Hoppa till huvudinnehåll

Så mycket mer än Mumin - Tove Jansson i en färsk dokumentärserie

Tove Jansson i dokumentaristen Kalle Kultalas svartvita foto.
Tove Jansson i dokumentaristen Kalle Kultalas svartvita foto. Tove Jansson i dokumentaristen Kalle Kultalas svartvita foto. Bild: Yle Tove Jansson,fotografier,Kalle Kultala,svartvit bild

Tove Jansson skapade för minst sju människors behov eller gjorde sju människors karriärer inom en livstid, säger en av hennes levnadstecknare. Kira Schroeder har gjort en audioserie om Tove Jansson och håller med. "Hon var så otroligt begåvad på så mycket att man baxnar", säger Kira.

En liten människobörjan som redan från sin första tillblivelse inne i sin mor får leva med Tove Jansson, det låter väl bra? Det har journalisten Kira Schroeders baby fått vara med om från våren 2016 när Kira och kollegan Nanette Forsström påbörjade en audiodokumentärserie på åtta program om Tove Jansson.

Kira Schroeder med sin dotter i mars 2017.
Kira Schroeder med sin dotter i mars 2017. Kira Schroeder med sin dotter i mars 2017. Bild: Mi Wegelius/Yle babyer,kira schroeder

Nu är serien klar och också lilla Alva har kommit till världen.

Det var ett massivt arbete att bland annat transkribera allt arkiv- och intervjumaterial, otaliga timmar, för att på något sätt skapa ordning i det oerhört stora materialet, berättar Kira.

Det är helt omöjligt att heltäckande skildra vem som helst i en programserie och kanske speciellt någon som var så produktiv och hade ett så spännande liv som Tove Jansson.

Tove Jansson var så otroligt mångfasetterad både som konstnär och vad hennes levnadsbana beträffar, säger Kira. Det har varit en utmaning, men efter mycket funderande kom Kira och Nanette fram till en ganska kronologisk grundstruktur. I åtta halvtimmes program följer vi Toves liv från barndomen till hennes död och också tiden därefter.

Avsnittens uppbyggnad

Tove Jansson som barn
Tove Jansson som barn Tove Jansson som barn Bild: Moomin Characters Tove Jansson,barnet tove jansson tecknar

Rent temamässigt handlar det första avsnittet om Toves barndom, speciellt somrarna i Pellinge och om hennes föräldrar, ganska mycket faktiskt om hennes pappa. Och det Finland hon föddes i, hur den plats hon levde på formade henne, berättar Kira.
Tove Jansson med sin pappa Viktor
Tove Jansson med pappa Viktor Tove Jansson med sin pappa Viktor Bild: Moomin Characters Tove Jansson,Pappa,viktor jansson

Det andra och tredje avsnittet handlar rätt mycket om krig. Hennes ungdom utspelade sig till stor del under vinterkriget och fortsättningskriget och de påverkade henne väldigt, väldigt starkt, fortsätter Kira.

Samtidigt som serien är allålders tänker sig Kira att detta är intressant för till exempel högstadieelever som ser bilder från Syrien i dag. Att höra Tove Janssons upplevelser av kriget i Helsingfors, hur hon evakueras till Pellinge och skräcken inför bombardemangen och hur man ändå klarar av en vardag och försöker jobba, försöker ha relationer och till och med festa mitt i kriget, åskådliggör Kira.

Ritad bild av Tove Jansson och mumintrollen
Ritad bild av Tove Jansson och mumintrollen Bild: © Moomin Characters™ Tove Jansson,mumintroll,Mumintrollen

I avsnitt tre berättar programmakarna om hur Mumin föddes i krigets skugga och hur det syns i böckerna. Det fjärde avsnittet handlar om när Tove som lite äldre hittar en helt ny passion i teatern och för Muminkaraktärerna till teaterscenen.
Tove Jansson i sin ateljé 1956
Tove Jansson i sin ateljé 1956 Tove Jansson i sin ateljé 1956 Bild: Per Olov Jansson, Moomin Characters Tove Jansson

På ett mera personligt plan hittar Tove nu också djupare i sig själv och lever för första gången ut kärlek till en kvinna. Det femte avsnittet handlar om den internationella framgången och hur den började.

