Hoppa till huvudinnehåll

Sipilä redo debattera återgång till obligatorisk studentsvenska

Bildcollage av Juha Sipilä och aktuella språkfrågor i Svenskfinland
Bildcollage av Juha Sipilä och aktuella språkfrågor i Svenskfinland Bild: Yle, Sebastian Dahlström Juha Sipilä,Svenskfinland

Språkklimatet är bistrare och oginare än tidigare i Finland, enligt en färsk Agenda-pamflett. Men statsministern är förvånad: Varifrån kommer stämpeln att vi inte beaktar språkliga rättigheter? Är det SFP som odlar idén i opposition? Sipilä är ändå öppen för debatt om att återinföra studentsvenskan.

Jourreformen som minskade Vasa centralsjukhus betydelse och gjorde Seinäjoki till regionalt sjukhuscentrum känns fortfarande bitter. Och den är inget engångsexempel. För tankesmedjan Agenda var förlusten så bitter att man beställde en pamflett av journalisten Anne Suominen. Hon lägger också in den svenska kampen i ett bredare sammanhang.

Det är en noggrant utarbetad verksamhetsberättelse för regeringen Sipiläs första två år, med rikliga citat. Framförallt från oppositionen, men också flera experter.

Symbolfrågor

- Jourbeslutet blev en symbolfråga för det svenska i Finland. Det blev droppen som fick bägaren att rinna över. Så citeras sociologen Kjell Herberts i pamfletten.
Journalisten Anne Suominen redogör för de beslut i regeringen Sipilä som har konsekvenser för svenskan och bidrar till att finlandssvenskarna känner sig trängda. De är många.

"När Finland övergick till majoritetsdiktatur"

Det är uppenbart att regeringen Sipilä får föga förståelse av skribenten. Utgivaren, den SFP-knutna tankesmedjan Agenda, har knappast beställt en kria där alla parter hörs jämbördigt.

Därför ges mycket plats åt SFP-uttalanden i riksdagens plenisal. Till exempel Mats Nylunds inlägg: "Finland har gått från att vara en rättsstat med grundlagsstadgat skydd för minoriteter till att vara en republik med en enkelspårig och brutal majoritetsdiktatur".

Anne Suominen med pamfletten Regeringen Sipilä och svenskan
Anne Suominen med pamfletten Regeringen Sipilä och svenskan Bild: Lehtikuva / Markku Ulander Pamflett,Regeringen Sipilä,regeringen sipilä

Pamfletten avslutas med en intervju med statsministern. Samlingspartiets ordförande, finansminister Orpo tog sig inte tid, trots att han hade åtta veckor på sig.

De mest svenskkritiska i regeringen

När regeringen Sipilä tillträdde försommaren 2015 bestod den av de tre partier som har varit mest kritiska mot svenskan; Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna. SFP blev utanför regeringen, för första gången sedan år 1979.

I den avslutande intervjun med statsminister Juha Sipilä försäkrar han att svenskans ställning finns med i alla överväganden i regeringen.

Han förstår inte riktigt de svenskspråkiga finländarnas oro. Han ser det mer som en överreaktion på att svenskan har gått tillbaka under en längre tidsperiod. Och han antyder att kritiken odlas av SFP, som för första gången på mycket länge inte sitter i regeringen.

Regeringen har hunnit med mycket på två år

Pamfletten räknar upp försämringarna; Ett minskat budgetstöd till Svenska Finlands folkting, joursjukhusen, tingsrättsreformen som minskar den svenska domstolsservicen. Åland saknas i regeringsprogrammet och tillfrågas inte i senare beslutssammanhang om skatteöverföringar och vårdreformens följder.

Skärgårdens förbindelsebåtsavgifter räknas också in på listan över motgångar för svenskheten. Men den frågan blev ett av glädjeämnena, när minister Berner gav efter för folkligt, kommersiellt och juridiskt motstånd.

”Och jo, nog täcks ni!”

Pamfletten koncentreras på jourreformen. Protesterna mot beslutet om Vasa centralsjukhus eskalerade till ett sällan skådat omfång, skriver Anne Suominen.
De planerade reformerna inom social- och hälsovården och regionförvaltningen verkar inte heller lova gott.

Regeringen Sipilä och svenskan - del av pärmbilden
”Regeringen Sipilä och svenskan” - del av pärmbilden Regeringen Sipilä och svenskan - del av pärmbilden Bild: Agenda Magma

Sjukhusfrågan i Vasa är en del av social- och hälsovårdsreformen, men kom till behandling tidigare, med stor brådska i social- och hälsovårdsutskottet.

Anne Suominen skriver om en ”välj dina fighter”-princip. Och om den svåraste sjukhusfrågan tas först, så går kanske tingsrättsreformen igenom senare. Om man sprider ut debatten om svenskans sits i bitar, på en längre tid, så syns kanske inte den massiva försämringen av servicen på svenska.

Seinäjoki, inte Vasa, blev ett av de tolv sjukhusen med omfattande jour. Republikens president kopplades in och betonade speciellt rätten till svenska i sjukvården, inte som en ändamålsenlighetsfråga, utan som en laglighetsfråga.

Halvt löfte om obligatorisk studentsvenska

I den avslutande intervjun säger Juha Sipilä att den negativa utvecklingen för svenskan kan rättas till också i social- och hälsovårdsreformen. Svenskan betraktas som specialfråga.
Svensk service ska ges i hela landet, inte bara i tvåspråkiga landskap, med tolktjänster som minimikrav.
Och valfriheten stärker svenskan på flera sätt, enligt Juha Sipilä.

Centerstatsministern kommer också med ett halvt löfte: Han anser inte att tjänstemännens kunskaper i svenska har rasat under den här regeringsperioden, utan det har skett under en längre tid. Oron för utvecklingen är helt befogad, enligt Sipilä. Han kopplar det till studentexamensreformen år 2005, då provet i svenska blev valbart.

- Det har inte förts någon diskussion om att återinföra svenskan men kanske vi borde göra det, säger Sipilä i Anne Suominens pamflettintervju.

”Regeringen Sipilä och svenskan” utges av den sfp-närstående tankesmedjan Agenda. den presenteras i Helsingfors den 21.3 och senare på evenemang i Svensk-Finland.

Artikeln är uppdaterad. Rubriken ändrades kl 11.07 från Finlandssvenska symbolfrågor förvånar statsministern till Sipilä redo debattera återgång till obligatorisk studentsvenska.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes