsattes med ett magna cum laude approbatur (M). Bör ändå påpekas att mitt resultat inte granskades av studentexamensnämnden.

Men varför bryr sig då universitetet jag söker till hur jag presterade för fyra år sedan? Varför vill de veta hur fina betyg jag hade som 18-åring? Varför kan mitt studentbetyg påverka mig ännu idag?

Identifierad med en föråldrad kunskapsnivå

Inträdesprovet visar vad jag kan idag, intervjun visar vem jag är idag men studentbetyget? Det visar vad jag kunde för fyra år sedan. Om jag har otur kan jag gå miste om min studieplats för att mitt studentbetyg är för dåligt.

Nå alltså jag är inte så bra på engelska, jag skrev bara ett B i studenten.

Jag svänger på steken. Låt oss säga att jag som 18-åring råpluggade inför studentskrivningarna och fick toppbetyg. Under de senaste fyra åren har jag inte läst en enda bok, inte en endaste tidning och inte varit intresserad av att medvetet lära mig något nytt. Hur kan universitetet jag söker till ge mig extrapoäng för kunskap jag hade för fyra år sedan? Idag kommer jag inte ihåg ett smack av vad som hände under andra världskriget.

Jag vill ha samma möjligheter som du

Jag börjar planera hur mitt nästa mål ska se ut och inser att jag är begränsad. Jag tänder eld på mitt studentbetyg och skriver fulla poäng i inträdesprovet. Det bevisar vem jag är idag.

Nyligen publicerat - X3M