Hoppa till huvudinnehåll

Massgripanden i Minsk - regimen stoppade stor demonstration

Dagens demonstration i Minsk skulle bli den största mot regimen på många år, men säkerhetspolisen försökte sätta stopp för den.

Dagens protest hade förbjudits, men flera tusen personer tog sig ändå ut på gatorna. Polisen tog till våld mot demonstranterna och förde enligt officiella uppgifter bort 218 personer. Av dem har knappt hundra släppts under kvällen.

Enligt mänskorättsorganisationer är de siffrorna kraftigt i underkant. Enligt den vitryska nyhetsportalen Tut.By uppger flera mänskorättsorganisationer att säkerhetspolisen grep åtminstone sjuhundra personer.

Många släpptes när situationen hade börjat lugna ner sig sent på eftermiddagen. Det gällde i första hand pensionärer, minderåriga och journalister, bland dem Tut.Bys egen reporter på platsen.

Bland de gripna fanns också Vladimir Andrienko från mänskorättsorganisationen Viasna, som Yle Nyheter skrev om igår.

Över trettio personer greps i en razzia i mot organisationens högkvarter. Enligt uppgift har också utländska mänskorättsövervakare gripits.

På eftermiddagen frigavs de flesta av dem.

Polis med kravallutrustning inväntar demonstranter i Minsk.
Polis med kravallutrustning inväntar demonstranter i Minsk. Bild: EPA/TATYANA ZENKOVICH demonstrationer,Minsk,Belarus

Det gick att följa händelserna i Minsk direkt på YouTube.

En demonstrant på platsen berättade tidigt för Yle Nyheter att säkerhetspolisen hade tiotals paketbilar på plats för dem som grips. Hen såg också flera fordon med vattenkanoner.

Redan på förmiddagen hade metrostationerna och busshållplatserna närmast Vetenskapsakademien varit stängda för att förhindra demonstranter att ta sig till den planerade demonstrationsplatsen.

I centrum och andra områden av Minsk är det lugnt.― Den statsstyrda tidningen "Беларусь сегодня"

Myndigheterna försökte blockera stordemonstrationen.

Tusentals personer har marscherat runt i staden utan bråk, men de lyckades inte organisera sig så att protesterna fick ens närapå det genomslag de hade hoppats.

De statliga vitryska medierna rapporterar att allt är lugnt i Minsk.

Insatserna är enorma

- Om det blir våldsamt har makten valt att ta steget österut, säger Andrej Dzmitrjeu, partiledare på det kanske viktigaste oppositionspartiet i Vitryssland idag, Havary praŭdu, ”Säg sanningen!”

Jag träffar Dzmitrjeu på partiets högkvarter i Minsk ungefär samtidigt som en av Havary praŭdus tidigare frontfigurer, poeten Uladzimir Njaklaleu, och flera andra kända oppositionsledare grips av polisen runt om i Vitryssland.

Alltså på fredagen, mindre än ett dygn före den planerade stora demonstrationen utanför Vetenskapsakademien skulle börja.

- EU förlåter inte regimen om den använder våld mot sin egen befolkning igen. Om vi förlorar alla möjligheter till ekonomisk stöd från Bryssel måste vi vända oss till Ryssland. Folket kräver bättre ekonomiska förutsättningar och den ekonomiska svackan är så djup att vi måste få hjälp, menar han.

Säkerhetspolisen bär en demonstrant i Minsk. Till höger står en journalist och fotograferar händelsen.
Säkerhetspolisen bär en demonstrant i Minsk. Till höger står en journalist och fotograferar händelsen. Bild: EPA/TATYANA ZENKOVICH demonstrationer,Minsk,Belarus

Rysslands president Vladimir Putin hjälper mer än gärna till och Kreml har redan lagt korten på bordet.

- De kräver en rysk militärbas i Vitryssland. Efter det är det slut på Vitrysslands balansakt mellan väst och öst, betonar Dzmitrjeu.

Lukasjenko vill inte böja sig för Putin

President Lukasjenko har gjort vad han kan för att undvika att ställas inför beslutet att använda brutalt våld.

Det har han främst gjort genom relativt lätta repressiva metoder och begränsat polisvåld mot aktivister i tidigare demonstrationer under de senaste veckorna. Dagens massgripanden kan än så länge tolkas som relativt försiktiga.

