Hoppa till huvudinnehåll

Kosovo är redo för upprättelse för dem som våldtogs under kriget

Vy över staden Gjakova i Kosovo genom en taggig buske
Gjakova låg i mitten av den region där de flesta av våldtäkterna under kriget år 1998 och 1999 skedde. Vy över staden Gjakova i Kosovo genom en taggig buske Bild: Yle/Gustaf Antell Gjakova,Gjakova municipality,Kosovo,Kosovokriget,Våldtäkt i krig

Under Kosovokriget åren 1998 och 1999 våldtog serbiska styrkor tusentals kosovoalbanska kvinnor. Våldtäkt användes som ett strategiskt vapen för att förnedra motståndaren. Idag börjar tabut kring våldtäkterna långsamt att raseras.

I ett kallt och rökluktande rum i ett hus på en bakgata i den lilla kosovoalbanska staden Gjakova träffar jag den dam jag kommer att kalla Besa i den här artikeln.

Besa är en av de möjligen hela 20.000 kvinnor som våldtogs under kriget år 1998 och 1999, då Kosovo kämpade för sin självständighet från Serbien.

- De låste in oss i några rum dit de sedan kom för att våldta oss. De använde sina halsdukar för att täcka våra ögon. De våldtog oss och kissade sedan på oss.

I Besas fall handlar det om serbiska säkerhetspoliser som våldtog ett sjuttiotal kosovoalbanska kvinnor, men också många serbiska kvinnor våldtogs av kosovoalbaner under kriget.

Det Besa berättar för mig hör till det hemskaste jag har hört och allt kommer jag inte att återge här.

En anonym dam fotad bakifrån. Närbild.
"Besa" våldtogs upprepade gånger i mars år 1999 En anonym dam fotad bakifrån. Närbild. Bild: Yle/Gustaf Antell våldtäkt,Våldtäkt i krig,Kosovo,Kosovokriget,tabun,sociala problem,Gjakova,Gjakova municipality

Besas pärs började några dagar efter att Nato på USA:s president Bill Clintons initiativ började bomba Belgrad den 24 mars år 1999.

Målet var att få ett slut på Serbiens och Kosovos krig, som hade pågått i ett år. Väst hade valt Kosovos sida, Ryssland stödde serberna.

Samtidigt som bomberna föll i Belgrad blev serbisk polis och militär allt grymmare i i synnerhet västra Kosovo.

När invånarna i den lilla byn Beleg hörde att serberna var på kommande bestämde de sig för att fly. I 20 stora bilar packade med främst kvinnor och barn for de iväg mot närmaste större by, Isniq.

Karta över Serbien plus Kosovo
Karta över Serbien plus Kosovo Bild: Yle kartor,Serbien,Kosovo

Men de hann inte långt förrän serbisk säkerhetspolis grep dem och förde dem tillbaka.

När det blev mörkt började tortyren. Den fortsatte i en vecka.

Våldtäkt är ett välplanerat strategiskt vapen i krig

- De kom två eller tre stycken och våldtog en kvinna i taget. Det var kallt och vi fick inte klä på oss på flera dagar.

Hon berättar hur polismännen drog dem i håret och slog deras huvuden i väggen. Männen rökte i ett sträck och de fimpade cigaretterna på kvinnornas nakna kroppar.

Under tiden som kvinnorna våldtogs hölls deras barn inlåsta i närheten.

- Några gånger fick vi möta våra barn. De hade alla mina tre barn som gisslan. De bad mig välja vilket barn de skulle skära upp.

De serbiska polismännen höll sina stridsknivar framför barnen när de ställde de här frågorna.

Trots att det visade sig att det handlade om hot säger Besa att det här hörde till den värsta delen av tortyren.

- Ibland tog de våra män till oss för att visa vad de gjorde med oss. Min man var inte där, men de visade upp mig för min svärfar. Senare dödade de honom.

Efter en vecka släppte serberna kvinnorna och barnen. Besas barn var alla vid liv.

Ratko Mladic
Den bosnienserbiske generalen Ratko Mladic uppges ha varit en av hjärnorna bakom massmorden och -våldtäkterna i Kosovo under kriget 1998-1999. Ratko Mladic Bild: EPA serbisk arméledare

Några månader senare tog kriget slut. Efter det sade ingen ett ord om våldtäkterna.

Kvinnorna i Beleg hör till de kvinnor som drabbades värst av serbernas strategi att förnedra de kosovoalbanska kvinnorna så mycket som möjligt.

Men enligt uppskattningar gjorda av Världshälsoorganisationen WHO våldtogs antagligen närmare 20 000 kvinnor och en del män under kriget.

Kvinnorna kämpar med skuldkänslor

- I vårt patriarkala samhälle är sexuellt våld tabubelagt. Man får inte nämna det. Våldtäkter uppfattas inte som ett brott mot den våldtagna kvinnans eller flickans integritet, utan som ett brott mot familjens namn och heder, säger Veprore Shehu.

Shehu började genast efter kriget jobba med att utreda våldtäkterna och efter en tid tog hon över ansvaret för organisationen Medica Kosova.

Det är en medborgarorganisation som specialiserar sig på att erbjuda våldtäktsoffren rehabilitering, terapi, vård och stöd i praktiska frågor som ekonomi och juridik.

- Fokus läggs på männens misslyckande att försvara familjens kvinnor och flickor. Därför vill männen inte att alla vet att familjens kvinnor har blivit våldtagna.

Våldtäkter uppfattas inte som ett brott mot den våldtagna kvinnans eller flickans integritet, utan som ett brott mot familjens namn och heder.― Veprore Shehu, Medica Kosova

Tystnaden fungerar bara för männen om hemligheten kan bevaras, men för en kvinna som måste försöka förtränga vad som har hänt kan tystnaden kännas som ett övergrepp.

- Våldtäkterna påverkar kvinnornas liv och hur de klarar av att ta hand om sin uppgift som mödrar under åren efter konflikten, menar Shehu. Stigmat och rädslan att bli avslöjad leder lätt till djupt posttraumatiskt stressyndrom PTSD.

Ofta vet omgivningen dessutom ändå vad som har hänt och då ser det ut som om kvinnan skuldbeläggs. Det är också så de flesta kvinnor känner det.

Veprore Shehu, direktör för organisationen Medica Kosova
Veprore Shehu från Medica Kosova Veprore Shehu, direktör för organisationen Medica Kosova Bild: Yle/Gustaf Antell våldtäkt,Våldtäkt i krig,Våld mot kvinnor,Kosovo,veprore shehu

Men männen känner sig också skyldiga. Vinnaren är gärningsmännen, som har lyckats med att traumatisera hela samhällen.

En av de viktigaste uppgifterna Medica Kosova har haft har därför varit att försöka få kosovoalbanerna att förstå vad som har hänt.

Det vill säga att kvinnorna har utsatts för ett krigsbrott och att varken de eller deras män är ansvariga för det som den serbiska säkerhetspolisen och armén gjorde dem.

"Trots tystnaden var hemligheten egentligen redan ute"

- Sexuellt våld är ett vapen riktat mot kvinnor. Det används för att visa fienden att vi har och kan göra vad vi vill med det som är så värdefullt i er kultur, säger Shehu. Eftersom det uppfattas som ett brott mot hela familjen lever förnedringen kvar i generationer.

Sexuellt våld är ett vapen riktat mot kvinnor.

Hon anser att det enda sättet att slå tillbaka är att ändra på sin egen kultur. De överlevande kvinnorna måste få tala öppet om det som har hänt.

När Shehu och Medica Kosova började åka runt i byarna för att tala med dem som hade överlevt våldtäkterna, vågade ingen tala.

Byn Beleg blev så småningom den öppning de behövde. Eftersom de visste att alla kvinnor i byn hade varit med om den skräckfyllda veckan i slutet av mars 1999, hade de en tråd att börja dra i.

Trots tystnaden var hemligheten egentligen redan ute. Alla visste att alla hade drabbats.

Shehu åkte flera gånger till byn och alltfler kvinnor började berätta. Långsamt började enstaka kvinnor i också andra byar tala.

Presidenten förstod gräsrötterna

Det stora genombrottet kom år 2011. Det var då som den första kvinnan gick ut i media och berättade om sina upplevelser.

Kosovos president Atifete Jahjaga på besök i Jordanien år 2014.
Kosovos president Atifete Jahjaga på besök i Jordanien år 2014 Kosovos president Atifete Jahjaga på besök i Jordanien år 2014. Bild: EPA Atifete Jahjaga,Kosovo

Det var också då som Kosovo fick sin första kvinnliga president, Atifete Jahjaga, en polischef med rötter i en by nära Gjakova och Beleg.

En kyrka utanför staden Gjakova i västra Kosovo.
Trots att området runt Gjakova är nästan helt muslimskt finns det en del kyrkor som återspeglar landets brokiga historia.. En kyrka utanför staden Gjakova i västra Kosovo. Bild: Yle/Gustaf Antell våldtäkt,Våldtäkt i krig,sexualbrott,Kosovo,Gjakova municipality

- President Jahjaga bildade det Nationella rådet för dem som har överlevt sexuellt våld. Det satte fart på den positiva utvecklingen, det var hon som lyfte upp frågan på en nationell nivå, säger Flora Macula, chef på UN Women i Kosovo.

Tidigare hade bara några enstaka medborgarorganisationer jobbat för att hjälpa kvinnorna. Jahjaga lyfte upp våldtäkterna högt på den politiska dagordningen.

Kampen för kvinnornas rättigheter fick internationell uppmärksamhet sommaren 2015 då konstnären Alketa Xhafa Mripa öppnade en installation som hette "Du talar helt enkelt inte om det" på stadion i Pristina, Kosovos huvudstad.

Konstnären Alketa Xhafa Mripas installation som hedrar krigstida våldtäktsoffer, Kosovo 2105.
Konstnären Alketa Xhafa Mripas installation som hedrar krigstida våldtäktsoffer, Kosovo 2105. Kosovo,installationer

Hon hängde upp tusentals klänningar i räta rader över hela fotbollsplan. Klänningarna representerade de enskilda kvinnorna som lätt glöms bort när man talar om allvarliga krigsbrott.

Hjältinnemonumentet i Kosovos huvudstad Pristina. Porträtt av okänd kvinna.
Hjältinnemonumentet i centrala Pristina uppmärksammar alla kvinnor som har drabbats av de krig Kosovo har kämpat. Hjältinnemonumentet i Kosovos huvudstad Pristina. Porträtt av okänd kvinna. Bild: Yle/Gustaf Antell Kosovo,Kosovokriget,Pristina,Våldtäkt i krig,våldtäkt,Kvinnors rättigheter,krigsförbrytelser,upprättelse

- Nu ser situationen bra ut. Kvinnorna erbjuds terapi och rehabilitering och vi har en lag på gång om ekonomisk kompensation och juridisk upprättelse.

President Jahjagas mandatperiod tog slut förra året, men Macula tror att hennes gärning består.

Kosovo deltog aktivt i arbetet med en FN-rapport om behovet av omfattande skadestånd för de våldtagna kvinnorna.

Flora Macula, chef för UN Women Kosovo, talar i telefon på sitt kontor
Flora Macula, chef för UN Women Kosovo, talar i telefon på sitt kontor. Flora Macula, chef för UN Women Kosovo, talar i telefon på sitt kontor Bild: Yle/Gustaf Antell UN-Women,våldtäkt,Våldtäkt i krig,Kosovo,flora macula

- Det här är ett viktigt år, för snart ska det slutliga beslutet om kvinnornas kompensation tas, säger Macula.

Beslutet att de ska få kompensation har parlamentet redan tagit, men hur mycket och hur det hela ska skötas rent praktiskt debatteras fortfarande.

Det finns en grupp manliga parlamentariker som vill förhöra de kvinnor som får kompensation så att ingen ska kunna lura systemet.

- Det visar hur svårt en del har att förstå problematiken. Vi har suttit i timmar under flera års tid med de här kvinnorna. Det finns ingen anledning att igen utsätta dem för att förhör eller att ifrågasätta dem, säger Veprore Shehu från Medica Kosova.

Hon betonar modet hos den första kvinnan som gick ut i offentligheten och berättade om sina erfarenheter.

Bakgata i staden Gjakovas gamla basarområde, Kosovo.
Gjakovas gamla basarområde brändes ner av serberna under kriget. Idag är det uppbyggt på nytt, men minnet av det som hände lever kvar. Bakgata i staden Gjakovas gamla basarområde, Kosovo. Bild: Yle/Gustaf Antell Gjakova,Old Bazaar, Gjakova,Kosovo,Kosovokriget,Våldtäkt i krig

- En enskild person som berättar om sina erfarenheter kan få saker att rulla. Efter att hon hade öppnat sig började vi kvinnorättsorganisationer ordna demonstrationer som fick stor publicitet, säger Shehu.

Men den kvinnan fick stötte också på beska kommentarer och hotfulla ord. Både politiker och journalister ställde intima frågor och ifrågasatte hennes motiv.

Besa, däremot, säger att det är tack vare Medica Kosova som hon idag vågar tala om sina traumatiska upplevelser.

Hon skulle gärna ha ställt upp med sitt eget namn i den här intervjun, men när jag förklarar att det finns finlandssvenska kosovoalbaner kommer vi tillsammans överens om att det kan vara klokt att vara anonym.

Vy över en slätt i västra Kosovo med berg i bakgrunden.
Västra Kosovo är en bergig region med många små byar. Vy över en slätt i västra Kosovo med berg i bakgrunden. Bild: Yle/Gustaf Antell Kosovo,Kosovokriget,Gjakova,våldtäkt,Våldtäkt i krig,Balkanhalvön,krigsförbrytelser

- De började komma till vår by tre gånger i veckan. De satte sig ner med oss, en i taget och vi fick prata i en timme eller mer, per person.

För de kvinnor och ibland också män som lever med sina traumatiska minnen handlar det uttryckligen om att ta ett steg i taget.

- Jag blev rädd för mörkret och jag blev rädd för mänskors skrik. Små ljud skrämde upp mig och jag vågade inte titta i spegeln. När jag gjorde det kändes det som om jag kunde höra deras skratt.

Enligt Medica Kosova finns det en viktig faktor som kan hjälpa de som överlevde våldtäkterna under kriget; familjen och i synnerhet männen i familjen.

- När jag berättade för min man vad jag hade varit med om sade han att han redan visste. Han stred för befrielsearmén UÇK och de visste alla vad som hade hänt i Beleg. Han sade att jag hade levat i en mardröm, men att jag nu hade vaknat.

Enligt Medica Kosova visar erfarenheten att änkor har större risk att fastna i sig själva och änkor är också överrepresenterade i den höga självmordsstatistiken för personer våldtagna i krig.

- För kvinnorna handlar det om att bryta sin isolation och när det lyckas är det ofta tack vare makarna det lyckas, säger Veprore Shehu.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes