Hoppa till huvudinnehåll

Bolag tar över barnrådgivning - det oroar barnskyddsförbundet

En mor böjer sig över sitt spädbarn.
Bolagiseringen av barnrådgivningen har fått flera experter att resa ragg. En mor böjer sig över sitt spädbarn. Bild: Yle/Adrian Perera barn (familjemedlemmar),barnfamiljer,småbarn

Bolagiseringen av barnrådgivningen väcker starkt motstånd hos experter. Jakten på vinster kan riskera rådgivningens effektivitet om ansvaret och tjänsterna delas på flera företag. I värsta fall blir det viktigare att behålla kunden än att se till att barnet mår bra, befarar Mannerheims Barnskyddsförbund.

- Om man märker ett utvecklings- eller inlärningsproblem hos barnet, så för man det vidare, också om föräldrarna inte vill godkänna det. Vad händer om det är en privat rådgivning och kunden väljer med fötterna, går man emot föräldrarnas vilja och tänker på barnets bästa, frågar Janina Andersson, verksamhetsledare för Mannerheims Barnskyddsförbund.

Valfriheten och individens behov hör till vårdreformens käpphästar. Ändå hoppas Andersson att familjens behov ska väga tyngre än individens när det gäller barnrådgivningens framtid.

- Vi är mest oroliga för att det blir splittrat när olika företag har hand om rådgivningen. Då saknas helhetsbilden och samhällsansvaret. Nu samarbetar rådgivningen med socialarbetare för att ta tag i situationer där familjer har problem, även om föräldrarna inte skulle vilja det. Det är för allas bästa.

Janina Andersson tittar in i kameran.
Janina Andersson. Janina Andersson tittar in i kameran. Bild: Yle/Adrian Perera Janina Andersson

Huruvida barnrådgivningen ska utsättas för anbudsförfarande i framtiden är en öppen fråga.

Enligt det nuvarande lagförslaget hör mödra- och barnrådgivningen till de tjänster som ska skötas av landskapen och ”sote-centralerna”. Social- och hälsovårdscentralernas verksamheten bör bolagiseras enligt regeringens nuvarande planer. Det betyder att också rådgivningsverksamheten ska bolagiseras i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Allt som återstår på kommunens bord är skolpsykologerna och kuratorerna. Men utredningsman Antti Parpo konstaterar att inget är än så länge hugget i sten.

Bland annat forskare vid Institutet för hälsa och välfärd samt Mannerheims Barnskyddsförbund har kritiserat utvecklingen som anses äventyra barnrådgivningens effektivitet.

Andersson är orolig för att man till exempel ska försumma allt förebyggande arbete som görs nu.

- Vi har grupper för föräldrar med barn i samma ålder där man kan få stöd av varandra. Oftast mår man bättre av att få höra att andra också har sömnbesvär och problem med sexlivet. Det här stöder rådgivningen och förebygger att det uppstår allvarligare problem i familjen. Men de här grupperna är något kommunerna bjuder på, och är inte en del av den obligatoriska rådgivningen. Kommer ett företag att erbjuda något som minskar på deras vinstmarginal, men hjälper samhället?

Två spädbarn leker med leksaker på en röd matta.
Barnskyddsförbundet vill locka föräldrar och barn av alla slag till sina familjecentraler. Två spädbarn leker med leksaker på en röd matta. Bild: Yle/Adrian Perera barn (familjemedlemmar),barn i småbarnsåldern,leksaker

Andersson vill helst se att olika verksamheter som stöder barn och föräldrar är under samma tak i framtiden. Hon nämner familjehuset Ankaret i Pargas som ett praktexempel på en trygg tillvaro för en barnfamilj.

- Men om Ankarets rådgivning blir en del av ett privatbolag så kan den flyttas ut ur huset, och då finns inte familjecentret längre. Dessutom blir det svårare att erbjuda det specialkunnande som finns i dag, om flera olika företag delar på helhetsansvaret. De har ju inte samma personal eller tillgång till samma kunskapsnätverk som finns inom kommunen i dag.

På så vis rimmar privatiseringen av barnrådgivningen illa med vårdreformens mål om att förstärka olika tjänstehelheter, menar Mannerheims Barnskyddsförbund.

I större städer kan de finnas en sote-central som specialiserar sig på barn. Det kan hända att de vill ha vårt familjecafé där, men då måste vi förhandla skilt med varje aktör och det hänger mycket på deras goodwill. Vi har hittills försökt hålla vår verksamhet öppen för alla, inte bara för ett visst företags kunder. Vi kan inte överge principen att det vi gör ska vara öppet för alla barnfamiljer. Vi kanske blir tvungna att fatta beslut vi inte är vana vid, helt enkelt.― Janina Andersson, verksamhetsledare för Mannerheims Barnskyddsförbund

Bolagisering förutsätter kvalitetsuppföljning

Lisbeth Fagerström är professor inom vårdvetenskap vid Åbo Akademi. Hon ställer sig kritisk till bolagiseringen av vården överlag, men ser inte att barnrådgivningen är direkt hotad.

- Det är ett så viktigt område för finsk hälsovård, så landskapen måste slå vakt om det här. Familjens och barnens hälsa är att ge en god start för hela livet. Helst skulle jag se att kommunen har ansvaret i fortsättningen också, men jag kan inte tänka mig att man skulle vara så dum att man kör ner något som man byggt upp sedan 1970-talet, säger Fagerström.

Fagerström anser att det blir utmanande för landskapen. Hon betonar att en kvalitetsuppföljning som omfattar en längre tidsperiod är avgörande om barnrådgivningen bolagiseras.

- Man måste ha kvalitetsuppföljning, men den är svår inom hälso- och sjukvården. Det är komplicerat. Det kräver en hel del att man följer upp kvaliteten på rätt sätt. Det finns möjligheter att följa upp olika faktorer och effekter, och vissa effekter syns enbart på ett längre perspektiv. Mycket av mödra- och barnrådgivningen är hälsofrämjande- och förebyggande arbete och nyttan med den syns längre fram. Det ger inte så mycket om man utvärderar rådgivningen efter en kort tid.

Lisbeth Fagerström blir professor vid Åbo Akademi.
Lisbeth Fagerström. Lisbeth Fagerström blir professor vid Åbo Akademi. Bild: Foto: Åbo Akademi. fagerström

Om lagförslaget förblir oförändrat får offertrundan en allt viktigare roll, tror hon.

- Det är frågan om pris och kvalitet. Det är som med äldrevården: låga priset styr, sedan lovar man en kvalitet på förhand. Det uppstår risker om allt drivs på vinst. Enligt lag har man ju rätt till ett första hembesök, och de är tidskrävande och det betyder att det kostar.

Fagerström påpekar att det finns möjligheter att bolagiseringen luckrar upp gamla tankesätt, föder nya rådgivningsmodeller och ger klienterna större möjlighet att tycka till om vården de får. Hon tycker också att så länge företagen kan erbjuda tjänster av utbildade hälsovårdare kommer kvaliteten på barnrådgivningen att vara god.

- Mödra- och barnrådgivningen är ett starkt och välutvecklat område inom sjuk- och hälsovården så man kan inte förstöra det enbart genom bolagisering. De där människorna kan sin sak oberoende vad som händer.

Uppdaterad klockan 6:59 med tillägg om att social- och hälsovårdscentralernas verksamhet, och därigenom också barnrådgivningen, bör bolagiseras enligt regeringens nuvarande planer.
Uppdaterad 11:46 med preciseringen att social- och hälsovårdsreformen innebär att social- och hälsovårdsverksamheten på grundnivå ska bolagiseras, vilket innebär att både offentligt ägda bolag och privat ägda bolag kan sköta verksamheten. Strängt taget är det alltså inte frågan om att privatisera vården eftersom de privata bolagens social- och hälsovårdstjänster finansieras av staten, alltså av offentliga medel.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland