Hoppa till huvudinnehåll

”Jag skulle inte bli förvånad om vi kommer tillbaka till 1000-talet”

Mikael Herrgård granskar ett av båtens bord tillsammans med Stig Sundvik.
Mikael Herrgård och Stig Sundvik granskar en av de båtdelar Stig hittade i en åker år 1946. Mikael Herrgård granskar ett av båtens bord tillsammans med Stig Sundvik. Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney arkeologi,båtar,fornfynd,fornlämningar,Museiverket,Västerhankmo

En höstdag 1946 plöjde Stig Sundvik, tillsammans sin far och bror, en skogsåker. Stig Sundviks uppgift var att trampa ner de plogtiltor som inte ville lägga sig frivilligt och då stötte han på ett hårt föremål.

-Jag upptäckte en bit som stack upp tio centimeter i plogfåran. Träet var bearbetat. Jag började gräva och märkte att träet blev grövre nedåt. När min pappa och bror kom nästa varv med hästarna tog också de paus och hjälpte till. Där fanns hur många båtdelar som helst. Det tog nästan en hel dag att gräva.

Ville bara ha en datering

Familjen tog kontakt med Museiverkets föregångare, Arkeologiska kommissionen vid Finlands
Nationalmuseum. En person från Nationalmuseet dök upp och ville ha både båtdelarna och ett jordprov. Båten hade antagligen varit omkring fem meter lång och Sundviks tillverkade en stor trälåda där delarna fick plats.

-Den enda ersättning vi ville ha, var att få en datering på hur gammal båten var, säger Stig Sundvik.
Nu har det gått sjuttio år, men fortfarande har ingen datering kommit.

-Eftersom jag är historiskt intresserad känns det nödvändigt att få ett svar, säger Stig Sundvik som idag är 87 år.

Stig Sundvik granskar en del av bordläggningen från båtfyndet han gjorde som 16-åring.
Stig Sundvik granskar en del av bordläggningen från båtfyndet han gjorde som 16-åring. Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney arkeologi,båtar,fornfynd,fornlämningar,Museiverket,Västerhankmo

Från 1000-talet eller senare?

Ett par båtdelar som hittades lite senare finns kvar i Västerhankmo och Stig Sundvik konstaterar att de är tillverkade med enbart yxa. Det syns att båten legat vid stranden och skavt på någon sten.

-Det har varit en välgjord båt, säger Mikael Herrgård. Han är pensionerad pressfotograf och har dokumenterat fornfynd och fornlämningar runt om i Österbotten med sin kamera och också gett ut böcker i ämnet.

-Frågan är om den använts i ett insjösystem eller om den rört sig i vatten som haft förbindelse med havet. Jag tippar att den funnits i ett insjölandkap, vilket gör att den kan vara relativt ung.

- Jag å min sida skulle inte bli förvånad om vi kommer tillbaka till 1000-talet, säger Stig Sundvik. Det här är en havsgående båt med köl och det fanns inga växtrester under båten. Det betyder att vattendjupet varit minst 1,5 meter när båten sjönk, säger Stig Sundvik.

-Fast det hände att båtar som först använts på havet flyttades över till insjösystem, kontrar Mikael Herrgård. Det behövs en ordentlig datering för att vi ska få klarhet.

Dateringen saknas fortfarande efter 70 år

Museiverket har gjort en beskrivning av båtfyndet och ritningar på båtdelarna. Men när det gäller en datering är det svårare.

Idag har museiverket inte sådana ekonomiska ramar att de skulle kunna datera något större antal fornfynd. Samtidigt kommer det in tusentals fynd till museiverket varje år. Är föremålet unikt är chansen till en datering störst.

Ett av borden från det båtfynd som gjordes i Västerhankmo 1946.
Ett av borden från det båtfynd som gjordes i Västerhankmo 1946. Ett av borden från det båtfynd som gjordes i Västerhankmo 1946. Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney arkeologi,båtar,fornfynd,fornlämningar,Museiverket,Västerhankmo

Alldeles för många fynd

Idag kommer de flesta fornfynd i dagen med hjälp av metalldetektorer. Fynden görs inte längre i samband med jordbruksarbete som tidigare. Att det blivit populärt att gå på skattjakt med metalldetektor ger museiverket problem.