Det är faktiskt jättespännande hur Tove ganska tidigt har en idé om att Muminkaraktärerna skulle kunna lämpa sig för serier, men ingen i Finland är intresserad, säger Kira. Tove erbjuder dem till flera stora tidningar, men det blir bara kalla handen ända tills en jättestor tidning i Storbritannien nappar på det här och det blir en helt otrolig resa, som vi följer i det femte avsnittet.

Tove Jansson och Tuulikki Pietilä på Klovharun
Tove Jansson och Tuulikki Pietilä på Klovharun Tove Jansson och Tuulikki Pietilä på Klovharun Bild: Moomin Characters Tove Jansson,Tuulikki Pietilä,Klovharun (Finland)

Avsnitt sex är lite mera tematiskt och inte så kronologiskt, det handlar om Toves förhållande till havet både under hennes barndom och under tiden på Klovharun där hon spenderade så mycket tid tillsammans med livskamraten Tuulikki Pietilä.
Tove och Tooti i Europa
Tove och Tooti i Europa. Tove och Tooti i Europa Bild: Privat arkiv / Tuulikki Pietilä tove och tooti i europa

Också här finns ett ganska roligt arkivmaterial, Tove har gjort ett radioprogram om havet tillsammans med sina två bröder. I det sjunde avsnittet handlar det om brytningsskedet i hennes konstnärskap när hon lämnar Mumindalen och vill försöka hitta tillbaka till bildkonstnären Tove.

Nu börjar hon också skriva noveller och romaner om helt andra karaktärer. Det sista avsnittet handlar om arvet efter Tove, dels det konstnärliga arvet och det kommersiella, affärsmässiga.

Självporträtt av Tove Jansson 1942
Självporträtt av Tove Jansson 1942. Självporträtt av Tove Jansson 1942 Bild: Yle/Åsa Thodén Tove Jansson,Ateneum,självporträtt

I avsnitt åtta går programmakarna tillbaka till 1950-talet och ser hur Muminkaraktärerna på sätt och vis hela tiden har varit både konst och kommers, de har haft den här kommersiella aspekten redan tidigt, säger Kira. Här följs upp hur den har utvecklats bland annat i och med de asiatiska animationerna och många andra satsningar och hur det påverkade Tove själv.

Boel Westin, som har skrivit den första stora biografin om Tove, säger i en intervju att Tove de facto inte var så bohemiskt omedveten som många kanske tror. Bilden är stark av henne som den bohemiska konstnären som bor ute på sin ö och inte har något hum om pengar och världsliga saker.

Tove Jansson sitter i båt.
Tove Jansson på havet med dragspel. Tove Jansson sitter i båt. Bild: © Moomin CharactersTM tove janssons jubileumsår

Men enligt Boel Westin var hon de facto rätt tidigt ganska ekonomiskt medveten och också ganska intresserad av den sidan. Samtidigt var hon mycket restriktiv med på vilket sätt hon ville att Muminkaraktärerna skulle få användas för andra syften.

Toves böcker på export

Den brittiske manusförfattaren, filmskaparen och barnboksförfattaren Frank Cottrell Boyce, började läsa muminböckerna som liten pojke i Liverpool och i dag läser han dem med sina barnbarn. Som barn själv blev han väldigt, väldigt berörd av dem och den stora kärleken till Tove har på något sätt burit honom genom hela livet, har han anförtrott Kira.

Han blir fortfarande rörd till tårar när han tänker på vissa scener i muminböckerna och hur han vill föra det vidare också i sitt eget författarskap, det tycker Kira är jättefint för det säger verkligen någonting om hur stor konst det är som Tove har skapat.

Under sitt besök i England talade Kira också med den store experten på serier, Paul Gravett, som sysslar med serier ur ett globalt perspektiv. Han har satt sig in i Toves Muminserier och är även han ett stort fan av Mumin.

Tove och Lars Jansson
Syskonen Tove och Lars Jansson, som båda tecknade muminserier Tove och Lars Jansson Bild: Per Olov Jansson, Moomin Characters Tove Jansson,Lars Jansson

Toves förlag i England har gett ut både Muminböcker, men speciellt hennes vuxenlitteratur, om man nu använder det ordet, flikar Kira in, för Tove var kanske inte heller själv förtjust i att göra den distinktionen. Det är ju ingenting som säger att Muminböckerna enbart skulle vara barnlitteratur.

Förläggaren i England har faktiskt haft ganska stor framgång med att i engelskspråkig översättning ge ut novellerna och vissa av romanerna. Med henne talade vi bland om vad det är som gör att Toves produktion lockar ännu i dag flera årtionden efter att hon skrev de här verken, berättar Kira.

Och hur det är att försöka få ut översatt skönlitteratur från ett ändå ganska litet språkområde till en större internationell publik, där den saknar den naturliga relationen att läsandet går i arv. I och för sig har verken funnits också i Storbritannien redan i många decennier, så de finns i medvetandet hos flera generationer även där och till exempel Sommarboken har sålt väldigt bra.

Höjdpunkter

Förutom forskare och förlagspersoner medverkar även Toves familjemedlemmar, vänner, kollegor och människor som kände henne kanske mera som privatperson, berättar Kira. Dessutom finns personer med i serien som helt enkelt känner väldigt starkt för Tove, även om de kanske inte har träffat henne, som president Tarja Halonen, författarna Mark Levengood och Philip Teir – den sistnämndas kontakt till Tove är ett brev.

En av höjdpunkterna för Kira under seriens framväxt var när hon åkte ut till Toves barndomssomrars platser i Östnyland, i Pellinge skärgård och pratade med familjen Gustafsson, som har varit vänner till den Janssonska familjen i flera generationer. Cay Gustafsson förde tillsammans med sin son ut Kira till Klovharun.

När man vandrade på samma stigar som Tove och Tuulikki har vandrat, fanns där faktiskt den starka, personliga kontakten till dem som var jättefin, säger Kira.
Stugan på Klovharun.
Stugan på Klovharun. Stugan på Klovharun. Bild: Martina Moliis-Mellberg Klovharun (Finland),Klovharun,klovharun,Tove Jansson,Skärgård

För Kira har det också varit en jätteberikande upplevelse att få en bredare bild av Tove Janssons konstnärskap. Det är helt överväldigande när man försöker ta till sig de mängder hon gjort och sedan tänka att hon verkligen har haft kraften och tiden att skapa allt detta, påpekar Kira.

I det första avsnittet säger Tuula Karjalainen, som också har skrivit en biografi om Tove, att hon skapade för minst sju människors behov eller gjorde sju människors karriärer inom en livstid. Och så känns det faktiskt när man sätter sig in i detta, hon var så otroligt begåvad på så mycket att man baxnar, säger Kira.

Förvånansvärt lite arkivmaterial

Detalj ur självporträtt av Tove Jansson
Detalj ur självporträtt av Tove Jansson Detalj ur självporträtt av Tove Jansson Bild: Moomin Characters Tove Jansson,självporträtt

Även som konstnär var Tove alltså mångsidig och ville göra så mycket, men sedan blev hon till en viss del alltför fången i Mumindalen. Det blev som att publiken var omättlig när det gällde den och arbetet med den svalde henne alltmer.

Under programseriens framskridande har det också varit otroligt fint att sitta i Yles arkiv och lyssna på material där Tove själv kommer till tals, berättar Kira. Med tanke på en hur stor konstnär och författare Tove var, hur länge hon verkade och hur mycket hon gjorde så finns det ändå förvånansvärt lite arkivmaterial, tycker Kira.

Vissa intervjuer har återanvänts i program efter program. Men Tove var kanske inte så hemskt ivrig på att ge intervjuer verkar det som, säger Kira. Och det som finns är verkligen en kulturgärning, att Yle har lyckats få de intervjuerna och sparat dem, påpekar hon.

Tove Jansson på 1990-talet
Tove Jansson på 1990-talet Tove Jansson på 1990-talet Bild: Moomin Characters Tove Jansson

Väldigt fint är det också att uppläsningarna som Tove gjorde finns. Det är fint att det lösgjordes pengar då och att de finns sparade. Och det är kanske någonting man skulle kunna tänka på mera nu i dagens värld hur viktigt det är att vi dokumenterar våra nuvarande, både stora konstnärer och författare och de som kanske inte ännu är så stora, men som säger någonting om vår tid och den dag vi lever i, säger Kira. Det är ett jätteviktigt uppdrag, framhåller hon.

Tove har en otroligt fin, välmodulerad röst och det är helt fantastiskt att lyssna på uppläsningarna, tycker Kira. Hon är glad att seriens avsnitt finns på Arenan utan tids- och regionbegränsningar.

Det skulle ju vara roligt om till exempel svenska fans av Tove Jansson i Sverige också kunde ta till sig en lite bredare bild av hennes konstnärskap via Arenan, hoppas Kira.

Personlig ingång

Kira Schroeder i sitt hem. 2017.
Kira Schroeder i mars 2017. Kira Schroeder i sitt hem. 2017. Bild: Mi Wegelius/Yle journalister,tove janssonserie

Kira har alltid tyckt jättemycket om speciellt Muminböckerna och novellerna. Romanerna hade hon inte läst i högre utsträckning, säger hon.
Det har verkligen varit ett drömprojekt att nästan på heltid få sätta sig in i ett så här stort konstnärskap och få tiden att arbeta med det så länge som ända från våren 2016. Som journalist har det varit en jättestor förmån.

Och också att få träffa alla de här människorna som brinner för Toves skapande. Det har varit väldigt fint, understryker Kira.

Vad Kiras egen relation till Tove beträffar handlar hennes första minne om bilderboken Hur gick det sen?, den med de fascinerande hålen i boksidorna. Hos familjen Schroeder fanns och finns ett gammalt exemplar som Kiras far hade i sin barndom på 50-talet, som han har klottrat i med kulspetspenna, som ju inte gått att sudda ut.

Tove Jansson läser Hur gick det sen?
Tove Jansson invid Hur gick det sen? Tove Jansson läser Hur gick det sen? Bild: Schildts & Söderströms och Yle Tove Jansson,hur gick det sen?

Under tidig barndom handlade det också om lån av de ganska tjocka seriealbumen från biblioteket. Muminserien i tv var också viktig, Kira minns tydligt hur hon särskilda veckodagar gick bland annat på musiklekis och på kvällen tittade på Mumin i tv.
Vissa bilder minns man fortfarande extra tydligt, som vinjetten där Mumintrollen flyger på molnen, den såg vi ju också så många gånger.

Toves egen estetik annorlunda

Estetiken i tv-serien är helt en annan än den som Tove själv använde i sina teckningar, påpekar Kira. Det har också varit intressant att höra experter som talar om linjeföringen i Toves eget tecknande, säger hon.

Tove hade en unik kunskap att med få linjer skapa väldigt uttrycksfulla figurer. Det har varit roligt att gå tillbaka och titta på de här bilderna med andra ögon än man gjorde som barn, dessutom nu med den analys i bakfickan som intervjuerna har gett, berättar Kira.

Verket Lek II målat för Aurora barnsjukhus av Tove Jansson.
Verket Lek II målat för Aurora barnsjukhus av Tove Jansson. Verket Lek II målat för Aurora barnsjukhus av Tove Jansson. Bild: © Moomin Characters Oy Ltd ™. Kuva: HAM / Hanna Kukorelli ham,Tove Jansson

Användningen av till exempel färger, kontraster och tryckkonst är i en del bilderböcker mycket progressiv och det under en tid när det förmodligen inte var helt lätt heller rent tekniskt att få till stånd böckerna. Tove var progressiv på så många plan, utbrister Kira.

Det som också talar jättestarkt till Kira är det hon kallar Toves otroliga humor och vilken människokännare hon var. Kira tycker att när man som vuxen läser till exempel Muminböckerna eller novellerna sitter man och nickar på var och varannan sida att:

Nämen så där är det ju! Den där människan känner jag ju, jag har sett den där människan i min närhet. Det där är mina värsta sidor, hur kan hon veta att det är just så här?

Mark Levengood säger i ett av avsnitten att Tove lyckas fånga det där som många ligger ensamma och har ångest över klockan fyra på natten när man inte får sömn, det där som gör oss till människor. Det håller Kira verkligen med om, Tove är otroligt bra på att teckna karaktärer som man kan känna igen sig i!
Tove Jansson.
Tove Jansson fotograferad för The Sunday Times. Tove Jansson. Bild: The Sunday Times Tove Jansson,författare,konstnärer

Du hittar alla avsnitt i dokumentärserien genom att klicka på bilden här nedanför:

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje