Hoppa till huvudinnehåll

Rapport visar: Majoriteten av de unga låter bli att rösta

En väljare fyller i valsedeln i kommunalvalet år 2008
En väljare fyller i valsedeln i kommunalvalet år 2008 Bild: Markku Ulander/Lehtikuva Helsingfors,kommnalvalet år 2008,Kommunalval

Av de yngsta väljarna lät över två tredjedelar bli att rösta i det senaste kommunalvalet. Även unga vuxna, 25- 34 åringar, gick sällan till valurnan.

Det finns runt 4,4 miljoner röstberättigade finländare i våra 295 kommuner. Valforskarna Sami Borg och Sari Pikkala målar upp en bild av lokaldemokratins väljare och kandidater i sin rapport Kuntavaalitrendit, det vill säga kommunalvalstrender.

Sami Borg kommer också att fungera som Yles valexpert i TV1 på valkvällen.

Enligt forskarna lever vi mitt i ett brytningsskede gällande social- och hälsovårds och landskapsreformen. Kommunernas antal har minskat med en tredjedel sedan år 1980. Också antalet kandidater har minskat med hälften sedan 80-talet.

Upp och hoppa ungdomar!

Den bedrövligaste informationen i rapporten gäller de unga väljarna. Då valdeltagandet för hela befolkningen i det senaste kommunalvalet låg på 58,3 procent, röstade endast var tredje person under 25 år. De yngres valdeltagande var under 30 procent.

Unga vuxna, mellan 25 och 35 år deltar en aning flitigare men andelen nådde ändå bara upp till 40 procent. I de båda åldersgrupperna var kvinnorna något aktivare.

I jämförelse med senaste riksdagsval sjönk de ungas valdeltagande med 15 procentenheter jämfört med andra åldersgrupper.

Den som mest sannolikt röstar är en person i 55-69 år. I den här åldersgruppen finns det knappast några skillnader mellan könen. I den var valdeltagandet 72 procent.

I åldersgruppen över 70 år sjunker valdeltagandet dramatiskt, speciellt bland det mycket gamla. En märkbart större del av de här äldre röstberättigade är kvinnor.

Demokrati är inte en svordom

Under de senaste årtiondena har man två gånger kunnat iaktta en större minskning i valdeltagandet.

Nedgången som skedde inför kommunalvalet 1996 berodde på att EU-val hölls samtidigt.

Överlag var valdeltagandet i slutet av 90- talet bedrövligt, det sjönk med sammanlagt 15 procentenheter mellan åren 1996 och 2000, visar rapporten.

Männens valdeltagande sjönk under kvinnornas i kommunalvalet år 1984. Ganska snart efter det stabiliserades skillnaden och ligger nu kring några procentenheter.

Kommunalvalen åren 2004 och 2008 var livligare, men år 2012 togs ett steg tillbaka. I jämförelse med övriga EU- länder är 60 procent inte särskilt lågt, menar
forskarna.

– Men om man jämför med till exempel Danmark eller Sverige är deltagandet i Finland väldigt lågt.

Unga drar sig för ledande positioner

Färre kandidater än tidigare ställer nu upp i kommunalvalet. Jämfört med år 1980 har antalet sjunkit till hälften.

Den största orsaken till att antalet kandidater har minskat beror på att antalet kommun- och fullmäktigeplatser har minskat.

Forskarna Sari Pikkala och Sami Borg
Forskarna Sari Pikkala och Sami Borg Forskarna Sari Pikkala och Sami Borg Bild: Vesa Moilanen/Lehtikuva forskare,kommunalval,Kommunalvalet 2017,Sami Borg,sari pikkala

En annan orsak är att folket har distanserats från partiernas verksamhet. Tidigare har kommunalvalskandidaterna utsetts bland partiaktiva, skriver forskarna i rapporten Kommunalvalstrender.

Fullmäktigeplatsernas antal har minskat med nästan 4 000, alltså 30 procent. Antalet kandidater har krympt till hälften av tidigare 67 000.

I fullmäktigena och bland kandidaterna finns få unga. Att det finns så få unga kandidater kan delvis vara förklaringen till att unga sällan röstar.

Man röstar flitigare i mindre kommuner. Kandidaterna är ofta bekanta och det motiverar till att rösta.

Av riksdagspartierna är det endast De gröna och Kristdemokraterna som har lyckats locka till sig fler kandidater i det kommande valet än de hade i det föregående.

Allt färre vallokaler

I början av 90-talet frångick man systemet med två valdagar till att ha endast en.

Också tiden för förhandsröstning skars ner till en vecka år 1996.

Att det har blivit allt mer populärt att rösta på förhand har ändå inte höjt det slutliga valdeltagandet. Av dem som röstar på förhand är största delen äldre personer som troligtvis skulle rösta i vilket fall som helst.

Jessica Björklöf/ praktikant på Yle nyheter

Läs också

Val

  • Ville Niinistö, De gröna

    Ville Niinistö: Kommuner ska ge papperslösa fristad

    "Vi kan hjälpa, det finns ingen lag som stoppar oss".

    De gröna har gått till val med löftet att motverka regeringens nedskärningar inom utbildning och småbarnsfostran. I en intervju för Yle Nyheter lovar partiordförande Ville Niinistö också en egen och humanare flyktingpolitik i de kommuner De gröna kommer till makten.

  • Li Andersson, Vänsterförbundet

    Li Andersson: Jag tröttnar aldrig på att tala om vårdreformen

    Kommunalvalet är Anderssons första som partiordförande.

    Vänsterförbundets partiordförande Li Andersson är känd för sin förmåga att argumentera. I sitt första val som partiordförande har hon fått extra mycket användning för den egenskapen. Nu gäller det nämligen att sätta stopp för regeringens planer för valfrihet i vården, menar Andersson i Svenska Yles serie Fokus på partiet.

  • Raili Peni steker plättar, Taru Näätänen tar för sig

    Vänsterförbundet vill ha vett i vården

    Partiet är starkt i Hangö där vården är utlokaliserad.

    Vänsterförbundet går till kommunalval med goda social- och hälsotjänster högst på agendan. I Svenskfinland har Vänsterförbundet ett starkt fäste i Hangö, där partiet är tredje störst efter SDP och SFP. I Svenska Yles serie Fokus på partiet följer vi med kampanjen i Finlands sydspets.

  • Juha Sipilä, Centern

    Sipilä: Lokala språkexperiment skadar inte svenskan

    Statsministern tonar ner betydelsen av experimentet.

    Statsminister Juha Sipilä är van att försvara den jättelika vårdreformen när han rör sig ute på kampanjfältet inför kommunalvalet. Kolugnt håller han fast vid att allt kommer att gå som smort, bara folk förstår hur bra reformen är. Däremot vill Sipilä tona ner betydelsen av regeringens språkexperiment med slopad skolsvenska.

  • Kvinna framför Centerns reklamskylt.

    Centern vill värna om servicen och driva reformer

    Kommunalvalet en balansgång för statsministerpartiet.

    Centern står inför stora utmaningar i kommunalvalet. Den stora vård- och förvaltningsreformen ska försvaras, samtidigt som väljarna på landsbygden och i småstäderna runtom i landet måste fås övertygade om att servicen inte försvinner. Det är nu Centerns tur att analyseras i Yles satsning Fokus på partiet.

  • Sari Essayah, Kristdemokraterna

    Sari Essayah: Barn under tre mår bättre hemma än på dagis

    Kristdemokraterna vill behålla hemvårdsstödet.

    Kristdemokraternas ordförande Sari Essayah anser att barn som är tre år eller yngre mår bättre hemma än på dagis, och därför ska kommunerna inte erbjuda gratis dagvård. I Svenska Yles kommunalvalsintervju säger hon också att skolorna ska hålla fast vid kristna traditioner och att kommuner inte ska delta i Pride-evenemang.

  • KD:s kampanjchef i Nyland Kristiina Drotár deltar i ett evenemang i Hagalund.

    Kristdemokraterna - litet, konservativt och ivrigt

    Rekordmånga kandiderar för det värdekonservativa partiet.

    Det värdekonservativa partiet Kristdemokraterna har rekordmånga kandidater som är uppställda i kommunalvalet. I Svenska Yles serie Fokus på partiet följer vi med när Esboborna äter ärtsoppa och tar emot Kristdemokraternas valreklam i Hagalund.

  • Anita Spring, SDP.

    Med rosor i näven går SDP till kommunalval

    Oppositionspartiet nummer ett siktar högt i valet.

    Tiden i opposition har gett fart åt Socialdemokraterna, som på gator och torg kämpar mot bolagiseringen av den kommunala vården. Också dagvården och skolor med problem i inomhusluften är högt på agendan. I Svenska Yles serie Fokus på partiet följer vi kampanjarbetet i Borgå.

  • Petteri Orpo, Samlingspartiet

    Orpo: Jag ser ingen motsättning mellan svenskan och andra språk

    Samlingspartiets ordförande tror på kommunernas framtid.

    Med en samlingspartistisk valseger i bagaget från kommunalvalet år 2012, kunde man tänka att partiordförande Petteri Orpo har en lätt match att föra sitt parti till kommunalval nu. Men hårda sparbeslut inom utbildningen och en jättereform inom social- och hälsovården kan sätta käppar i hjulet. Den här intervjun är en del i Svenska Yles valserie Fokus på partiet.

  • Närbild av gammal kvinna som kör rollator.

    Här är frågorna som känns viktiga i kommunalvalet

    Invandringen bedöms inte vara en speciellt viktig valfråga.

    Äldreomsorgen, hemkommunens ekonomi och skuldsättning, hälsoservicen och sysselsättningen är de viktigaste valfrågorna inför kommunalvalet i april. Över 90 procent kategoriserar dem som viktiga i en undersökning som Stiftelsen för kommunal utveckling (KAKS) låtit göra.

  • Jens Mattfolk från Finlands svenska lärarförbund.

    Jens Mattfolk: Dagens skolsystem tar kål på lärarna

    Ska alla integreras i den vanliga undervisningen?

    Lärarnas arbetsmängd har ökat väldigt mycket och lärarna är nu på gränsen för vad de klarar av, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund. Han anser att skolfrågan borde lyfts mycket högt inför vårens kommunalval.

  • Språkbadselever på Vaasan Keskuskoulu.

    Sjundeårektor: 20 elever i en klass är idealet

    Kommunerna funderar över klasstorlekar för hösten.

    Den här tiden på året planerar kommunerna hur klassindelningen ska se ut i skolorna i höst. Man kunde kanske tro att en lärare föredrar små klasser, men så är inte alltid fallet. I min idealklass finns runt 20 elever berättar Katarina Lodenius, lärare och rektor i Sjundeå svenska skola.

  • daghemmet lyan i Grankulla

    Vill du att dagis ska vara gratis? Se upp när du väljer kommunalvalskandidat

    Frågan om avgiftsfri småbarnspedagogik splittrar partierna.

    Frågan om avgiftsfri småbarnspedagogik splittrar partierna. Bara De gröna och Vänsterförbundet tar tydligt ställning till frågan i sina nationella valprogram. SDP i Helsingfors och Esbo stöder avgiftsfri dagvård, men driver inte frågan på nationell nivå. Flera partier har både kandidater som är för och de som är emot.

  • Valaffischer i Åbo inför riksdagsvalet 2015

    Partiernas luddiga vallöften riskerar sänka valdeltagandet

    Forskare: Tydligare vallöften skulle få folk att rösta mer.

    Vallöften och kommunalval är en problematisk kombination. Konkreta vallöften med tydlig lokal förankring skulle öka väljarnas förståelse för vad kommunerna beslutar om och få folk att rösta mer. Ändå vågar partierna sällan ge konkreta löften.

  • Demonstranter på ett valmöte för Donald Trump i Chocago, Illinois.

    Vem röstar rätt - och vem avgör det?

    Ideal och väljarbeteende kolliderar ofta med varandra.

    Val leder gärna till diskussioner om vad som är rätt eller fel att rösta på, och hurudan den ideala väljaren är. Men finns det en precis lämplig medborgare som alltid röstar genomtänkt och sansat, och hur vet vi vem det är?

  • väljarstödet för partierna inför kommunalvalet 2017

    Soffliggarna fler inför kommunalvalet?

    Ingen dramatiskt upp eller ner i månadens opinionsmätning.

    SDP är fortfarande störst, tätt följt av Centern och Samlingspartiet i Yles färska opinionsmätning inför kommunalvalet. Forskarna förundras över det stora antalet finländare som inte kan eller vill ge sitt stöd till något av partierna. Det är bara en månad till kommunalvalet.

  • Valstämpel.

    De stora partierna ställer upp färre kandidater än i senaste kommunalval

    Målsättningen lyckades bättre i de små partierna.

    Partierna har inte lyckats ställa upp lika många kandidater i år, jämfört med kommunalvalet år 2012. Den nya kommunlagen har lett till att antalet kandidater har minskat speciellt i de stora partierna. Antalet medlemmar i kommunfullmäktige minskar i många kommuner.

Nyligen publicerat - Val