Hoppa till huvudinnehåll

Asylsökande cyklade över gränsen, vad hände sen?

7 000 asylsökande kom till Norge och Finland via Ryssland för drygt ett år sedan. Många av de här människorna smugglades in av kriminella ligor.

Endast några översnöade bilar på Raja-Jooseppi gränsstation påminner om de asylsökande som kom via Ryssland hösten 2015 och vintern 2016.

– Lada, Samara, Volga och där är tydligen också en Passat, berättar skiftchef Petteri Portti vid Raja-Jooseppi gränsstation.

Det är en lördag i januari och Svenska Yle är på plats tillsammans med norska NRK för att filma vardagen på gränsstationen.

Några enstaka bilar kommer in från den ryska sidan, sannolikt på väg till Ivalo för att handla.

En vanlig dag passerar cirka 150 personer över gränsen, under veckosluten blir de fler. Trafiken över gränsen korrelerar med rubelns kurs, när den är stark blir trafiken livlig.

Den vanligen så lugna tillvaron på Raja-Jooseppi rubbades när asylsökande började komma över gränsen hösten 2015. I början var de få, men snabbt ökade asylsökartrycket i östra Lappland.

Bilarna som asylsökande kom med var i dåligt skick och de duger inte för trafik på Finlands vägar.
Eventuellt konfiskeras de av staten eller så returneras de till ägaren."
― Petteri Portti, Raja-Jooseppi gränsstation

Människorna som kommer över gränsen blir genast bekanta med ett vanligt finländskt byggproblem. Gränsstationsbyggnaden får inte användas på grund av dålig inomhusluft.

Gränsstation finns nu inhyst i en tillfällig barack. Att lokalerna inte var planerade för tiotals dagliga asylsökare var ett problem.

– Ju längre hösten led, desto svårare blev det att ha människor utomhus och vänta på behandlingen av asylansökan. I början fick de vänta i en buss som sedan körde dem till flyktingslussen i Torneå, cirka 500 kilometer bort, säger Petteri Portti.

50 kilometer till butiken

Raja-Jooseppi ligger i Urho Kekkonens naturpark. Det är ödemark. Närmaste butik finns i Ivalo cirka femtio kilometer längre bort. Flyttbara utomhustoaletter och uppvärmda containers fraktades till Raja-Jooseppi.

Övergränsbevakare Petteri Portti jobbar vid raja-Jooseppi gränstation
Petteri Portti arbetar som skiftchef vid Raja-Jooseppi gränsstation. Övergränsbevakare Petteri Portti jobbar vid raja-Jooseppi gränstation Bild: Yle/Uula Kuvaja petteri portti,

– Det kunde vara familjer med barn, så förutom det vanliga jobbet med att ta hand om ansökningar gällde det att se till att ingen var hungrig eller frös. Det var ovanliga förhållanden för alla som jobbade här, säger Petteri Portti.

Hösten 2015 och vintern 2016 var ingenting som förr i Raja-Jooseppi. Men varför blev de nordligaste gränsstationerna i Finland en väg till ett tryggare och bättre liv?

Det är ju ryska myndigheterna som kontrollerar gränserna och ingenting händer på gränsen utan att de ryska myndigheterna vet om det.― René Nyberg, Rysslandsexpert

Flyktingströmmen via Ryssland märktes på sensommaren 2015 i Norge och gränsstationen Storskog. Att strömmen skulle flytta från norra Norge till Finland verkade osannolikt.

Flest flyktingar kom till Finland via Sverige och de samlades i en flyktingsluss i Torneå.

En total överraskning

Ingen räknade med att flyktingar skulle börja komma via Ryssland, allra minst till de nordliga gränsstationerna. Att en flyktrutt skulle gå via ödemarken verkade osannolikt.

Men så småningom började asylsökande dyka upp på cykel.

Det är viktigt att få ut information till dem som vill komma att det här inte är en öppen dörr och att man lätt får asyl.
― Norges statsminister Erna Solberg
Den norska regeringen var inte nöjd över att Norge upplevdes som ett land som tar emot flyktingar med öppen famn. Då över 5 000 asylsökande hade kommit via Ryssland stängde Norge gränsen för asylsökande.
Erna Solberg samtalar med asylsökande i Nord-Norge hösten 2015.
Statsminister Erna Solberg diskuterar med asylsökande. Erna Solberg samtalar med asylsökande i Nord-Norge hösten 2015. Bild: NRK/Arkiv Erna Solberg

Allt fler tvingades överge planen på att ta sig in i Norge och söka sig till Finland. I takt med att flyktingströmmen via Ryssland växte blev frågorna på den finländska sidan allt fler.

– Om vi skickade tillbaka personer som inte hade visum, kom de nästa dag igen och sade att de sökte asyl. Då hade de rätt att komma in i Finland, säger skiftchef Petteri Portti vid Raja-Jooseppi gränsstation.

Nu rubbades förtroendet

För den politiska ledningen var läget pressat. Finländska gränsmyndigheter har traditionellt kunnat lita på att samarbetet med Ryssland fungerar. Både den politiska ledningen och tjänstemannaledningen såg att det fanns behov av att reda ut frågan.

Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg besökte Ryssland flera gånger. Hon fick höra att Ryssland inte kan hindra personer från att lämna landet, men det var inte ett tillfredsställande svar.

– Vi fick höra att det var kriminell verksamhet som pågick och att smugglare dirigerade trafiken över gränsen och fick betalt för det, säger kanslichef Päivi Nerg.

Päivi Nerg är kanslichef på inrikesministeriet.
Päivi Nerg är kanslichef vid inrikesministeriet. Päivi Nerg är kanslichef på inrikesministeriet. Bild: YLE/Antti Lempiäinen Päivi Nerg

Trafiken över gränsen ledde till att Gränsbevakningen gjorde 200 brottsutredningar och ett tiotal har gått till åklagaren.

Det kostade 23 000 dollar att ta sig till Finland

En familj från Afghanistan betalade 23 000 dollar för att komma till Finland, framgår det av ett domslut från Lapplands tingsrätt. Rättegången handlade om en rysk man som anklagades för ordnande av olaglig inresa.

Familjens resa gick från Afghanistan via Moskva, Murmansk och Kandalaksja. Den ryska man hade varit familjens tolk, ordnat mat och logi samt sett till att familjen tagit sig över gränsen till Finland. En syriansk man var också med i bilen.

Grafik för Spotlight-program om asylsökande som kom via Ryssland till Finland hösten 2015 och vintern 2016.
Grafik för Spotlight-program om asylsökande som kom via Ryssland till Finland hösten 2015 och vintern 2016. Bild: Yle Grafik

Åklagaren vid Lapplands tingsrätt ansåg att den ryska mannen gjorde sig skyldig till ordnande av olaglig inresa. Åklagare yrkade på att mannen skulle förlora den vinst han gjort på av brottet, 23 000 dollar.

Tingsrätten däremot bedömde att den ryska mannens ekonomiska vinning var 2 500 euro som han förlorade till staten. Den ryska mannen förlorade även bilen och ålades att betala 45 dagsböter.

Sedan slutet av 1950-talet har gränssamarbetet mellan Finland och Ryssland varit förstklassigt, anser Rysslandsexperten René Nyberg som tidigare varit Finlands ambassadör i Moskva.

Enligt honom är det uppenbart att den ryska statsledningen visste vad som pågick, men motiven är svåra att förstå.

René Nyberg är Rysslandsexpert, som även har varit Finlands ambassadör i Moskva.
René Nyberg har varit Finlands ambassadör i Moskva. René Nyberg är Rysslandsexpert, som även har varit Finlands ambassadör i Moskva. Bild: Yle/Taisto Lapila René Nyberg

– Det är ryska myndigheter som kontrollerar gränserna och ingenting händer på gränsen utan att de vet om det. När vi talar om myndigheterna så menar jag gränsbevakningen som är en del av underrättelsetjänsten FSB som är direkt underställt president Putin, säger René Nyberg.

Vad ville Ryssland uppnå?

– Det är jag inte säker på att jag kan svara, men man kan tala om att de ville signalera att om det behövs kan de vålla svårigheter. Det är illa och det lämnade nog sina spår för överraskningen var enorm.

Tycker du det var en lyckad operation ur Rysslands synvinkel?

– Den var totalt misslyckad ur rysk synvinkel. När tusentals människor dyker upp i Murmansk eller Kandalaksja och har rest dit med hjälp av kriminella organisationer. Då väcks frågan varför ryska myndigheter samarbetar med kriminella organisationer, säger René Nyberg.

Utdrag ur finländska gränsbevakningens förundersökning om ordnande av olaglig inresa.

A: Kan du hämta en ung man från Murmansk imorgon?

B: Ja

A: Utmärkt. Hur mycket?

B: Det vanliga, 500.

Närmare 1 700 personer kom via Ryssland till Finland mellan september 2015 och februari 2016.

De kom från 37 länder, en del hade bott länge i Ryssland. Andra hade lämnat sina hemländer för att försöka komma till Finland.

Enligt Migrationsverket fick cirka 60 procent avslag på sin asylansökan, 25 procent beviljades asyl.

Resten av personerna drog tillbaka sin ansökan eller så upphörde behandlingen.

"Du är i händerna på människohandlare och du vet inte om du kommer fram."

Svenska Yle intervjuade Ali El Asaad på en flyktingförläggning i Rovaniemi om hans resa från Libanon via Ryssland till Finland.

Så här berättar han om sin resa.

”Jag är palestinier född och uppvuxen på flyktingläger i Libanon. Förhållandena på lägret är dåliga, det förekommer våld och droger. Det är otryggt. Det finns begränsningar för vad palestinier kan syssla med i Libanon. Det är svårt att få jobb, eftersom palestinier inte får syssla med vissa yrken.

Om jag skulle få barn i Libanon, skulle de också bli flyktingar, likaså mina barnbarn. Det är omöjligt att förverkliga drömmar i Libanon. Det här gör att många palestinier vill lämna Libanon. Finland intresserade mig eftersom jag har hört mycket gott om utbildningssystemet i Finland via internet och tv.

Ali El Asaad är en Palestinsk flykting, från Libanon. Hösten 2015 kom han via Ryssland till Finland.
Ali El Asaad är en Palestinsk flykting, från Libanon. Hösten 2015 kom han via Ryssland till Finland. Bild: Yle/Ghadi Boustani ali el asaad

Att lämna Libanon kräver pengar. Mina föräldrar sålde egendom och tog lån för att få min resa betald. Vi betalade en smugglare 5 000 euro för att få mig i väg till Moskva med ett visum till Ryssland. Hälften av pengarna betalade jag till en man i Moskva. Den andra hälften till en man som tog mig till Murmansk från Moskva. Innan det hade jag betalat 1000 euro för visumet.

I Murmansk placerades jag på ett hotell. Några män kom och hotade att de skulle ta mig. Jag vet inte om de skulle tvinga mig att jobba för dem eller vad, men jag var mycket rädd för dem, jag är bara 19 år. De var stora och beväpnade. De hotade också hotellägaren. Efter en stund kom ryska poliser och förde bort de två männen.

Polisen granskade mitt visum. Det var i skick så de lät mig vara. Hotellägaren ringde personen som skulle föra mig över gränsen och berättade vad som hade hänt. Vi fick höra att vi skulle åka iväg genast, vilket vi gjorde. Chauffören skulle ha 500 euro. Av någon anledning återvände vi till Murmansk, men nästa dag åkte vi vidare. Jag var rädd för chauffören efter det som hade hänt på hotellet.

Slutligen kom vi till den ryska gränsen. Den ryska gränsbevakaren sade att jag inte kan återvända och stämplade mitt pass. När jag cyklade sista biten och såg EU:s flagga tänkte jag att nu börjar ett nytt liv. När jag såg Finlands flagga var jag verkligen nöjd över att ha kommit fram. Jag hoppades att mitt nya liv skulle börja nu.

Ali El Asaad är en Palestinsk flykting, från Libanon. Hösten 2015 kom han via Ryssland till Finland.
Ali El Asaad är en Palestinsk flykting, från Libanon. Hösten 2015 kom han via Ryssland till Finland. Bild: Yle/Ghadi Boustani ali el asaad

Jag skulle inte rekommendera att resa på det här sättet. Du är i händerna på människohandlare och du vet inte om du kommer fram. Sedan när du åker genom ödemarken är du helt utlämnad till smugglarna. De kan göra vad som helst, ingen skulle hitta dig där. Men samtidigt så var det viktigaste för mig att komma bort från flyktinglägret i Libanon och till Finland. Jag var inte intresserad av hurdana människor smugglarna är jag ville bara komma till Finland. Jag har trivts bra i Rovaniemi. När jag fick besked om att Migrationsverket inte godkände min asylansökan var jag mycket besviken.

Klart jag var besviken för jag hade kommit hit för att bygga en framtid långt från faror och dödande. Men jag har inte gett upp hoppet om att få stanna i Finland. Jag har varit här i snart ett och ett halvt år. Det har varit den bästa tiden i mitt liv."

Ingenting sker av en slump

Sällan har så många journalister rört sig vid de två nordligaste gränsstationerna.

Ovissheten om hur länge de asylsökande skulle fortsätta komma via Ryssland var stor. I ett skede uppskattade gränsbevakning att 7500 personer kunde komma via Ryssland.

Fotografen Jussi Nukari vid STT-Lehtikuva rörde sig på båda sidorna gränsen. Under ett vardagligt samtal med en person som jobbade inom ryska gränsbevakningen fick han ta del intressanta detaljer om kontrollen på trafiken vid i den ryska ödemarken.

– Jag undrade om det är farligt om man får problem med bilen, i kylan och med 30 kilometer till närmaste hus. Nej, det är ingen fara, fick jag höra. FSB, gränsbevakningen och Kandalaksja kommun håller reda på alla bilar. Så jag lärde mig att ingenting sker av en slump, säger Jussi Nukari.

Då flyktingar kom till Finland över den ryska gränsen skrevs det en hel del i medier om att myndigheterna i Ryssland tillät det här att hända. Vissa hävdade till och med att ryska myndigheter profiterade på flyktingströmmen.

NRK har intervjuat asylsökande som har berättat att de betalade ryska gränsbevakare för att komma över gränsen till Norge.

Medier har lyft fram att ryska gränsbevakningen skulle ha styrt folk till gränsen, fick ni någon klarhet i dessa påståenden?

– Enligt polisens och gränsbevakningens material fanns det kriminella aktörer bakom asylsökandes ankomst till Finland via Ryssland. Men det hittades inga bevis för att någon säkerhetsmyndighet var involverad, säger Päivi Nerg

Mot slutet av januari 2016 hade frågan redan nått landets politiska ledning. Finlands dåvarande Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) träffade Rysslands inrikesminister Vladimir Kolokoltsev.

Nyckelordet blev samarbete och att bekämpa brottsligheten som låg bakom strömmen av asylsökande via Ryssland. Även statsminister Juha Sipilä träffade premiärminister Dimitri Medvedev samma vecka. Migrationsfrågan var på agendan igen.

Jag lärde mig att ingenting sker av en slump i Ryssland.― Jussi Nukari, fotograf STT-Lehtikuva

Ryssland ville sända en signal

Nu över ett år senare är det delvis oklart vilka orsakerna var att även de nordligaste gränsstationerna i Finland och Norge blev flyktingrutter.

I Norge har man bland annat sagt att det handlade om en slags hybridkrigföring. Ryssland använde flyktingkrisen för att destabilisera Norge.

Den ryska gränsbevakningen tillät cirka 5 500 asylsökande att ta sig i Norge för att Norge har deltagit i sanktionerna mot Ryssland.

De två seniorforskarna Arild Moe och Lars Rowe vid Fridtjof Nansen institutet ifrågasätter denna tes. De anser att det finns en annan förklaring.

Det handlar enligt dem om att asylsökande hittade en ny och billigare rutt in i Europa.

Den teorin tillbakavisade president Sauli Niinistö nyligen i en intervju för Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter. Det handlade nog om att sända en signal, konstaterade president Sauli Niinistö.

Enligt generalmajor Ilkka Laitinen vid gränsbevakningsväsendet är det klart vad som satte stopp för fenomenet.

– Det tog slut den 26 februari när Rysslands president meddelade att ryska myndigheter bör kämpa mot den organiserade brottslighet som befrämjar illegal invandring, säger Ilkka Laitinen, biträdande chef vid gränsbevakningsväsendet.

Generalmajor Ilkka laitinen är bidträdande chef vid Gränsbevakningsväsendet.
Ilkka Laitinen är biträdande chef vid Gränsbevakningsväsendet. Generalmajor Ilkka laitinen är bidträdande chef vid Gränsbevakningsväsendet. Bild: Yle/Taisto Lapila ilkka laitinen

Nyheten spred sig, det gällde för människosmugglarna att hitta nya rutter till Europa. Det syntes på gränsstationerna. Lugnet lade sig.

I mars 2016 undertecknade Finland och Ryssland ett tillfälligt avtal som begränsade trafiken på gränsstationerna Salla och Raja-Jooseppi. Endast finländare, ryssar och vit-ryssar fick åka över gränsen.

Avtalet gällde 180 dagar och när det tog slut, kom inga asylsökande tillbaka. Episoden med asylsökande vid den östliga gränsen var löst.

Gränsbevakare patrullerar i Urho Kekkonens nationalpark i Lappland.
Gränsbevakningen patrullerar. Gränsbevakare patrullerar i Urho Kekkonens nationalpark i Lappland. Bild: Yle/Uula Kuvaja Gränsbevakningsväsendet (Finland)

Relationen mellan Finland och Ryssland har inte påverkats av gränsincidenten, anser René Nyberg.

– Frågan har nog diskuterats på alla nivåer och nu är den skrinlagd.

Vad betyder det?

– Frågan är löst, saker och ting händer, säger René Nyberg.

Om den utrikespolitiska konsekvensen uteblev så kommer händelserna vid östgränsen att påverka inrikespolitiska beslut.

Resurserna har minskat med 40 procent vid östgränsen. Det försvårar nog arbetet.― Ilkka Laitinen, biträdande chef vid gränsbevakningsväsendet

Det finns beslut om att Gränsbevakningsväsendet ska spara 28 miljoner euro mellan åren 2013 och 2017. Samtidigt har förutsägbarheten inom våra närområden försämrats.

– Gränsbevakningens resurser har minskat trots att säkerhetsläget i vår omvärld har försämrats markant.

Hur syns det här vid östgränsen?

– Resurserna har minskat med 40 procent. Det försvårar nog, som alla förstår, arbetet vid östgränsen, säger Ilkka Laitinen.

På inrikesministeriet finns en förståelse för att de nedskärningar som har drabbat gränsbevakningsväsendet kommer olämpligt.

– Det handlar inte bara om det som hände i Raja-Jooseppi och Salla utan om hela förändringen i vår säkerhetsmiljö. Vi anser att östgränsens bevakning inte är på den nivå den borde vara, säger kanslichef Päivi Nerg.

Därför kommer inrikesministeriet att föreslå mer pengar till gränsbevakningsväsendet vid ramförhandlingarna senare i vår.

Högsta domstolen tror inte på humanitära skäl

Noll eller 180 euro, det är skillnaden mellan ett beslut i Lapplands tingsrätt och Högsta domstolen. Fallet handlar om en indisk man A som körde längs en väg i Ryssland på väg mot Salla gränsstation.

Längs vägen plockar han upp fem personer, tre indier, en srilankes och en pakistanier, och kör dem över gränsen till Finland.

A tar inte betalt av personerna. När de kommit fram till Salla söker de alla asyl. A gör sig skyldig till ordnande av olaglig inresa.

Lapplands tingsrätt konstaterar att mannen är skyldig, men att det inte finns skäl att döma honom till ett straff, eftersom han själv sannolikt är offer för utnyttjande. Dessutom är det oklart om han kunnat påverka vem som steg in i hans bil. Högsta domstolen ser inte att A har agerat av vägande humanitära skäl. Därför anser de att ett straff kan utdömas, 30 dagsböter à sex euro.

Lugnet är återställt

Tullen har auktionerat ut konfiskerade bilar. Sommarens auktion i Salla samlade en stor mängd nyfikna och 128 bilar fick nya ägare.

Bilar som hade konfiskerats av asylsökande som kom via Ryssland  auktionerades ut sommaren 2016.
Auktionen av de konfiskerade bilarna väckte stort intresse i Salla. Bilar som hade konfiskerats av asylsökande som kom via Ryssland auktionerades ut sommaren 2016. Bild: Yle/Uula Kuvaja Salla,auktion

Auktionen känns som ett slut på en märklig episod, som lyfte fram hur nöden i världen plötsligt dök upp mitt i vintern i Lappland. Det här visar att det osannolika kan hända.

– Att 1 700 personer kommer under årets mörkaste och kallaste tid via Ryssland till två gränsstationer i Lappland är helt osannolikt. Därför ska man ska vara försiktig med att säga att det inte kan hända på nytt, säger Ilkka Laitinen.

Det finns över 60 miljoner flyktingar i världen.
Vi har bara sett en bråkdel av det.
― Päivi Nerg, kanslichef

När vi har avslutat intervjun med Päivi Nerg säger hon en sak som överraskar. Hon säger att Finland inte egentlig vet vad en riktig flyktingvåg är.

Vad menar du?

– Klimatförändringen skapar nya flyktingar. Människor flyr på grund av svält och brist på vatten. Vi har bara sett en bråkdel av det. Likaså ser vi inte att krigszoner skulle lugna ner sig. Om det kommer ännu mer flyktingar till Europa är det möjligt att Finland blir ett likadant mål igen. För närvarande finns det över 60 miljoner flyktingar i världen, säger kanslichef Päivi Nerg.

Spotlight: När östgränsen läckte sänds på tisdagen den 28 mars 20:00 på Yle Fem. Programmet är ett samarbete med Norska NRK.

Diskussioner