Hoppa till huvudinnehåll

Invånare i Fiskehamnen: Varför informeras vi inte om svenska tjänster här?

Anna-Christina Martin på sin balkon i Fiskehamnen.
Anna-Christina Martin står på sin balkong i Fiskehamnen. Utanför växer stadsdelen i rasande fart. Anna-Christina Martin på sin balkon i Fiskehamnen. Bild: Yle/Carina Bruun anna-christina martina,fiskehamnen

I takt med att nya stadsdelar växer fram i Helsingfors, växer också behovet av svenska tjänster. Medan politiker och invånare högljutt debatterat om skola och förskola på Busholmen, har det varit knäpptyst om Fiskehamnen. Nu efterlyser invånare mera diskussion och information om de svenska tjänsterna även i Fiskehamnen.

Anna-Christina Martin och hennes familj har bott de tre senaste åren i Fiskehamnen och stortrivs. Men i och med att familjen blir större, växer behovet av svenska tjänster.

- Här finns två daghem och skolklasser med ettor och tvåor, men de är alla på finska. Vi har inte hört ett knyst om stadens planer för oss som är två- eller svenskspråkiga i Fiskehamnen, säger Martin.

Farfarsbron tar dig till Blåbärslandet.
Farfarsbron tar dig snabbt och enkelt till Blåbärslandet och vidare till Brändö. Farfarsbron tar dig till Blåbärslandet. Bild: Yle/Carina Bruun farfarsbron,fiskehamnen

Brändö ligger närmare än Åshöjden

För tillfället går Martins dotter i daghem i Berghäll och det andra barnet föds i april.

- Det är några kilometer till daghemmet, alltså inte jättelångt. Men det är klart att det är andra rutiner för oss än för våra finskspråkiga bekanta som har ett daghem precis bakom knuten, säger hon.

Var kommer barnen att gå i skola?

- För tillfället är det Åshöjden som gäller. Och så vitt jag vet går distriktsgränsen precis vid Brändö bro. Skolfrågan är inte helt aktuell för oss ännu, men visst känns det lite tokigt att åka till Åshöjden när Brändö ligger närmare. I och med Farfarsbron är vägen dit betydligt tryggare än till Åshöjden.

”Vi har inte hört någonting”

Anna-Christina Martin efterlyser främst en diskussion kring de svenska frågorna.

- Dels känner vi oss lite bortglömda, men jag tycker också att man förbiser Fiskehamnens potential som ett område för svensk- och tvåspråkiga familjer. Det är ett jättetrevligt område som växer. Varför skulle inte finlandssvenskar vara intresserade av att flytta hit, säger hon.

Anna-Christina Martin
Anna-Christina Martin och hennes familj har bott tre år i Fiskehamnen. Anna-Christina Martin Bild: Yle/Carina Bruun anna-christina martin

Kan ni tänka er att flytta bort härifrån?

- Vi trivs här och vill fortsätta leva här, men vi måste förstås fundera på vad den bästa lösningen blir för vår familj sedan när det blir aktuellt med skola och så vidare.

Vilka risker finns det i att man inte diskuterat svenskspråkiga tjänster i Fiskehamnen?

- I och med att man inte marknadsfört Fiskehamnen som ett svenskspråkigt område på samma sätt som Busholmen, finns inte samma attraktionskraft här som på Busholmen. Samtidigt kan det hända att tvåspråkiga familjer som väljer att flytta hit känner sig attraherade av att anlita finskspråkiga tjänster. De ligger nära till hands och de utvecklas ständigt.

”Ett daghem eller en svenskspråkig daghemsgrupp borde inte vara omöjligt att fixa”

Martin anser inte att det är realistiskt med en skola i Fiskehamnen, men ett daghem på svenska tycker hon att man kunde fundera på.

- Jag efterlyser den allmänna diskussionen och mera information, så att man som invånare och tvåspråkig i Helsingfors blir beaktad. Då skulle man kunna samplanera och varför inte komma på innovativa lösningar. Som till exempel tvåspråkiga daghemsgrupper eller svenskspråkiga grupper i samband med det större finskspråkiga dagiset.

Synd att informationen varit bristfällig

På staden anser dagvårdschefen Nina Fabricius att det är synd att informationen och diskussionerna uteblivit.

- Jag ansvarar inte för stadens invånarkvällar. Det är stadskansliet som kallar med oss när vi ska berätta om svenskspråkig service. Det är bara att beklaga ifall det funnits svenskspråkiga som inte fått ta del av informationen. Det är något jag ska lägga bakom örat, föra fram i vår egen organisation och utanför den, säger dagvårdschefen Nina Fabricius.

Hon säger att det inte är aktuellt med ett daghem i Fiskehamnen.

- Det har tydligen inte varit ett område dit svenskspråkiga familjer i första hand har flyttat till. Inte i en så stor utsträckning som vi hade trott. Sen kan det hända att man inte flyttar dit för att det inte finns svenskspråkig service. I Arabiastranden däremot, som ligger bredvid, har vi en stor inflyttning.

Svenskt daghem på Nätholmen

Fabricius vill inte spekulera i ett framtida daghem i Fiskehamnen och hon ogillar idén med svenskspråkiga grupper i finska enheter.

- Vi ska ha större svenska enheter så att de inte ska vara så sårbara. Det att man skulle ha en svensk grupp i ett större finskt daghem är inget jag förespråkar, säger hon.

Enligt Fabricius finns det en tomtreservation för ett svenskspråkig daghem på Nätholmen som ligger invid Fiskehamnen, men på andra sidan bron. För tillfället ser det ut som att man börjar bygga daghemmet år 2020

  • Sandlådan vid Steinerdaghemmet Solgården i Karis

    Barnhemsbyggnad i Åbo hyrs ut till dagisföretagare

    Mukulax hyr ut fastighet på Klostergatan.

    Åbo stad hyr ut barnhemsbyggnaden på Klostergatan 5 i Åbo centrum till det privata daghemsbolaget Mukulax. Meningen är att öppna ett dagis i byggnaden efter att barnhemmet har flyttat ut.

  • Henrik Lundqvist.

    Lundqvist vill spela OS: ”Alla vill åka dit”

    Svenske målvakten: Låt NHL-spelarna delta i OS nästa säsong.

    Den svenske supermålvakten Henrik Lundqvist är tydlig: Låt NHL-spelarna delta i OS nästa säsong. ”Det är en otroligt häftig grej”, säger han till Radiosporten.

  • Bokbussen i Raseborg fungerar som ambulerande vallokal.

    I Raseborg får man rösta i bussen

    Bokbussen blev en valbuss.

    Förtidsröstningen har inletts. I Raseborg går det bra att rösta också i bokbussen. Däremot går det inte att låna böcker i den så länge den fungerar som vallokal.

  • Marcus Rosenlund med logo

    Marcus Rosenlund: Våra barn är teknikens bakåtsträvare!

    Varför vill mina söner ha sämre datorspel än jag hade?

    I årtionden har Hollywood jobbat på filmer och datorspel med allt mer uppskruvat tempo och allt häftigare specialeffekter. Men åtminstone mina barn tycks trivas bäst i 1980-talets simpla virtuella landskap.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen

  • Ars 17 på Kiasma, pressvisning

    Digikonst och internet på ARS17

    ARS17, utställningen för nutidskonst är här igen .

    ARS, utställningen eller kavalkaden för nutidskonst, är tillbaka på Kiasma efter sex års väntan. Temat på ARS17 år digital konst och med den samtida konstens medel inbjuds åskådaren på en resa genom den digitala nutiden och framtiden.