Hoppa till huvudinnehåll

Nativiteten fortsätter rasa: Vi har nu bara ett och ett halvt barn

Två barn, varav det ena är fotomanipulerat så att bara hälften syns.
1,56 barn. Två barn, varav det ena är fotomanipulerat så att bara hälften syns. Bild: Michal Janek, Foto. Sebastian Dahlström, bildeditering. barn (familjemedlemmar),familjer (grupper),barnfamiljer

Nativitetssiffrorna lyser röda för sjunde året i följd. Under de senaste åren har det fötts så få bebisar att tusentals moderskapsförpackningar blivit över och skickats till föderskor i världens krishärdar.

Trenden med att avsiktligt skaffa endast ett barn - eller inget barn alls - har börjat vinna terräng i Finland i enlighet central- och sydeuropeisk modell.

Finländare höjer ofta familjen till skyarna och man tackar mamma, pappa, systrar och kusiner för sin lycka och framgång. Syskon som man kan dela det förgångna, nuet och framtiden med rankas högt på listan över viktiga saker i livet.

Den stora frågan är alltså varför familjestorleken minskar om de flesta värdesätter familjen.

Siffrorna för januari 2017 bådar inte gott

Nativiteten har enligt Statistikcentralen minskat sex år i följd - vi ser ut att vara inne på det sjunde dåliga året.

Siffrorna för januari 2017 ser inte bra ut: I januari föddes flera hundra barn färre än i januari två år tidigare.

Torp med vagga.
Torp med vagga. Bild: By Oilikki - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=53172654 torp,Vagga

Senast barnmorskorna hade så lite att göra var under nödåren 1867-68 då skörden slog fel, folk svalt och vargarna ylade bakom torpknutarna.

Forskningsprofessor Mika Gissler vid Institutet för hälsa och välfärd THL hör till dem som talar om samhällsrealiteternas stora betydelse för den minskade nativiteten.

- Det var ingen överraskning att barnantalet började minska efter toppåret 2010, recessionen började ju 2008 och den har pågått länge. Familjer har inte vågat skaffa barn utan de har skjutit fram saken, säger Gissler.

Det är många demografer som håller med honom. En utdragen lågkonjunktur med relativt hög arbetslöshet, osäkra arbetsförhållanden och försämrade sociala förmåner slår hårt mot personer i familjebildande ålder.

Idealantalet barn: Lite mindre än två

Befolkningsförbundets familjebarometer 2015 visar att finländarnas idealbarnantal har minskat och många tycker att ett barn är lämpligt.

När man år 2007 frågade personer i familjebildande ålder hur många barn deras idealfamilj har var svaret 2,5 barn.

Nu är det ideala barnantalet mindre än två.

nativitetssiffror i Finland
nativitetssiffror i Finland Bild: Yle Grafiikka nativitet,demografi

Önskemålen gällande familjestorlek för dem som vill ha barn har förändrats mest hos den lägsta socioekonomiska gruppen, och forskarna tror att det inte enbart handlar om förändrade ideal utan om en anpassning till rådande kärvt läge.
Man påstår att unga är egoistiska och därför inte vill ha barn. Men mest kanske det handlar om oro. Budskapet från världen är inte alltid så vackert.― Forskningsprofessor Mika Gissler
Det finns precis som tidigare "vanliga" familjer med många barn. I endel religiösa samfund är det typiskt att barnantalet är stort, och traditionellt finns en liten skara bättre bemedlade familjer som har fyra eller fler barn.

Storfamiljer kräver stora bostäder och extra rymliga fordon. Familjerna med fyra eller fler barn är inte särskilt stort till antalet om man ser till totalnativiteten.

För familjer där bägge föräldrarna jobbar kan den hårda arbetstakten och de höga bostadspriserna i tillväxtcentra verka avskräckande i fråga om barn nummer tre.

- Men det som man verkligen ska oroa sig för är trenden att utbildade kvinnor inte skaffar några barn alls. Budskapet från många är att de inte vill sätta några barn till den här världen. Det kan ha ekologiska förtecken också, detta sätt att tänka, säger Gissler.

Osäkert arbetsliv, svagt skyddsnät, dyra bostäder - eller annars bara sen start?

Det är svårt för unga kvinnor och män att veta när det lönar sig att sätta in stöten på bebisfronten. Visstidsanställda har ingen garanti för att de får återvända till jobbet efter ett eller flera år hemma.

Unga kvinnor jobbar oftare med tidsbundna kontrakt jämfört med män i samma ålder, vilket också försvårar en mer jämlik fördelning av föräldraledigheten.

Samhällets signaler, bland annat sänkt barnbidrag och minskad möjlighet till skatteavdrag för bostadslån, i kombination med krav om att folk borde skaffa fram nya skattebetalare, kan skapa stor stress.

Och stressad är något den som försöker bli gravid varnas för att vara.

Spädbarn
Spädbarn Bild: Unsplash / Janko Ferlic Koper nyfödda,nyfödda,babyer,nativitet,födsel,spädbarn

Åldern för förstföderskor har sakta men säkert höjts och är nu uppe i närmare 29 år. Långa studier, visstidsanställningar samt samhällets försvagade förmåner och skyddsnät spelar en roll i sammanhanget.

1985 var kvinnorna i snitt 26,2 år gamla när de födde sitt första levande barn. Pappornas åldrar har brukat vara cirka två år högre än mammornas.

Beslutet om att försöka få barn är inte enbart kvinnans; alltid vill inte mannen ha barn även om kvinnan anser att det vore dags.

Har det blivit vanligare att kvinnor väljer bort barn?

- Det ser just nu ut som om många på allvar funderar om de alls ska ha barn, säger Gissler.

Enligt Gissler finns det nu för första gången tecken på centraleuropeiska trender i vår familjesyn: Längre söderut har ju ett barn varit idealet redan länge.

Vi närmar oss Italien, Portugal och Spanien där redan andra generationen av endabarn nu föds - om de föds.

År 2014 var fruksamhetssiffran inom EU 1,58. Den borde vara 2,1 levande födda per kvinna för att befolkningen inte ska krympa (om man inte räknar med in- eller utflyttning).

Det förverkligade barnantalet i Finland var 2015 endast 1,65 mot 1,87 år 2010.

Och 2016 var siffran nere i cirka 1,56 (enligt THL:s preliminära siffror). Det betyder i klartext att familjerna i snitt har ett och ett halvt barn numera.

Äggstockarna har en given funktionstid

Gynekologer har länge varnat för riskerna med att skjuta fram familjestarten mer och mer.

Samtidigt lever människor allt längre och hålls friskare högt upp i åldrarna. Många sköter noga om sin hälsa, de äter nyttigt och motionerar flitigt. De gör alltså allt "rätt".

Påverkar den förlängda livstiden på något sätt på äggstockarnas verksamhet? Har kvinnors fertila tid förlängts?

- Nej, äggen har samma kvalitet som förr även om kvinnorna själva är i bättre skick när de är 40 än för hundra år sedan, säger Gissler.

Enligt Gissler kan man tyvärr inte tänka så att man kan skjuta fram barnafödandet till 40 eftersom man lever och hålls frisk till 80-90.

Staten kan ju inte bestämma när man ska skaffa barn. Men man borde säga att gör det före 30, helst vid 25.― Forskningsprofessor Mika Gissler om den ideala biologiska åldern för kvinnor att få barn

I Finland kan man inte låta utreda sin fertilitet inom den offentliga sektorn såsom i exempelvis Danmark, där det finns en klinik vid Rigshospitalet dit kvinnor kan gå för att få ett svar på om det finns orsak till brådska.

En mamma häller upp mjölk åt sina barn vid matbordet.
En mamma häller upp mjölk åt sina barn vid matbordet. Bild: Yle hemarbete,mammaledighet,Mamma,barn,måltid

Parallellt med att fler väljer att leva utan barn finns det ett stort antal personer som lider av ofrivillig barnlöshet.

Mellan 10-15 procent - enligt vissa källor 15-20 procent - av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet i något skede.

Ett par klassificeras enligt WHO:s definition som ofrivilligt barnlöst när paret aktivt i 24 månader försökt få en graviditet att börja.

Problemet är bekant också på andra håll i västvärlden; kvinnor anses ofta få skylla sig själva om de startat för sent med barnalstrandet.

Sekundär barnlöshet mycket vanlig

När beslutet om att bilda familj väl fattas kan allt gå lätt som en dans. Det första barnet föds ungefär när man vill, men några år senare kan allt vara annorlunda.

Det som också ökar i Finland är så kallad sekundär barnlöshet.

Med sekundär infertilitet (barnlöshet) avses att ett par har svårt att få barn nummer två. Första barnet kan ha blivit till alldeles enkelt men sedan händer ingenting.

Bara att vi kom under kategorin ofrivilligt barnlösa var tillräckligt för att vi skulle få dåligt samvete över vår son. Vi var ju inte ofrivilligt barnlösa, vi var ju föräldrar som ville ha fler barn.― Citat från en mammablogg

När en kvinna som tidigare har varit gravid eller fått barn inte blir gravid igen efter att ha försökt i minst 12 månader är det fråga om sekundär infertilitet.

