Hoppa till huvudinnehåll

På Kimitoön finns det gott om små företag – men hur locka också lite större?

Ung man och ett båtskrov.
Robin Huldéns båtserviceföretag är ett av drygt femtio nya som grundades på Kimitoön i fjol. Ung man och ett båtskrov. Bild: Yle/Monica Forssell företagare,Kimitoön (kommun),robin huldén

Kimitoön hör till de företagstätaste kommunerna i Finland. De allra flesta företagen är ändå små enmansföretag medan stora och mellanstora företag är en bristvara.

Robin Huldén och Tony Wuorio går igenom vad som ska göras ombord på en av de stora mörkblå motorbåtarna inne i Wuorios båthall i Kärra.

Alla ytorna inombords ska putsas, propellern ska bytas, motorn ska ses över, bottnen målas, räknar Wuorio upp.

Två män ser på en båt i en hall.
Wuorio köper upp begagnade båtar och Huldén ser till att båtarna blir som nya innan de sedan säljs vidare. Två män ser på en båt i en hall. Bild: Yle/Monica Forssell företag,Kimitoön (kommun),båtservice

Huldén lyssnar och nickar. Det här är det slag av jobb som hans mobila båtservicefirma utför.

- Jag åker till kunderna och servar deras båtar, förklarar Huldén.

Vid sidan om båtservice har tjugofemårige Huldén också Dalsbruks biltvätt och båtförvaring. Företaget grundade han i fjol höstas.

Det har gått hyfsat― Robin Huldén

- Det fanns så lite jobberbjudanden inom min bransch, förklarar Huldén, som vill jobba med båtar och helst på Kimitoön.

Hur har det gått?

- Det har nog gått helt hyfsat. Vintern är ju lite lugnare, men jag tog över Dalsbruks biltvätt så det ger lite mera jobb och nu har det igen tagit fart med båtarna, svarar Huldén.

Gott om små företag på ön

Kimitoön hör till de tjugo företagstätaste kommunerna i Finland. Gustavs i Egentliga Finland toppar listan med hela 170 företag per 1 000 invånare. I Kimitoön finns 108 företag per 1 000 invånare.

- Det typiska är att företagen är jättesmå. Det är säkert en orsak till att statistiken ser ut som den gör, förklarar Mats Nurmio, företagsrådgivare i Kimitoöns kommun.

Man med glasögon.
Mats Nurmio skulle gärna se minst dubbelt fler mellanstora företag i kommunen. Man med glasögon. Bild: Yle/Monica Forssell mats nurmio

Bara i fjol grundades över femtio nya företag i Kimitoön. Men många företag satte också lapp på luckan.

- I regel brukar det bli ett netto på ungefär fem företag, uppskattar Nurmio.

”Skulle få finnas dubbelt fler mellanstora företag”

Enligt Nurmio kan man betrakta enmansföretagen från olika synvinklar.

- Ser man det ur den enskilda människans synvinkel är det ju positivt förstås att vi har många företag. De som börjar med företag sysslar ju med något de tycker om, så jag tror att vi har många som är nöjda med det de jobbar med.

- Men ser man det hela ur samhällets synvinkel blir det lite mera invecklat. Omsättningsmässigt når ett större företag ofta ett bättre resultat och det är intressant ur samhällets synvinkel. Därför pratas det också ofta om att det är viktigt med de medelstora företagen.

Tegelfabriken Keramia
Tegelfabriken i Mjösund, med cirka fyrtio anställda, hör till de större företagen på Kimitoön. Tegelfabriken Keramia Bild: Yle/Monica Forssell tiileri

Stora företag, med över 250 anställda, finns inte alls på Kimitoön. Och de medelstora företagen är också lätträknade.

- Vi har ett femtontal i den kategorin. Gärna skulle de få vara dubbelt flera, säger Nurmio.

Hur skapa större företag?

Om kommunen vill locka större företag att etablera sig på orten gäller det för kommunen att kunna erbjuda tomtmark, utrymmen, en fungerande infrastruktur och smidiga etableringsåtgärder, tror Nurmio.

Det gäller också att skapa möjligheter för existerande företag att växa.

Inom tio år tror Nurmio att det på Kimitoön skapats också större företag och hans gissning är att det är inom metallbranschen det kommer att hända.

- Något borde det komma. Man kan ju till exempel hoppas på att få lite draghjälp av den industri som det går bra för i Egentliga Finland och Åboregionen nu. De har ju stort behov av underleveranser. Det är kanske där vi borde sikta in oss.

Samarbete och marknadsföring – men också envishet krävs för att lyckas

För att de små företagen, företag som till exempel Robin Huldéns mobila båtserviceföretag, ska klara sig handlar det om marknadsföring, tror Nurmio.

Unga man i en båthall med två stora båtar på varsin sida om sig.
Unga man i en båthall med två stora båtar på varsin sida om sig. Bild: Yle/Monica Forssell båtar,båtservice

Huldén håller med och berättar att till exempel den företagarmässa som Kimitoöns kommun tillsammans med öns företagarförening ordnar i samband med evenemanget September Open är välkommen draghjälp med just marknadsföring. Näringslivssedeln är också ett bra sätt för kommunen att stöda företagen.

Men sedan gäller det också att samarbeta tror Huldén.

- Att man inte blir avundsjuk på varandra. Att kunna dela med sig av jobb om man inte hinner själv. Och att anlita andra om man inte själv kan, så att alla har jobb.

Från rullstol till privatföretagare

En egenskap som Huldén själv inte nämner, men som sannolikt också behövs som företagare är en positiv inställning och en rejäl dos målmedvetenhet.

Huldén verkar ha gott om bådadera.

Tatuering med texten What doesn´t kill me makes me stronger 7.5.1993 11.9.2012
Tatueringen på armen påminner om att målmedvetenhet och en positiv inställning bär. Tatuering med texten What doesn´t kill me makes me stronger 7.5.1993 11.9.2012 Bild: Yle/Monica Forssell tatuering

För fyra år sedan råkade han nämligen ut för en olycka då han ramlade genom ett mellantak och skadade ryggen så allvarligt att benen förlamades och han var tvungen att sitta två år i rullstol.

En positiv inställning och målmedveten träning gjorde ändå att han fick tillbaka rörelseförmågan och i dag är Huldén så gott som helt återställd.

Med bara tjugofem år på nacken har han dessutom lyckats skaffa sig utbildning, arbetserfarenhet och ett eget företag.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland