Hoppa till huvudinnehåll

Embla - nytt matpris som hyllar det nordiska köket

En skål med bär. På bordet finns också flera burkar med sylt.
En skål med bär. På bordet finns också flera burkar med sylt. Bild: Yle/Monica Forssell mathantverk

Ett nytt nordisk matpris skall stärka den gemensamma matidentiteten och -kulturen samt öka intresset för nordisk mat utanför Norden. Matpriset kallas Embla, efter den första kvinnan i den nordiska mytologin. Nu kan även du anmäla dig till tävlingen.

Embla skall bidra till att stärka den gemensamma matidentiteten och -kulturen i Norden samt öka intresset för nordisk mat även utanför Norden. Matpriset är en del av Ny nordisk mat III-programmet.

Det är sex lantbruksorganisationer inom Nordiska Bondeorganisationers Centralråd NBC, som lanserar den första gemensamma nordiska mattävlingen någonsin.

De finländska representanterna i projektets styrgrupp Anni-Mari Syväniemi, matkulturombudsman på Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Mia Wikström, informatör på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, påminner om att det finns mycket gott i den nordiska maten.

– I Norden har vi fantastiskt smakrika och rena råvaror. Dessutom finns det ett stort kunnande och innovationer bland våra matproffs. När vi delar med oss av allt det goda som den nordiska maten har att bjuda på får vi mångfalt tillbaka, säger Wikström.

Informatör Mia Wikström
Mia Wikström välkomnar Embla. Informatör Mia Wikström Bild: SLC / Mia Wikström Svenska lantbruksproducenternas centralförbund,informatörer,mia wikström

– Vi har all anledning att vara stolta över de finländska matproducenterna och aktörerna bakom maten. Den finländska maten håller hög standard i internationell jämförelse och vi har en intressant matkultur som vi ska visa upp för våra nordiska vänner. Vi hoppas få in många bidrag till de sju tävlingskategorier från de finländska mataktörerna, säger Syväniemi.

Mads Frederik Fischer-Møller, seniorrådgivare vid Nordiska Ministerrådet, framhåller bredden bakom den nya nordiska mattävlingen.

– Det är en styrka för Embla-prisets identitet och syfte, att organisationerna bakom tävlingen representerar den nordiska maten på bred front, säger Fischer-Møller.

Bromarvbon Sara Randström plockar nypon för sina produkter.
Nordiska bär är av hög kvalitet. Bromarvbon Sara Randström plockar nypon för sina produkter. Bild: Yle/Monica Slotte sara randström,Raseborg,Bromarv

Embla-priset kommer att utdelas vartannat år. Den första prisutdelningen sker i Danmark 2017, med den danska lantbruksorganisationen Landbrug & Fødevarer som värd. I samband med prisutdelningen offentliggörs även värdlandet för Embla 2019. Prisutdelningen i Köpenhamn sker vid det danska miljö- och matministeriets toppmöte Better food for more people i samband med Copenhagen Cooking 2017 i augusti.

Sju pris i sju kategorier

I Embla-mattävlingen kan man tävla i sju kategorier. Till den nordiska tävlingen nomineras ett bidrag till respektive kategori från varje nordiskt land. I varje nordiskt land utser en nationell jury en nominerad per kategori till den nordiska tävlingen. En samnordisk jury kommer i sluttävlingen att utse vilken av de nominerade som vinner Embla-priset i de respektive kategorierna.

De sju kategorierna till Embla-priset 2017 är: Mathantverkare 2017, Råvaruproducent 2017, Mat till många 2017, Matkommunikatör 2017, Matdestination 2017, Matentreprenör 2017 samt Mat till barn och unga 2017.

Även Färöarna, Grönland och Åland deltar med egna kandidater i tävlingen. Anmälningar från Åland sker via en separat anmälningsblankett. Nomineringar från dessa områden går direkt till den samnordiska juryn och de nominerade tävlar på samma villkor som nominerade från respektive nordiskt land.

Anmälningstiden till Embla 2017 pågår från den 14 mars till den 17 april 2017. Anmälningsblanketten och ytterligare information om det nordiska matpriset Embla finns på tävlingens hemsida, med skild finlandssvensk anmnälningsblankett.

Tilläggsinformation:
Mia Wikström, informatör, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, 050 355 3213 eller mia.wikstrom@slc.fi
Anni-Mari Syväniemi, matkulturombudsman, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, 050 511 8909 eller anni-mari.syvaniemi@mtk.fi

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Pumpagryta med grön curry och kokos

    Snabblagad vardagsmat, klar på en halvtimme.

    En snabblagad och enkel höstgryta när pumporna är i säsong, här får du vardagsmat klar på en halvtimme. Curryn ger kryddighet och mustighet medan apelsinen tillför fräschör och syrlighet till höstens söta rotsaker.

  • Reflexbälten och andra reflextips

    Dekorera med korsstygn i tusch.

    Lee syr reflexer på de reflexlösa kläderna. En del kan dekoreras med mönster ritade med permanent tusch i valfri färg.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

Nyligen publicerat - Mat och fritid

  • Petter Lindberg: C-kassetten – en kärleksförklaring

    När Rec + play fångade en helt tidevarv.

    Om det är något föremål som jag förknippar med min barn- och ungdom, så är det C-kassetten. Dessa oansenliga och ömtåliga små plastföremål bjöd på en usel ljudkvalitet, men i förhållande till storebrodern LP-skivan, hade de ändå en klar fördel. På C-kassetterna kunde man nämligen banda sina favoritlåtar. Rec + Play Jag har fördrivit många timmar vid kassettbandspelaren i mitt pojkrum.

  • Riko Eklundh: Det finns roligare saker än träning

    Svårt att komma igång med träningen? Här är några tips.

    Skådespelaren Riko Eklundh är missnöjd med sin kondition. Därför har han antagit utmaningen att under en veckas tid träna målmedvetet och försöka hitta en konditionsform han skulle gilla.

  • Strömsökorv på svamp och vildsvin

    En hel måltid inuti en korv.

    Paul Svensson ser på kvalitetskorv på ett helt nytt sätt, den skall naturligtvis vara saftig och smakrik, men den skall också bestå av 50 % vegetabilier. Strömsökorven är fullspäckad med proteiner och lokala råvaror och är verkligt bra mat - en hel måltid inuti en korv.

  • Sy kuddar med fåglar

    Sy egna kuddar med färgglada fåglar.

    Att brodera fåglar och sy en kudde är ett projekt som passar bra att göra många tillsammans utan att det tar så lång tid.

  • Kimitoön kan bli Åbolands matmecka

    Första restaurangdagarna ordnas denna vecka.

    Den här veckan satsar många restauranger på Kimitoön lite extra på maten och lokala råvaror lyfts också fram. Dagarna till ära provöppnar också en helt ny restaurang i Kimito.

  • Vardagsrummet blev ett terrarium - här får hemlösa ormar kärlek

    Hemma hos Anna-Carolina Ojaharju bor tidigare hemlösa ormar.

    Flera hemlösa ormar och en iguana har hittat ett hem hos Anna-Carolina Ojaharju i Laihela. Den största av dem alla, en borneo-pytonorm, har Ojaharju köpt som liten och den fungerar dessutom utmärkt som terapiorm för sonen.

  • Mer "slow living" med Frank och hans familj

    Säsong 17 av serien En tvättäkta lantis.

    Välkommen tillbaka till Frank och hans familj på Kastaniegården. Det är högsommar och Frank njuter av livet med djuren och odlingarna. Säsong 17 av En tvättäkta lantis bjuder också på kalkbränning, fortsatta byggprojekt och tillverkning av äppelcider.

  • Skulle du klara dig på 7€ per dag?

    Journalisten My Tengström antog utmaningen.

    Journalisten My Tengström utmanade sig i en vecka med att leva på arbetslöshetsunderstöd, för att få lite perspektiv på sin egen konsumtion och sina vanor. Bort föll en stor del av hennes sociala aktiviteter, och då hon blev sjuk blev hon tvungen att stjäla toapapper för att klara budgeten.