Hoppa till huvudinnehåll

Åboland för hundra år sedan: Kimito centrum

För hundra år sedan fanns centrum av Kimito i närheten av kyrkan.
För hundra år sedan fanns centrum av Kimito i närheten av kyrkan. För hundra år sedan fanns centrum av Kimito i närheten av kyrkan. Bild: Fotografen okänd/Åboländskt bildarkiv Kimitoön (kommun),kimitoön

Kyrkklockorna klingar över bygden. Ljudet av hästhovar mot gruset varvas med stegen från människor på väg hem från kyrkan.

Antagligen är det söndag.

Den smala vägen kantas av telegraflinjen som går ända från Dalsbruk till Salo. Den var viktig för industrin i Dalsbruk.

Gammalt fotografi på hur det såg ut i Kimito i början av 1900-talet.Kimito gamla centrum.
Bild: Fotograf okänd/Sagalunds bildsamling, Yle/Monica Forssell

Jag försöker föreställa mig hur livet i Kimito såg ut för hundra år sedan. Hur lät det, hur doftade det, hur tog sig människor fram, hur tog de sig till Åbo och hur såg Kimito centrum ut för hundra år sedan?

I dag utgörs centrum av Villa Lande och de två stora affärskomplexen invid Dragsfjärdsvägen. För hundra år sedan såg det helt annorlunda ut. Centrum fanns betydligt närmare kyrkan.

- År 1917 dominerade Lauréns gästgiveri Kimito kyrkobys centrum. Det stod närmare tio hus i närheten av varandra och i centrum fanns Lauréns torg. Det fanns en butik - Karlssons butik - ett café och olika affärer i husen, berättar Nils-Henrik Nykänen.

Man ser på fotografier.
Nils-Henrik Nykänen har sysslat med hembygdsforskning ända sedan 1970-talet men aktivt de senaste tjugo åren. Man ser på fotografier. Bild: Yle/Monica Forssell nils-henrik nykänen

Nykänen är född och uppvuxen i Kimito och båda hans föräldrar var hemma från Kimito. Vi står i hans vardagsrum i hemmet i Engelsby. Från fönstret ser vi Kimito centrum och Vretavägen.

Nykänen, som är född 1936, har sedan pensioneringen från Kimito telefonbolag, aktivt sysslat med hembygdsforskning.

- Kimito kommun har varit en stark bygd och det finns massor av detaljer man kan få reda på om man är envis och söker i gamla protokoll, berättar han.

På vardagsrumsbordet ligger tidningsurklipp och fotografier. Ett av husen föreställer en vacker karaktärsbyggnad med ett litet torn.

kimito nedergård
Engelsby Nedergård byggdes antagligen på 1850-talet, under den ryska tiden. Tornet revs i samband med att huset gjordes om till läkarmottagning. 1 kimito nedergård Bild: Fotograf okänd/Kaj Ekboms fotosamling kimito nedergård

Nykänen berättar att huset föreställer Engelsby Nedergård och att Nedergård i tiderna var en stor bondgård med eget mejeri och garveri. År 1905 köpte Kimito kommun gården och gjorde om huset till läkarmottagning och läkarbostad för att i början av 1950-talet riva det och bygga nuvarande kommunkansli.

Kimitoöns socialenhet tar emot i nyrenoverade utrymmen.
En del av Kimito kommunkansli som det ser ut i dag. Kimitoöns socialenhet tar emot i nyrenoverade utrymmen. Bild: YLE/Monica Forssell socialenhet

Vi beger oss ut för att ta en titt på Lauréns torg och kör längs med Vretavägen och till vänster i korsningen mellan Åbovägen och Vretavägen. Lauréns hus finns kvar, till vänster om vägen. Likaså ladugården, ett loftbygge och stenmagasinet.

Vitt gammalt hus.
"Lauréns hus" finns fortfarande kvar vid vägkanten. I tiderna var huset ett gästgiveri. Vitt gammalt hus. Bild: Yle/Monica Forssell Kimito,lauréns hus
Röd ladugård.
Ladugården finns också kvar. Röd ladugård. Bild: Yle/Monica Forssell Ladugård,Kimito

Men till höger om Åbovägen (sett från Kimito mot Åbohållet) finns bara en åker och en gräsplätt med några träd kvar. Här är husen rivna och det som en gång var torget i Kimito kyrkoby, Lauréns torg, är bara det: en gräsplätt, några träd och en gammal stenfot.

Gräs och åker.
Bara en gräsplätt finns kvar av det forna torget i Kimito kyrkoby. Gräs och åker. Bild: Yle/Monica Forssell Kimito
Man utomhus.
Nils-Henrik Nykänen minns Karlssons butik. Den fanns då han själv var liten pojke i början av 1940-talet. I dag är huset rivet. Man utomhus. Bild: Yle/Monica Forssell nils-henrik nykänen
Gammalt fotografi på hur det såg ut i Kimito i slutet av 1800-talet.Husgavel och åker.
Bild: Fotograf okänd/Sagalunds bildsamling, Yle/Monica Forssell

För hundra år sedan rörde sig de flesta till fots eller med häst och kärra. Cyklar och bilar var ovanliga.

- Jag vill påstå att det inte var så allmänt med cykel. Man till och med behövde körkort för att få cykla.

- De flesta var bundna till jordbruket. Men det fanns förstås också fabrikerna i Björkboda, Dalsbruk, Keramia tegelfabrik i Mjösund och så timmermän naturligtvis och murare. De flesta hade då nog någon form av arbete, säger Nykänen.

Nykänen tror att kontakten mellan människor som bodde i Dalsbruk och människor som bodde i Kimito inte var särskilt tät i början 1900-talet.

Till Åbo åkte man däremot gärna från Kimito.

- Till exempel för att fotograferas, berättar Nykänen.

Från Lappdal gick en färja över till Sagusidan och både från Fröjdböle och Strömma kunde man åka ångbåt in till Åbo.

Ångbåten Nystad vid bryggan i Strömma i Kimito. 1900-talets början.
Ångbåten Nystad vid bryggan i Strömma i Kimito. Bilden från början 1900-talet. Ångbåten Nystad vid bryggan i Strömma i Kimito. 1900-talets början. Bild: Okänd fotograf/Sagalunds museum ångbåtar,ångbåt

Nykänen tar fram ett porträtt på sin mamma, en liten flicka med stor vit krage. Året är 1915.

- Hon åkte ångbåt till Åbo, fotograferades och övernattade hos släktingar och åkte tillbaka hem följande dag. Så gjorde man om man ville fotografera sin familj, berättar Nykänen. Flickan ser allvarligt in i kameran.

Hur mycket minns du av sådant din mamma berättat för dig om hurdant det var i Kimito när hon var liten?

- Man var nog själv för liten för att ställa frågor. Och det var kriget och tiden 1917 - 1918. Man ville kanske inte heller berätta och skrämma barnen.

Vi, dagens människor gläds över vårt lands självständighet men tiden för när det begav sig var allt annat än festlig och gör hembygdsforskaren ledsen.

- Välorganiserade rödgardister höll kommunen i ett hårt grepp, speciellt i mars och april 1918. Här nedanför är telefonbolaget, pekar Nykänen och fortsätter: Det var det första som intogs av vita grupperna i början på april 1918. Bara av farten tog de också de rödas högkvarter som då var i den Mattssonska gården och i samband med skottlossningen omkom tyvärr tre röda.

Kulhål i en väggpanel på vinden i telefonbolagets bostadshus påminner om de ledsamma händelserna.

Mentala spår finns också, säger Nykänen.

- Man är nog ganska försiktig och det är ofta som man inte får svar på intressanta frågor.

Fotnot: En utställning kring livet 1917 på Kimitoön öppnar vid Sagalunds museum i maj. I utställningen ingår texter och fotografier och den kommer att visas också i Västanfjärd, Dragsfjärd och Hitis.

Läs också