Hoppa till huvudinnehåll

Lärarna stressar över digitaliseringen - föräldrarna och integreringen andra stressmoment

Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål.
Digitala studentskrivningar i Vasa övningsskola. Eleverna i Vasa övningsskolas gymnasium testade det elektroniska studentprovet i modersmål. Bild: Yle/Joni Kyheröinen elektroniska studentskrivningar

Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena i världen och våra lärare hör till de bästa som finns. Så sägs det i tacktal och inför val. Men ges lärarna i praktiken förutsättningar att utföra sitt jobb så bra som möjligt?

FSL:s ombudsman Jens Mattfolk uttalade sig nyligen om att dagens skolsystem tar kål på lärarna och att lärarna arbetar på gränsen till vad de tål.

Mattfolk slår larm om att lärarnas arbetsmängd ökat väldigt mycket och att situationen i skolorna inte är hållbar.

- Läraren hinner inte till exempel med de starka eleverna, de duktigaste. De får garanterat minst tid av läraren i dagens skola, säger Mattfolk och avser då främst årskurs 1-6.

Lärarna stressade - men på plats

Arbetslivsbarometrar och kommunala utredningar från 2016 och 2015 visar att arbetstillfredsställelsen bland all undervisningspersonal försämrats under de två senaste åren.

Tittar man på vilken enkät eller barometer som helst blir det tydligt att lärare - och de som leder skolorna - upplever mycket stress i sitt arbete, de facto mer än andra yrkeskårer.

Den nationella läroplanen fastställs av Utbildningsstyrelsen och förnyas med jämna mellanrum. Utgående från den utarbetas lokala läroplaner; de kan vara kommunala, regionala eller utarbetade för en enskild skola.

barnskor i rad
barnskor i rad Bild: Yle/Erica Vasama lågstadieskola

Lagförändringen 2011 inom den grundläggande utbildningen ställer krav som betyder mer arbete för lärare och rektorer.

Lärarna signalerar enligt den senaste arbetslivsbarometern att de ges för lite resurser för elever med behov av särskilt stöd, de har inom ramen för sin tjänst för lite tid att sköta kontakten till hemmen och för lite tid till pedagogisk planering.

Trots att lärare uppger att de är slitna verkar de vara av en tålig sort: Lärare har en liten sjukfrånvaro jämfört med andra kommunala yrkesgrupper.

Minst sjuka är ämneslärarna, i snitt endast åtta dagar per läsår. För klasslärarna är genomsnittet 12 sjukdagar per läsår.

Lärarnas stress ser olika ut på olika nivåer

I undersökningar kan man läsa att barnträdgårdslärare stressas av bland annat hög ljudnivå, av att det finns för få famnar och vuxenhänder i förhållande till barnantalet och av att man inte alltid hinner förverkliga kvalitativ småbarnspedagogik.

Trolldockor i Landsängens förskola
Trolldockor i Landsängens förskola Bild: Yle / Mathias Gustafsson trolldockor

Klasslärarna för årskurserna 1-6 stressas av bland annat minskade resurser för skolgångsbiträden i kombination med integreringen av elever med specialbehov samt av föräldrar som kräver mycket av läraren när det gäller deras eget barn.

Ombudsman Mattfolk ifrågasätter integrering av elever med särskilda behov i vanlig undervisning till vilket pris som helst, särskilt i klasser där extraresurserna tagits ifrån dem.

Klasslärare och biträdande rektor Christina Lindedahl vid Kottby lågstadieskola i Helsingfors instämmer i att arbetet blir mycket tungt om det finns en specialelev eller många oroliga elever i klassen, samtidigt som det saknas en assistent.

- I vår skola har vi resursbrist i form av assistenter. De timmarna räcker inte till. Vi har många elever med specialbehov och vissa behov klarar vi inte av att tillfredsställa. Ibland har vi varit tvungna att splittra klassen på grund av kaos och fördela eleverna till andra klasser, säger Lindedahl.

Stressen hos lärare är väl den intensiva arbetstakten. 45 minuter tankearbete och samtidigt kontroll över gruppen.― Klasslärare Christina Lindedahl, Kottby lågstadium.

Klasslärare Christina Lindedahl, Kottby lågstadieskola
Christina Lindedahl Klasslärare Christina Lindedahl, Kottby lågstadieskola Bild: Christina Lindedahl/Yle klasslärare,kottby lågstadieskola

Lindedahl har i egenskap av biträdande rektor intensiv kontakt med föräldrarna vilket också orsakar mer arbete. För hennes del har digitaliseringen underlättat denna del av arbetet en aning.

- Men med den nya läroplanen sitter lärarna och samplanerar mera. Lärarna klagar på för mycket dokumentation.

Gymnasielärarna känner stort ansvar för elevens framtid

Vad gäller lärarna i grundskolans årskurser 7-9 så får de ta emot elevernas värsta pubertetsfaser.

Disciplinära problem äter upp av arbetstiden i högstadiet och lärarna utsätts i värsta fall för både psykiskt och fysiskt våld.

På gymnasienivå är det inte disciplinära problem som dominerar, utan lärarna bekymrar sig kanske mest för att eleverna ska inhämta så mycket kunskap som möjligt och lyckas väl i studentskrivningarna.

Lärarnas stress hänger ofta ihop med just studentskrivningarna, och det finns många funderingar om huruvida tiden som är vikt för fortbildning för lärarna används meningsfullt.

Ulf Lindroos, lektor i psykologi och religion vid Mattlidens gymnasium i Esbo, frågar sig också om det finns någon pedagogik bakom digitaliseringen av studentskrivningarna.

Lindroos elever i psykologi skrev det digitala studentprovet förra veckan och han märkte att svaren tenderade att bli för korta.

Lektor Ulf Lindroos talar om gymnasielärrnas stress.
Ulf Lindroos Lektor Ulf Lindroos talar om gymnasielärrnas stress. Bild: Yle Mattlidens gymnasium,lektorer (lärare),ulf lindroos

- Systemet Abitti som används kan locka abiturienter att skriva för korta svar i realämnen. Det är ett mycket begränsande system. Där finns en liten ruta och den kan ge missvisande känsla av att man skrivit tillräckligt bara för att rutan är fylld, säger Lindroos som har en lång erfarenhet av studentskrivningar.

De flesta elever skriver bättre när de skriver på papper.― Lektor Ulf Lindroos vid Mattlidens gymnasium.

Det finns en teckenräknare för skribenten, men enligt Lindroos säger antalet tecken ingenting till en orutinerad skribent.

Lindroos förundrar sig också över att läraren inte kan se frågorna förrän klockan 17 då alla svar har skrivits.

- Om man ändå ska sitta i salen i fyra timmar och ens egna elever skriver vore det bra om man kom åt frågorna, till exempel genom att skapa en "spökelev"

Lindroos påpekar också att alla elever inte är särskilt IT-kunniga, och det stressar honom att lärare ska förväntas kunna hjälpa elever med olika oklara problem vad gäller de digitala skrivningarna.

Enligt Lindroos borde lärarna ha tid att i lugn och ro få lära sig vad som krävs av dem.

- Det hjälper inte att någon specialist kommer en timme till skolan och föreläser.

Jag skulle exempelvis kunna hålla stödtimmar för mina abiturienter före skrivningarna för den extra tid jag är pålagd att jobba.― Lektor Ulf Lindroos om reglerna för vad arbetstiden får användas till enligt konkurrenskraftsavtalet.

- Ungdomarna är inte alltid så bra på IT. De kan nog chatta, men man borde kunna öppna dokument på ett visst sätt, vilket de inte alltid kan.

Andra saker som skapar stress bland gymnasielärare är fortbildningstiden och den extra arbetstid som åläggs lärare i och med konkurrenskraftsavtalet.

- Det är konstig byråkrati. Jag skulle exempelvis kunna hålla stödtimmar för mina abiturienter före skrivningarna för den extra tid jag är ålagd att jobba, men enligt de regler som vi fått får lärare inte använda tiden för elevarbete, säger Lindroos.

- I stället sitter vi på möten och annat som kanske inte befrämjar elevernas inlärning.

Digitala studentprov kräver nya kunskaper

För dem som för närvarande auskulterar för ämneslärarbehörighet vid Pedagogiska fakulteten i Vasa talas det i någon mån om de digitala studentskrivningarna, men praktiska övningar ingår inte i de obligatoriska studierna.

Det har ordnats två valfria tillfällen där auskultanter kan öva med Abitti, men endast få har deltagit i dem eftersom de obligatoriska studierna är så digra att de studerande upplever att de inte hinner.

Vad gäller konkurrenskraftsavtalet som lektor Lindroos nämnde förlänger det årsarbetstiden för tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som är anställda ett helt läsår med upp till 24 timmar.

Tiden kan inte användas för direkt elevarbete.

I och med konkurrenskraftsavtalet minskar lärarnas semesterpenning med 30 procent för lärare inom den offentliga sektorn med början sommaren 2017.

Rektorer får fler och fler uppgifter

Också för dem som ska leda en skola har arbetet blivit mer krävande.

Rektor Li-Lo Söderholm vid Lyceiparkens skola, den största svenska högstadieskolan i Borgå, räknar med lätthet upp många nya punkter på Utbildningsstyrelsens lista över rektorns uppgifter.

