Hoppa till huvudinnehåll

"Finlandssvensk film behöver en Messias"

Finlandssvenskt filmcentrums verksamhetsledare Dag Andersson i aulan i en biograf
Dag Andersson vill se mera finlandssvensk långfilm. Finlandssvenskt filmcentrums verksamhetsledare Dag Andersson i aulan i en biograf Bild: Yle/Maud Stolpe nb dag andersson

Finlandssvensk filmproduktion kämpar för sin överlevnad. Det finns både teknik och utbildning för att göra film på svenska i Finland, men kampen om pengarna är hård.

Jan-Olof Svarvar har 25 års erfarenhet av filmbranschen. Karriären började som lärare i TV-produktion.

Man sitter i länstol.
Jan-Olof Svarvar har gjort sig ett namn inom filmbranschen världen över. Man sitter i länstol. Bild: Yle/Kati Enkvist jan-olof svarvar,österbotten

I början av 1990-talet kom vändpunkten som gjorde Jan-Olof till producent. Det var Jörn Donners tv-serie Småstadsberättelser som tog honom vidare i karriären. Först bar vägarna till Stockholm. Sedan något år är han tillbaka i Österbotten igen.

- Det är utmanande att jobba med film på svenska i Finland, säger han.

Med penna och sax som arbetsredskap

Antonia Ringbom har gjort animationsfilmer sedan 1969 både för barn och vuxna. Just nu har hon två stora produktioner på gång.

Animation betyder rita, klippa, klistra och fotografera. Det är ett långsamt arbete, som Antonia gör i sin studio i den åboländska skärgården.

- För mig har det handlat om att jag antingen har haft något på hjärtat eller så har jag varit jättearg, ledsen eller upprörd på nånting, säger hon.

Animationsfilmaren Antonia Ringbom sitter vid ett arbetsbord i sin ateljé
Antonia Ringbom vid arbetsbordet i studion. Animationsfilmaren Antonia Ringbom sitter vid ett arbetsbord i sin ateljé Bild: Yle/Maud Stolpe nb antonia ringbom

Antonia halkade in på animation tack vare sina illustrationer i Nya Pressen. Hon jobbade också många år som freelance på barnredaktionen på Svenska Yle, där hon gjorde allt möjligt.

Nog levde jag ju på något sätt, men väldigt skröpligt.― Antonia Ringbom

Utkomsten var på den tiden osäker och ersättningarna för animationer pytteliten.

- Nog levde jag ju på något sätt, men väldigt skröpligt, minns hon.

Efter några år som freelance grundade Ringbom en egen firma. Då blev det lättare att jobba för produktionsbolag.

- Den ena saken har gett den andra och jag har skuttat från ett isflak till ett annat, säger hon.

Antonia Ringbom är en prisbelönt filmskapare med många utmärkelser och priser i bagaget. Stipendieansökningarna har blivit många under åren.

- Nu har jag så mycket jobb som jag aldrig har haft, säger hon.

Trots tiotals år i branschen är den stora utmaningen fortfarande marknadsföringen.

- Det är jättejobbigt att sälja sig och marknadsföra sig. Därför är det bra att jobba med andra produktionsbolag som kan sköta den saken.

Stöd i början och slutet är avgörande

De stora filmstöden i Finland kommer från Finlands filmstiftelse och Centret för stöd för audiovisuell kultur, AVEK. På finlandssvenskt håll bidrar också Svenska Kulturfonden och Svenska Yle.

Dessutom finns det nordiska stödformer där de nationella tv-bolagen har en gemensam pool i Nordiska film och tv-fonden.

Alla fick lite, men alla fick för lite.― Marianne Möller

Dramaturgen Marianne Möller har länge varit med i branschen och har bland annat varit VD för Finlands filmstiftelse.
För ett år sedan gjorde hon en kartläggning över hur Svenska kulturfondens filmstöd har delats ut och fungerat.

- Det som slog mig var att det var väldigt välvilligt, säger hon. Alla fick lite, men alla fick för lite.