Sammanlagt har över 300 personer gripits under veckorna fram tills idag. Gripandena började i mitten av februari i år och har främst skett i samband med ett 20-tal relativt små demonstrationer runt om i Vitryssland.

I flera fall har polisen misshandlat aktivister i samband med gripandena.

Ryssland kräver en militärbas i Vitryssland. Efter det är det slut på Vitrysslands balansakt mellan väst och öst.― Andrej Dzmitrjeu, partiledare för ”Säg sanningen!”

Det handlar om pengar

I grunden handlar invånarnas protester om ekonomi.

I februari införde regimen den så kallade sociala parasitskatten, det vill säga att alla som är arbetslösa eller jobbar mindre än halvtid måste betala en straff skatt på ungefär 200 euro. Det är mer än en halv månadslön för dem som har arbete.

Lagen var ett svar på den ekonomiska recession som började för ett par år sedan och i dag är djupare än någonsin.

Två rader av stridsutrustad vitrysk kravallpolis sedd snett uppifrån.
OMON-trupper i rad Två rader av stridsutrustad vitrysk kravallpolis sedd snett uppifrån. Bild: Yle/Vadim Galubovitj Belarus,Minsk,OMON,demonstrationer

När räkningen skickades ut till närmare en halv miljon personer uppfattade de flesta vitryssar det som förnedrande.

- Makten visade att de inte har några kanaler till gräsrötterna, menar Andrej Dzmitrjeu. De förstod inte att folk skulle uppfatta skatten som ett sätt att tvinga invånarna att fylla statens tomma kassakistor.

Eftersom Vitryssland är en auktoritär marknadssocialistisk stat, det närmaste det kommunistiska Sovjet man kan komma i dag, har befolkningen lärt sig att förvänta sig att staten tar hand om dem. Inte tvärtom.

I början av mars lade Lukasjenko lagen på is, men det verkar ha varit för sent.

Demonstrationerna har fortsatt och väntas kulminera nu under veckoslutet i Minsk på lördagen och mindre demonstrationer runt om i landet på söndagen.

Idag ordnades lugna demonstrationer i Hrodna och Brest.

Vitryska säkerhetspoliser har samlats på andra sidan gatan i väntan på att stoppa demonstranter
Säkerhetspolisen samlad inför sin aktion att stoppa dagens demonstration i Minsk. Vitryska säkerhetspoliser har samlats på andra sidan gatan i väntan på att stoppa demonstranter Bild: Yle/Ruslan Kiselev Belarus,Minsk,demonstrationer,säkerhetspolis

- Jag åker själv till Hrodna. Det handlar nu om protester ute i landet, situationen är en helt annan än tidigare då främst ungdomar i Minsk har krävt demokrati och mänskliga rättigheter, säger Dzmitrjeu.

För att förstå landets riktiga problem i dag måste man ta sig till städer med färre än 50 000 invånare.

- Marknadssocialismen fungerar någorlunda i Minsk, men i mindre städer finns det inga investerare. Där är det staten som står för alla jobben. När arbetslösheten där nu har stigit snabbt så är det för att staten inte har klarat av att skapa arbetsplatser.

Från och med nu handlar det om demokrati

Målet med myndigheternas ingripande idag är antagligen att skrämma demonstranterna till tystnad, men det är svårt att tro att det kommer att lyckas.

Det är första gången sedan Lukasjenko blev president år 1994 som Vitrysslands statskassor är tomma och arbetslösheten stiger.

Förr, när demonstrationerna bara har handlat om demokrati, har majoriteten av befolkningen varit på regimens sida.

En polis griper en demonstrant i Minsk.
En polis griper en demonstrant i Minsk. Bild: EPA/TATYANA ZENKOVICH demonstrationer,Minsk,Belarus

Nu visar opinionsundersökningarna för första gången att regimens popularitet ligger långt under 50 procent.

Om stödet fortsätter att sjunka handlar protesterna inte mer om ekonomi, utan också i hög grad om demokrati och mänskliga rättigheter.

- Det är illa, menar Dzmitrjeu. Det enda sättet landet kan klara den här krisen är genom intern debatt och förhandlingar, men vi kan vara långt ifrån det nu.