Arbetsmängden har ökat för att verksamhetskulturen har förändrats, konstaterar Söderholm.

- Det ska finnas planer som det ska informeras om, de ska uppdateras och följas, alla ska demokratiskt tas med i både informationskedjan och beslutsprocesser. I vissa kommuner har rektorer helhetsansvar för budgeten. Antalet elever med särskilt stöd har ökat, vilket betyder fler möten för rektorer.

Söderholm säger att skolan ständigt ska utvecklas för att inte snabbt sacka efter och bli en andraklasskola.

- Skolan ska delta i olika projekt, massmedier tar av rektorers tid särskilt på små orter där det inte finns många rektorer att ringa till, olika undersökningar och enkäter samt skolspecifika problem såsom problem med vårdsnadshavare eller personal slukar tid.

Li-Lo Söderholm, rektor på Lyceiparkens skola
Li-Lo Söderholm 2016 medan renoveringen pågick. Li-Lo Söderholm, rektor på Lyceiparkens skola Bild: Yle/Mikael Kokkola li-lo söderholm

Söderholm säger att vi under en längre tid haft en era av individualisering, och att det är fråga om individens rätt och rättigheter.

Föräldrar har en låg tröskel till att ta kontakt.

Konkret betyder det att alla vet eller känner till sina rättigheter, men att ta ansvar och fråga vilka ens skyldigheter är har inte poängterats lika starkt.― Rektor Li-Lo Söderholm.

Allt detta har också klara fördelar enligt Söderholm, men det innebär onekligen ett större arbete för rektorerna.

Digitaliseringen betyder mer arbete förutom för lärare även för rektorer. Det är fråga om många nya program som delvis inte stöder varandra eller som inte är kompatibla sinsemellan.

- Vissa program är bara substitut för papper. De utgör inte någon förbättring, och har i praktiken gjort att högre tjänstemän (rektorer) har fått uppgifter som sekreterare eller löneräknare tidigare haft, till exempel att göra en reseräkning, säger Söderholm.

Många skolor i Finland har dessutom problem med inomhusluften och skolor renoveras titt som tätt. Rektorer ska sitta med i planeringsgrupper och byggmöten.

- Själv har jag en nyrenoverad skola och det har tagit massvis av tid för att flytta in, ha kontakter till leverantörer, sköta reklamationer och nu för att visa den nya skolan för olika gäster. Vi flyttade in i november och jag har guidat runt olika grupper kanske 5-6 gånger efter det, säger Söderholm.

Pedagoger med långa och krävande studier bakom sig

Full behörighet i Finland kräver flera års studier på högskolenivå samt auskultering.

Undervisningspersonalens behörighetskrav regleras i den så kallade behörighetsförordningen från 1998. Förordningen berör de lärare som tagit sin examen efter att förordningen trädde ikraft 1.1.1999, dock inte universitets- och yrkeshögskollärare.

Lärarnas utbildning i Finland

- För klasslärarbehörighet krävs en magisterstersexamen i pedagogik (300 studiepoäng). Examen ger behörighet till att jobba som klass- eller förskollärare.
Klasslärarbehörighet fås också genom att först uppnå ämneslärarbehörighet och sedan avlägga studier i de ämnen och ämneshelheter som undervisas i den grundläggande utbildningen.
- För ämneslärarbehörighet krävs en magistersexamen på 300 studiepoäng. Det finns två alternativ; först studier vid en ämnesfakultet och sedan pedagogiska studier eller ämneslärarstudier genom direktantagning.
- Behörighet till speciallärare fås genom specialpedagogik som huvudämne för en magistersexamen i pedagogik (300 sp). Examen ger behörighet till att jobba som klasslärare och speciallärare i grundskolan.
- Lärare inom yrkesutbildningen slutför först en högskoleexamen eller en yrkeshögskoleexamen och jobbar några år inom den egna branschen. Först därefter följer pedagogiska studier vid yrkeshögskola.

Arbetsmängden har ökat

Förändringarna inom undervisningssektorn har påverkat lärarnas arbetsmängd. Den genomsnittliga arbetstiden för de lärare och chefer som jobbar heltid överstiger en normal arbetsvecka och den
avtalsenliga arbetstiden.

- Lärarna har fått allt mera arbetsuppgifter då lagar och läroplaner förnyats. En stor del av uppgifterna är byråkratiska och upplevs som en stor belastning. Tiden som går åt till det här borde hellre läggas på barnen och ungdomarna. Situationen har dessutom kryddats med en lönesänkning via konkurrenskraftsavtalet, har förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund Christer Holmlund konstaterat.

Lärarfacket har redan länge efterlyst så kallad årsarbetstid. De kommunala arbetsgivarna har inte gått med på saken, det största tvistefröet gäller planeringstiden.

Holmlund har påpekat att mycket av lärararbetet inte syns i arbetstiden eller lönen. Undervisningen i klass är bara en liten del av allt som lärarna gör.

Skolböcker.
Skolböcker. Bild: Ann-Charlotte Åkerholm, Yle Lärobok,skolbok,Läromedel,skolan (fenomen),undervisning

Lärarna anser det vara självklart att lektioner måste planeras, arbetsgivaren anser att lärare kräver för mycket planeringstid.

I vissa kommuner, bland annat Esbo, får nyanställda lärare lön först från den dag då de ska stå inför klassen i mitten av augusti. De flesta kommuner påbörjar dock löneutbetalningen från och med den 1 augusti.
Undervisningsfacket OAJ:s barometer visar att arbetsveckan blivit längre, arbetet fördelats ojämnare och att arbetsförmågan har försämrats jämfört med tidigare.

I kommunutredningen 2016 över olika branscher svarade 53 procent av klasslärarna, 45 procent av speciallärarna och 38 procent av ämneslärarna att arbetsmängden överstigit deras toleransgräns.

På frågan om hur den anställda kan påverka förändringar som gäller det egna arbetet svarade endast 24 procent av klasslärarna, 25 procent av speciallärarna, 33 procent av ämneslärarna att de har ett ord med i spelet.

Inomhusluften är ett stort problem för många som jobbar i skolor. Både elever och personal har injuknat allvarligt efter att ha vistats i exempelvis mögelskolor.

Många elever måste placeras i baracker på grund av problem med inomhusluften. Bild: Yle/Erica Vasama skola i sibbo

Andra orsaker till stress som lärare nämner i olika utfrågningar är mobbning och osakligt bemötande i arbetsgemenskapen - kommunutredningen 2016 visade att chefer inom undervisningssektorn inte behandlar sina anställda lika jämlikt som chefer i andra branscher), bristen på gemensamma spelregler (jämfört med andra branscher kommer man mer sällan överens om saker - och våld på jobbet. Särskilt i högstadiet utsätts lärare för fysiskt och psykiskt våld från elevernas sida.

Mest osakligt bemötande har special- och specialklasslärare i grundskolor, timlärare i yrkeshögskolor och grundskolor, rektorer i grundskolor samt lektorer i yrkesskolor och grundskolor upplevt.
På finlandssvenskt håll kämpar lärarna dessutom med föråldrat läromaterial.

Stressad lärare, stressade elever

Dåligt humör smittar lätt av sig och försämrar den allmänna stämningen, också i klassrummet.

En undersökning av 400 elevers salivprover vid British Columbia university om sambandet mellan lärarnas stress och elevernas stresshormoner visar att kortisolnivåerna var högre hos elever som hade en lärare som uppvisade symptom på stress eller psykisk utmattning.

Högre kortisolnivåer bland barn i lågstadieåldern har kopplats till inlärningssvårigheter och mentala problem.

Resultatet visar enligt forskarna att stress smittar i klassrummet. Det är dock oklart vad som kommer först, kortisolhöjningen hos elever eller lärarens utmattning.

Därför är det enligt forskarna inte betydelselöst hurdana arbetsförutsättningar vi ger läraren i vars sällskap barnen ska vistas flera timmar per dag.

Lärarlöner i Finland:

Grundlönen
- för en klasslärare som också har behörighet som ämneslärare i kommuner i dyrortsklass 1 (t.ex. Helsingfors, Vanda, Esbo, Grankulla, Vasa, Kyrkslätt) och 2 (övriga) är:
2 811,63 respektive 2 785,04 euro/månad.
- för en lärare med endast klasslärarbehörighet: 2 603,34 respektive 2 578,74 euro.
- Lönen för en ämneslärare är den samma som för en klasslärare med ämneslärarbehörighet.

- Lönen höjs med årsbunda tillägg enligt principen ränta på ränta enligt följande:
5 år 8 år 10 år 15 år 20 år
4 % 5 % 6 % 6 % 6 %

Källa: FSL

Uppgifter om löner, arbetslivsbarometrar, konkurrenskraftsavtalets inverkan med mera kommer från informatör Mirjam Heir-Lindström vid FSL:s förbundskansli

Läs mera:

Jens Mattfolk från Finlands svenska lärarförbund.

Jens Mattfolk: Dagens skolsystem tar kål på lärarna

Lärarnas arbetsmängd har ökat väldigt mycket och lärarna är nu på gränsen för vad de klarar av, säger Jens Mattfolk, ombudsman vid Finlands svenska lärarförbund. Han anser att skolfrågan borde lyfts mycket högt inför vårens kommunalval.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes