Hoppa till huvudinnehåll

Rapport visar: Majoriteten av de unga låter bli att rösta

En väljare fyller i valsedeln i kommunalvalet år 2008
En väljare fyller i valsedeln i kommunalvalet år 2008 Bild: Markku Ulander/Lehtikuva Kommunalval,Helsingfors,kommnalvalet år 2008

Av de yngsta väljarna lät över två tredjedelar bli att rösta i det senaste kommunalvalet. Även unga vuxna, 25- 34 åringar, gick sällan till valurnan.

Det finns runt 4,4 miljoner röstberättigade finländare i våra 295 kommuner. Valforskarna Sami Borg och Sari Pikkala målar upp en bild av lokaldemokratins väljare och kandidater i sin rapport Kuntavaalitrendit, det vill säga kommunalvalstrender.

Sami Borg kommer också att fungera som Yles valexpert i TV1 på valkvällen.

Enligt forskarna lever vi mitt i ett brytningsskede gällande social- och hälsovårds och landskapsreformen. Kommunernas antal har minskat med en tredjedel sedan år 1980. Också antalet kandidater har minskat med hälften sedan 80-talet.

Upp och hoppa ungdomar!

Den bedrövligaste informationen i rapporten gäller de unga väljarna. Då valdeltagandet för hela befolkningen i det senaste kommunalvalet låg på 58,3 procent, röstade endast var tredje person under 25 år. De yngres valdeltagande var under 30 procent.

Unga vuxna, mellan 25 och 35 år deltar en aning flitigare men andelen nådde ändå bara upp till 40 procent. I de båda åldersgrupperna var kvinnorna något aktivare.

I jämförelse med senaste riksdagsval sjönk de ungas valdeltagande med 15 procentenheter jämfört med andra åldersgrupper.

Den som mest sannolikt röstar är en person i 55-69 år. I den här åldersgruppen finns det knappast några skillnader mellan könen. I den var valdeltagandet 72 procent.

I åldersgruppen över 70 år sjunker valdeltagandet dramatiskt, speciellt bland det mycket gamla. En märkbart större del av de här äldre röstberättigade är kvinnor.

Demokrati är inte en svordom

Under de senaste årtiondena har man två gånger kunnat iaktta en större minskning i valdeltagandet.

Nedgången som skedde inför kommunalvalet 1996 berodde på att EU-val hölls samtidigt.

Överlag var valdeltagandet i slutet av 90- talet bedrövligt, det sjönk med sammanlagt 15 procentenheter mellan åren 1996 och 2000, visar rapporten.

Männens valdeltagande sjönk under kvinnornas i kommunalvalet år 1984. Ganska snart efter det stabiliserades skillnaden och ligger nu kring några procentenheter.

Kommunalvalen åren 2004 och 2008 var livligare, men år 2012 togs ett steg tillbaka. I jämförelse med övriga EU- länder är 60 procent inte särskilt lågt, menar
forskarna.

– Men om man jämför med till exempel Danmark eller Sverige är deltagandet i Finland väldigt lågt.

Unga drar sig för ledande positioner

Färre kandidater än tidigare ställer nu upp i kommunalvalet. Jämfört med år 1980 har antalet sjunkit till hälften.

Den största orsaken till att antalet kandidater har minskat beror på att antalet kommun- och fullmäktigeplatser har minskat.

Forskarna Sari Pikkala och Sami Borg
Forskarna Sari Pikkala och Sami Borg Forskarna Sari Pikkala och Sami Borg Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva Sami Borg,forskare,kommunalval,Kommunalvalet 2017,sari pikkala

En annan orsak är att folket har distanserats från partiernas verksamhet. Tidigare har kommunalvalskandidaterna utsetts bland partiaktiva, skriver forskarna i rapporten Kommunalvalstrender.

Fullmäktigeplatsernas antal har minskat med nästan 4 000, alltså 30 procent. Antalet kandidater har krympt till hälften av tidigare 67 000.

I fullmäktigena och bland kandidaterna finns få unga. Att det finns så få unga kandidater kan delvis vara förklaringen till att unga sällan röstar.

Man röstar flitigare i mindre kommuner. Kandidaterna är ofta bekanta och det motiverar till att rösta.

Av riksdagspartierna är det endast De gröna och Kristdemokraterna som har lyckats locka till sig fler kandidater i det kommande valet än de hade i det föregående.

Allt färre vallokaler

I början av 90-talet frångick man systemet med två valdagar till att ha endast en.

Också tiden för förhandsröstning skars ner till en vecka år 1996.

Att det har blivit allt mer populärt att rösta på förhand har ändå inte höjt det slutliga valdeltagandet. Av dem som röstar på förhand är största delen äldre personer som troligtvis skulle rösta i vilket fall som helst.

Jessica Björklöf/ praktikant på Yle nyheter

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val