Marianne Möller är dramaturg.
Marianne Möller säger att det är viktigt att det finns fiktion om finlandssvenskar för finlandssvenskar. Marianne Möller är dramaturg. Bild: Yle/Carina Bruun Marianne Möller,Närbild

Marianne Möllers rekommendation var att fonden skulle satsa mera på produktionsplanering. Det är i början och slutet av produktion hjälpinsatsen borde sättas in.

- Då kunde en film som görs på svenska få bättre möjligheter att få stöd från Finlands filmstiftelse och mycket bättre villkor i ett avtal med Yle, motiverar hon.

Risken finns ändå att man ibland litar för mycket på de finlandssvenska fonderna. Både Marianne Möller, Jan-Olof Svarvar och många filmskapare med dem har snappat upp mellan raderna i diskussioner med Finlands filmstiftelse att de finlandssvenska fonderna kan ta hand om produktionen av svensk film i Finland.

På filmstiftelsen avvisar man att det skulle vara så, men medger att man är medveten om att finlandssvensk film i Finland har möjlighet till penningkällor som finska sidan inte har tillgång till.

Nya kortfilmer av unga filmskapare

Den 23 mars har fyra nya kortfilmer premiär i Helsingfors.
Filmerna är resultatet av tävlingarna Novellfilm och Kortfilm 2017.

Tävlingen arrangeras som ett samarbete mellan Svenska Yle, Svenska kulturfonden och Filmstiftelsen. Finlandssvenskt filmcentrum ordnar filmvisningarna.

Filmerna som visas är:
DANS PÅ TUNN IS (manus: Jan Nåls, regi: PV Lehtinen)
En drömliknande berättelse där två för varandra obekanta unga, en pojke och en flyktingflicka, träffas under ovanliga omständigheter. Tillsammans gör de det omöjliga.

GLASPÄRLAN (manus och regi: Tommi Seitajoki)
En 12-årig pojke plundrar soptunnor i förorten Myrbacka. Han söker efter något i strävan av en belöning.

SPRÅKFRÅGAN (manus: John Lundsten, regi: Niklas Lindgren)
En politisk bajskomedi.

VÅRFESTEN (manus: Eva-Maria Koskinen, regi: Salla Sorri)
Berättelsen om en flicka som drömmer om hela världens blickar och om hennes mamma som helst av allt vill gömma sig. Filmen handlar om att bli kvinna. Det är både svårt och underbart.

Neonskylt med texten Andorra
De nya kortfilmerna visas på biograf Andorra i Helsingfors. Neonskylt med texten Andorra Bild: Yle / Berislav Jurisic andorra,biograf,Helsingfors

Intresset för att göra kortfilmer är glädjande, men det skulle behövas något mer för att synliggöra finlandssvensk film bättre

- Inte kan man säga att det går riktigt bra för den finlandssvenska filmen, slår filmcentrets verksamhetsledare Dag Andersson fast.

Han pekar på att faktum att det görs för lite svensk film för att den skulle nå ut till en bredare publik. Det som görs är dessutom oftast kortfilm.

- Den filmgenren får inte heller i allmänhet så mycket uppmärksamhet, säger Andersson. Långfilmer görs beklagligt nog ganska sällan.

Finlandssvenskt filmcentrum finansierar inte film utan har som uppgift att sprida information om att det nog görs lite film på svenska också i vårt land.

Utbildning och utrustning finns, men ändå är det alltså något som fattas för att finlandssvensk film ska få luft under vingarna.

Vi väntar på den finlandssvenska filmens Kaurismäki.― Dag Andersson

Andersson väntar på en filmmessias som skulle göra det stora genombrottet och rikta inte bara Finlands och Nordens utan hela världens uppmärksamhet på finlandssvensk film.

- Vi väntar på den finlandssvenska filmens Kaurismäki, säger Andersson. Skulle vi få ett lokomotiv så skulle vi säkert få några andra vagnar i rörelse också.

Film för barn och unga ger klirr i kassan

Kulturfonden har en reservation på drygt en miljon euro årligen för stöd för film och medieproduktion. Svenska Yle satsar ungefär lika mycket. Stora dramasatsningar görs ungefär vart tredje eller vart fjärde år.

- För det första tänker vi kvalité, säger Charlotte Sundström som är ansvarig producent för kultur, drama och dokumentärer på Svenska Yle. Det ska också fungera för en finlandssvensk publik och vara en berättelse som bara går att göra här i Svenskfinland. Annan slags film kan man se via andra distributionskanaler.

Charlotte Sundström är Svenska Yles ansvariga producent för kultur, drama och dokumentärer.
Svenska Yle stöder hellre tv-serier än långfilm, säger Charlotte Sundström. Charlotte Sundström är Svenska Yles ansvariga producent för kultur, drama och dokumentärer. Bild: Yle/Carina Bruun charlotte sundström,Närbild,puvusto

För filmproducenterna och produktionsbolagen har Svenska Yle en viktig roll.

- Just nu är Yle den part som måste vara med om man ska göra en större tv-produktion, säger Jan-Olof Svarvar. Oberoende av om det är en film eller en tv-serie måste Svenska Yle vara med

Svenska kulturfonden är en liten aktör när det kommer till svenskspråkiga långfilmer och stöder gärna processer i ett tidigt skede. Det handlar om manusskrivande och förberedande arbete inför filmprojekt.

- De söker olika saker beroende på vad trenden är och hur utbudet ser ut annars, säger Jan-Olof Svarvar. Om man bara är ute efter produktionspengar och det inte spelar så stor roll vad man gör, kan man göra ett pussel där man producerar det finansiärerna ger pengar för.

Inriktningen nu är film för barn och ungdomar.

- Just nu, år 2017, ska man göra barnfilm om man vill få ihop till en bra produktionsbudget, säger Svarvar.

Programmet sänds också i Yle Fem, måndag 20.3.2017 kl 2017, samt på tisdag 21.3.2017 kl 17.25.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten

  • Våt brunbjörn

    En björn har rört sig i Solf

    Spår av björn mellan riksåttan och Rimal.

    En björn sågs på måndag kväll röra sig i Solf i Korsholm mellan riksåttan och Rimal. Det finns tydliga spår efter björnen och Anton Svens från Solf jaktförening bekräftar att det rör sig om björnspår.

  • Mercury 3,5 hästkrafter

    Efterlysningen 23.5

    Flera utombordare efterlyses idag!

    Utombordare i olika konfigurationer - men också en hel del stick-relaterat i Efterlysningen idag!

  • Ungdomsriksdagen 15.4.2016.

    Debatten i riksdagen om jour i Vasa skjuts upp

    Tas upp till behandling första juni.

    Det blir ingen debatt om omfattande jour på Vasa centralsjukhus på tisdagen. Tidigare var det tänkt att medborgarinitiativet om jourreformen skulle debatteras i riksdagen på nytt på tisdagen, men inte heller den här gången är omsorgsminister Juha Rehula (C) på plats.

  • Pulpeter

    Ingen skolstrejk i Vasa

    Staden går föräldrarnas krav till mötes.

    Det blir ingen skolstrejk i Vasa på fredag det meddelar föräldraföreningen i Vanhan Vaasan koulu. Föräldrar till elever i skolan hade tänkt hålla barnen hemma från skolan på fredagen på grund av den dåliga inomhusluften.

  • Liten flicka söker asyl med sin familj på Vasa polisstation

    Inga papperslösa har uppsökt hälsovård i Vasa

    "Behov av utökade tjänster finns inte".

    I Vasa är det inte aktuellt att utöka hälsovårdstjänsterna för papperslösa, det vill säga personer utan uppehållstillstånd. Behovet verkar inte finnas.

  • Daghemmet Skogsgläntan i Ekenäs.

    Privata daghem vill ha mer pengar av Vasa stad

    Servicesedeln täcker inte kostnaderna.

    Systemet med servicesedlar är helt vettigt. Men Vasa stad måste betala mer för att det ska fungera. Det säger man på ett par mindre privata daghem i Vasa. Nu tar stadsstyrelsen upp ärendet.

  • Fiskare kollar sitt nät i en glosjö.

    Projekt om glosjöar ska säkra vikars livskraft

    Kartläggning av fiskarnas lekplatser ska göras i Österbotten

    Forststyrelsen ska tillsammans med samarbetspartners under de närmaste åren kartlägga fiskarnas lekplatser i de grunda havsvikarna vid Österbottens kust.