Det talas också i någon mån om tertiär infertilitet, vilket betyder att önskan om barn nummer tre inte uppfylls. Den gemensamma faktorn är att familjen inte uppnår önskad storlek i fråga om barnantal.

Barn
Barn Bild: Pekka Kauranen granskat

Den sekundära barnlösheten påverkar också nativitetssiffrorna negativt - från Sverige finns uppgifter om att vart tredje par söker fertilitetsvård för andra barnet.

Också i Finland erbjuds vanligtvis fertilitetsvård på offentliga sidan för andra barnet.

För tredje barnet erbjuds inte offentlig fertilitetsvård, varken i Finland eller Sverige.

Har sekundär barnlöshet blivit vanligare, forskningsprofessor Gissler?

- Ja. Många som har velat ha ett till barn har skjutit upp saken för att omständigheterna inte var bra just då. Sedan går tiden, man har kanske väntat för länge. Slutresultatet är att antalet barn blir för lågt i förhållande till önskemålen.

I olika mammagrupper kan man läsa om hur sorgen över det uteblivna andra eller tredje barnet inte riktigt tas på allvar av omgivningen.

Folk runtomkring en uppmanar en att inte tänka på det, att vara tacksam för det man har, att ta det som det kommer.― Citat från en mammablogg av en som försöker få sitt tredje barn.

De som redan är föräldrar uppmuntras att njuta av det barn de har - vilket de ju givetvis gör. Samtidigt uttrycker många sorg över att barnet inte har något syskon.

Ska man skynda på med att skaffa syskon om man är över 30?

- Nå, åldersskillnaden mellan två barn ska helst vara minst 18 månader, annars ökar risken för komplikationer. Det har inte förändrats, svarar Gissler.

Tiden behandlar inte kvinnor och män jämlikt i fråga om fortplantning

Åldern påverkar fertiliteten, det torde inte ha undgått någon som funderar på de här sakerna.

Kvinnors fertilitet börjar avta mellan 25 och 30 års ålder, till en början långsamt. Från och med 35-årsålder börjar fertilitetsminskningen bli snabbare.

Vi väntar på en svängning i nativiteten. Vi vet inte om barn är på väg, det andra eller tredje barnet. Vi vet inte om trenden redan finns.― Forskningsprofessor Mika Gissler

Frågan om fertilitet och äggstockarnas skick är mycket individuell, där finns inget standardtillstånd.

Hos en del kvinnor är äggcellerna genetiskt programmerade att sluta fungera ganska nära 30-årsstrecket, säger överläkare Anne-Mari Suikkari vid Befolkningsförbundet i en videointervju.

Vissa kvinnor däremot kan bli gravida utan svårighet i 40-årsåldern. Vid 36-38 års ålder beräknas i alla fall äggstockskraften vara cirka hälften av vad den var vid tjugo års ålder. Det är den som mest påverkar möjligheten att få barn.

Också mannens ålder kan spela in vid barnlöshet, men fertiliteten avtar mycket långsammare än hos kvinnan.

väntande mamma med dotter
väntande mamma med dotter Bild: Yle/Stefan Härus väntande mamma

Nedsatt fertilitet kallas även för subfertilitet, och den delas i sin tur in i primär och sekundär fertilitet. Nedsatt fertilitetet är vanligare än infertilitet.

Kvinnor är äldre när de föder

För kvinnor finns en absolut gräns för egna biologiska barn i och med övergångsåldern.

Naturliga graviditeter hos kvinnor över 50 förekommer, men de är mycket ovanliga. Fertilitetsbehandlingar har i modern tid möjliggjort fullgångna graviditeter för kvinnor över 60.

För män finns det ingen lika tydlig gräns eftersom fertiliteten avtar gradvis. Då och då rapporteras det om 80-90-åriga fäder som stolta visar upp sitt senaste nyfödda barn.

Män kan samtidigt vara far, farfar och farfarsfar till småbarn.

Enligt Statistikcentralens uppgifter om befolkningsförändringar är det för närvarande vanligast för kvinnor att föda mellan 30 och 34 års ålder. Det är vanligare än barnafödandet bland 25-29-åringar.

Bland 35-39-åringar föds det relativt sett fler barn än bland 20-24-åringar. Bland 20-24-åringar har fruktsamheten minskat klart under de senaste åren.

I gruppen 40-44-åringar går fruktsamheten däremot uppåt. Nu föds 36 barn per tusen kvinnor i åldersgruppen 35-44 år.

Tips av överläkaren vid Befolkningsförbundets fertilitetsklinik Anne-Mari Suikkari om hur man skyddar sin fertilitet: (På finska)

Suikkari säger att vi i dagens värld är bra på att sköta de preventiva åtgärderna men att vi lätt glömmer bort att fertiliteten inte är evig.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes