Hoppa till huvudinnehåll

Estland gick förbi Finland i Pisa och satsar nu på lärarlönerna

Flaggor vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn flaggar med Estlands, EU:s, Tallinns och skolans fanor. Flaggor vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,Tartu,Tartu universitet,mart laidmets

Finland fick se sig passerat av Estland i den senaste Pisajämförelsen och Estland hyllas nu för att ha den bästa skolan i Europa. Ett stort problem för Estland har varit ett svagt intresse för läraryrket, men det ska botas med rejält höjda lärarlöner.

- Vi har fått en hel del uppmärksamhet och vi får besök från många länder som vill studera vårt skolsystem, säger en förnöjd estnisk undervisnings- och forskningsminister Mailis Reps till Yle Nyheter under ett besök i Finland.

Finland var tidigare den europeiska toppeleven i Pisajämförelserna och fick ta emot mängder av studiebesök från utlandet, men resultaten har stadigt gått ned de senaste tio åren. Samtidigt har Estland förbättrat sina positioner.

Då Pisaresultaten för 2015 publicerades visade det sig att Estland hade gått förbi Finland sammantaget. Inte mycket, men ändå.

Hoppa över Twitterpostning

- Utbildning värderas högt i Estland, säger prorektor Yvonne Lagle på elitskolan Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Hon får medhåll av kollegan Tiivi Pikhof.

Finland var modellandet då Estland började reformera sitt skolsystem efter den återupprättade självständigheten 1991. Men det finns en stor skillnad mellan den estniska och den finländska skolan.

- Vi är mer krävande i vårt estniska skolsystem. Vi kräver mer disciplin, att barnen ska lära sig något varje minut lektionen pågår. Det är kanske ett arv från sovjettiden då läraren var den absoluta auktoriteten i klassrummet, säger Pikhof som varit på studiebesök i finska skolor.

Biträdande rektorerna Tiivi Pikhof (t.v.) och Yvonne Lagre (t.h.) vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Biträdande rektorerna Tiivi Pikhof och Yvonne Lagle. Biträdande rektorerna Tiivi Pikhof (t.v.) och Yvonne Lagre (t.h.) vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,yvonne lagle

De 19-åriga gymnasieeleverna Elo Sihv och Gertrud Einmann i Gustav Adolfs gymnasium har erfarenhet av disciplin från skolor i Sverige efter att ha varit utbyteselever där förra läsåret.

Både Sihv och Einmann förfasar sig över hur det gick till i deras svenska gymnasieskolor. De var vana vid att eleverna stiger upp då läraren kommer in. Därefter ska det inte vara någon trafik i dörren och inget tjafs,

Gymnasieeleven Elo Sihv i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Elo Sihv. Gymnasieeleven Elo Sihv i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,elo sihv
Gymnasieeleven Gertrud Einmann i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Gertrud Einmann. Gymnasieeleven Gertrud Einmann i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,Gustav Adolfs Gymnasium,gertrud einmann

- Eleverna i Sverige gick in och ut från klassrummet hur de ville. De använde sina mobiltelefoner hela tiden och lyssnade inte så mycket på läraren, säger Sihv som var elev i en skola i Älvängen nära Göteborg.

- Här i Estland måste alla vara med när det är lektion. Man kan inte gå in och ut ur klassrummet hur man vill.

Gertrud Einmann instämmer. Hon var elev i en skola nära Falun.

- De gick in och ut, gick till cafeterian och köpte något att äta och kom tillbaka, pratade med andra elever, satt och scrollade Facebook ...

- En gång var det en klasskamrat som började borsta tänderna på lektionen. Det var väldigt konstigt, tyckte jag. Men för de andra var det tydligen normalt eller vanligt - de lade inte märke till det, säger Einmann.

Svenska elever tilltalade också sina lärare med förnamn. Även det kändes främmande.

Bägge två verkar vara förvånade över att gymnasieeleverna i deras svenska skolor inte tycktes uppskatta utbildningen eller ha respekt för klasskamrater och lärare.

- Här i Estland vet alla att det är viktigt med utbildning, för då blir man mer framgångsrik i framtiden också, säger Einmann.

Matsalen i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Matsalen i Gustav Adolfs gymnasium är städig trots att den är fullsatt vid lunchtid. Matsalen i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,Matsal,skolbespisning,skolmat
Lunchportion i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn.
Maten är enkel och subventionerad. Lunchportion i Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,skolbespisning,skolmat
Elever vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn serveras lunch.
Skolmaten är gratis i grundskolan. Elever vid Gustav Adolfs gymnasium i Tallinn serveras lunch. Bild: Patrick Holmström Estland,Tallinn,skolor (läroinrättningar),Gustav Adolfs Gymnasium,skolmat,skolbespisning

Både prorektorerna Yvonne Lagle och Tiivi Pikhof och andra lärare Yle Nyheter talat med klagar på att samhället inte verkar uppskatta läraryrket.

Lönerna har åtminstone hittills varit dåliga och det har därför varit impopulärt att studera till lärare vid landets två universitet i Tartu och Tallinn.

Läget är ett helt annat i Finland, där lärarutbildningen hör till den svåraste att komma in på vid flera universitet.

I fjol var det exempelvis bara cirka fyra procent av de sökande som kom in vid lärarutbildningen vid Tammerfors universitet.

Tartu universitets huvudbyggnad.
Tartu universitets huvudbyggnad. Tartu universitets huvudbyggnad. Bild: Patrick Holmström Estland,Tartu,Tartu universitet

De låga lönerna har också gjort läraryrket klart kvinnodominerat - betydligt mer än i exempelvis Finland.

Estland har endast 14 procent manliga lärare, enligt uppgifter till Yle från landets undervisnings- och forskningsministerium. I Finland är motsvarande siffra cirka 30 procent.

Uppfattningen om att läraryrket skulle ha låg prestige avfärdas av biträdande statssekreterare Mart Laidmets på undervisnings- och forskningsministeriet i Tartu, en position som motsvaras av en överdirektör vid motsvarande ministerium i Finland.

Vice statssekreterare Mart Laidmets vid Estlands undervisningsministerium i Tartu.
Mart Laidmets på undervisnings- och forskningsministeriet ansvarar för Estlands skolundervisning. Vice statssekreterare Mart Laidmets vid Estlands undervisningsministerium i Tartu. Bild: Patrick Holmström Estland,Tartu,undervisning,undervisningsministeriet,mart laidmets

- Vi har undersökt saken och det är lärarna själva som tycker att läraryrket är väldigt lågt värderat. Alla andra samhällsgrupper tycker att det absolut inte är så, säger Laidmets.

Missnöjet bottnar i lönerna, som hittills varit så låga att många lärare inte klarat sig enbart på lärarlönen utan tvingats ta bisysslor.

Lönerna höjs kraftigt

För att göra läraryrket populärare har Estland satt igång ett program för att höja lärarlönerna ordentligt. De ska höjas med hela 40 procent på tre år, säger Laidmets.

- Vi har nu kommit till en situation där lärarlönerna i Estland höjs snabbast bland alla OECD-länder och vi försöker förstås fortsätta med det så att läraryrket blir mer och mer attraktivt för yngre generationer.

Målet är att lärarlönerna år 2019 ska vara 20 procent högre än medelinkomsten, som var cirka 1 150 euro per månad i fjol.

Vi får också hoppas att löneförhöjningarna leder till att fler män väljer läraryrket.― Mart Laidmets

Det är staten som står för fiolerna och ger kommunerna pengar till lärarnas minimilöner. Kommunerna kan dock höja lönerna ytterligare med egna medel om de så vill och majoriteten av kommunerna gör det.

Frivilliga lärare i skolan

Ett annat sätt att få fler lärare är att erbjuda redan utexaminerade personer en pedagogisk tilläggsutbildning.

Det har blivit en stor succé, säger undervisnings- och forskningsminister Mailis Reps. Efter några år i arbetslivet är det många som vill göra en insats för skolan.

- En sådan här positiv stämning i samhället visar att det finns hopp, säger ministern.

Estlands undervisnings- och forskningsminister Mailis Reps besökte Latokartanon peruskoulu under presidentens statsbesök i Finland.
Estlands undervisnings- och forskningsminister Mailis Reps besökte Latokartanon peruskoulu i Helsingfors under president Kersti Kaljulaids statsbesök i Finland i början av mars. Estlands undervisnings- och forskningsminister Mailis Reps besökte Latokartanon peruskoulu under presidentens statsbesök i Finland. Bild: Raigo Pajula / Vabariigi Presidendi kantselei Estland,skolor (läroinrättningar),Mailis Reps,latokartanon koulu

Fler och fler föräldrar engagerar sig också i skolan. De ställer upp och håller specialkurser i ämnen de har kompetens till, säger ministern entusiastiskt.

- Alla sådana här insatser ger eleverna modeller och får kanske fler av dem att småningom göra ett aktivt val och bli lärare själva.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes