Hoppa till huvudinnehåll

Embla - nytt matpris som hyllar det nordiska köket

En skål med bär. På bordet finns också flera burkar med sylt.
En skål med bär. På bordet finns också flera burkar med sylt. Bild: Yle/Monica Forssell mathantverk

Ett nytt nordisk matpris skall stärka den gemensamma matidentiteten och -kulturen samt öka intresset för nordisk mat utanför Norden. Matpriset kallas Embla, efter den första kvinnan i den nordiska mytologin. Nu kan även du anmäla dig till tävlingen.

Embla skall bidra till att stärka den gemensamma matidentiteten och -kulturen i Norden samt öka intresset för nordisk mat även utanför Norden. Matpriset är en del av Ny nordisk mat III-programmet.

Det är sex lantbruksorganisationer inom Nordiska Bondeorganisationers Centralråd NBC, som lanserar den första gemensamma nordiska mattävlingen någonsin.

De finländska representanterna i projektets styrgrupp Anni-Mari Syväniemi, matkulturombudsman på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Mia Wikström, informatör på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, påminner om att det finns mycket gott i den nordiska maten.

– I Norden har vi fantastiskt smakrika och rena råvaror. Dessutom finns det ett stort kunnande och innovationer bland våra matproffs. När vi delar med oss av allt det goda som den nordiska maten har att bjuda på får vi mångfalt tillbaka, säger Wikström.

Informatör Mia Wikström
Mia Wikström välkomnar Embla. Informatör Mia Wikström Bild: SLC / Mia Wikström Svenska lantbruksproducenternas centralförbund,informatörer,mia wikström

– Vi har all anledning att vara stolta över de finländska matproducenterna och aktörerna bakom maten. Den finländska maten håller hög standard i internationell jämförelse och vi har en intressant matkultur som vi ska visa upp för våra nordiska vänner. Vi hoppas få in många bidrag till de sju tävlingskategorier från de finländska mataktörerna, säger Syväniemi.

Mads Frederik Fischer-Møller, seniorrådgivare vid Nordiska Ministerrådet, framhåller bredden bakom den nya nordiska mattävlingen.

– Det är en styrka för Embla-prisets identitet och syfte, att organisationerna bakom tävlingen representerar den nordiska maten på bred front, säger Fischer-Møller.

Bromarvbon Sara Randström plockar nypon för sina produkter.
Nordiska bär är av hög kvalitet. Bromarvbon Sara Randström plockar nypon för sina produkter. Bild: Yle/Monica Slotte sara randström,Raseborg,Bromarv

Embla-priset kommer att utdelas vartannat år. Den första prisutdelningen sker i Danmark 2017, med den danska lantbruksorganisationen Landbrug & Fødevarer som värd. I samband med prisutdelningen offentliggörs även värdlandet för Embla 2019. Prisutdelningen i Köpenhamn sker vid det danska miljö- och matministeriets toppmöte Better food for more people i samband med Copenhagen Cooking 2017 i augusti.

Sju pris i sju kategorier

I Embla-mattävlingen kan man tävla i sju kategorier. Till den nordiska tävlingen nomineras ett bidrag till respektive kategori från varje nordiskt land. I varje nordiskt land utser en nationell jury en nominerad per kategori till den nordiska tävlingen. En samnordisk jury kommer i sluttävlingen att utse vilken av de nominerade som vinner Embla-priset i de respektive kategorierna.

De sju kategorierna till Embla-priset 2017 är: Mathantverkare 2017, Råvaruproducent 2017, Mat till många 2017, Matkommunikatör 2017, Matdestination 2017, Matentreprenör 2017 samt Mat till barn och unga 2017.

Även Färöarna, Grönland och Åland deltar med egna kandidater i tävlingen. Anmälningar från Åland sker via en separat anmälningsblankett. Nomineringar från dessa områden går direkt till den samnordiska juryn och de nominerade tävlar på samma villkor som nominerade från respektive nordiskt land.

Anmälningstiden till Embla 2017 pågår från den 14 mars till den 17 april 2017. Anmälningsblanketten och ytterligare information om det nordiska matpriset Embla finns på tävlingens hemsida, med skild finlandssvensk anmnälningsblankett.

Tilläggsinformation:
Mia Wikström, informatör, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, 050 355 3213 eller mia.wikstrom@slc.fi
Anni-Mari Syväniemi, matkulturombudsman, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, 050 511 8909 eller anni-mari.syvaniemi@mtk.fi

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Trädgårdsentusiaster flockades till Strömsö

    Närmare 2000 personer besökte trädgårdskvällen på Strömsö.

    Närmare 2000 personer besökte Strömsö på torsdagen när portarna öppnades upp för sommarens trädgårdskväll. Besökarna fick bland annat fynda på plantloppis, testa ogrässhots och höra hur trädgården kan gynna hälsan.

  • Odla själv så vet du vad du äter

    Anlägg trädgårdsland, bygg varmbädd eller odla i låda.

    Att odla sin egen mat är snällt för såväl plånbok som miljö. Dessutom vet man precis vad det är man stoppar i sig då man följt hela processen. Här har vi samlat idéer för dig som är intresserad av att odla grönsaker och rotfrukter. Vill du ha mera inspiration för trädgården? Kom till Trädgårdskvällen på Strömsö den 8.6.2017.

  • Odling för nybörjaren

    Enkla, funktionella och lättskötta odlingar.

    Är du intresserad av enkel odling som inte kräver mycket skötsel har vi samlat tips på odlingsprojekt som funkar både på balkongen och i större trädgårdar.

  • Bygg en gärdesgård i gammal stil

    Så här bygger man en traditionell gärdesgård.

    Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är gärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

  • Micke Björklunds finska gröt blev succé

    Miche Björklund kokar gröt på finska

    Här är klippet där Micke Björklund förklarar hur man kokar god gröt på finska. Det har spridits som en löpeld. Klippet publicerades på Yle Österbottens Facebook-sida på fredagen den 21 oktober och har redan fått närmare 250 000 visningar.

  • En vecka med endast närproducerad mat - hur gick det?

    Klarade sig Micke Björklund på närmat?

    Michael ”Micke” Björklund fick i uppdrag av Matias Jungar att under fem dagar leva på endast närproducerade råvaror. Varje dag skulle han göra frukost, lunch och middag. Han fick använda råvarorna endast en gång, och det samma gällde användningen av råvaruproducent. Varorna skulle vara framställda inom 30 kilometers radie från Vasa. Till sin hjälp fick han välja ut tre basvaror, och eftersom han är Micke Björklund så valde han smör, grädde och salt. Grunden i hans matlagning, som han uttrycker det själv.

  • Närmat liveblogg - från Michael Björklunds matresa

    Så här ser en vecka med närproducerad mat ut

    I Svenska Yles pilotprojekt Närmat testade Michael Björklund att under 5 dagar leva på ultralokal mat som var producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Med sig på resan hade han Matias Jungar. All mat som lagades byggde på tips från publiken. Vi tackar alla som var med.

Nyligen publicerat - Mat och fritid