-Folk förstår inte heller att fynden faktiskt mår bäst av att få ligga kvar på fyndplatsen, säger intendent Leena Ruonavaara på Museiverket. Enbart de metallföremål som lämnats in till oss under 2010-talet, är så många att de skulle ge en konservator arbete i 25 år.

Också utrymmesässigt orsakar de många fynden problem. Föremål som inte anses nödvändiga att ta in i samlingarna, och som upphittaren inte vill ha tillbaka, förstörs av Museiverket.

Hur gå vidare för att få fram åldern på båten?

Hur ska då Stig Sundvik få svar på hur gammalt hans båtfynd är? Mikael Herrgård och Leena Ruonavaara är överens om att det borde ske på privat initiativ.

-Det bästa vore om en förening kunde driva saken vidare och söka bidrag till en datering. Det kostar cirka 500 euro att få en datering gjord, säger Mikael Herrgård som har personlig erfarenhet av att beställa datering av föremål från sitt arbete med böckerna om vår forntid.

  • Grafisk bild av en man och en kvinna i ett hem i en framtidsmiljö.

    Immunterapi mot cancer – historia och framtid

    "Immunterapi är morgondagens cancernbehandling".

    Immunterapi innebär att man injicerar ett virus som väcker kroppens immunförsvar att själv döda cancerceller. American Society of Clinical Oncology tror att den här behandlingsformen kommer att hjälpa cancerdrabbade i framtiden.

  • Lektion i tyska

    Lättare att läsa språk i finska skolor

    Sämre utbud av språkkurser i svenska skolor.

    Utbudet av språkkurser är sämre i de svenska grundskolorna. I flera tvåspråkiga kommuner har eleverna i finska skolor större valmöjligheterna när det gäller främmande språk. Det visar Spotlights kartläggning.

Läs också

  • Blått isfritt hav, snäklädda fjäll som lyses upp av solen.

    Kampen om det svarta guldet i Arktis

    Norge för den mest expansiva oljepolitiken på decennier.

    Samtidigt som klimatuppvärmningen i Arktis uppmärksammas mer än någonsin för Norge den mest expansiva oljepolitiken på flera decennier. När Finland tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet i maj är de arktiska framtidsfrågorna mer akuta än någonsin.

  • Ett porträtt av Donald Trump på hans installationsceremoni.

    Trumps 100 dagar – en cirkus som förändrade världen

    Förvirringen i USA och världen är stor.

    Donald Trumps hundra första dagar vid makten har varit en cirkus utan like. Gång på gång har han stångat pannan blodig då han inte har fått igenom den politik som han har önskat. På en del punkter har han i all fall lyckats. Vi har frågat experter och politiker i Finland om hur de ser på Trumps första tid som president.

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • Kjell Herberts

    Så här finlandssvenska är vi!

    Sociologen Kjell Herberts sammanfattar testresultatet.

    Förra veckans webbtest om finlandssvenskhet och hur vi uppfattar oss själva i förhållande till andra finlandssvenskar blev en hit. Testet kammade in mer än 26 000 svar. Nu sammanfattar sociologen Kjell Herberts resultaten.

  • Författaren och dramaturgen Outi Nyytäjä

    Dramaturgen Outi Nyytäjä har avlidit

    En central aktör i finländskt teaterliv.

    Författaren och dramaturgen Outi Nyytäjä har avlidit. Nyytäjä dog i tisdags i Helsingfors efter en längre tids sjukdom. Hon blev 81 år gammal.

  • Maria Nylund med studentmössa.

    Valborg i Åbo hyllar våren, vännerna och livet

    Brahe Djäknar firar 80 år.

    Plötsligt är det här. Ljuset! De vackra vita kvällarna är tillbaka och snart också den sköna majsolen. Och trots det kyliga vädret så finns det ett säkert vårtecken som infaller vid samma tidpunkt oberoende av temperatur – nämligen valborgssändningen från Vårdberget i Åbo!